Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stormrika grundaren som löser Spotifys problem

HYLLAD. Martin Lorentzon fick stå i rampljuset utan Daniel Ek när kronprinsessan Victoria delade ut priset ”Årets svensk i världen”. (Priset gick till både Lorentzon och Ek.) Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Martin Lorentzon. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Martin Lorentzon, 49, grundade Spotify tillsammans med Daniel Ek 2006.

Daniel Eks berättelse blev synonym med Spotifys framgångssaga, Lorentzons förblev dold.

Det är medvetet val från grundarna – Daniel Eks historia passade helt enkelt bättre än Lorentzons småtråkiga uppväxt i Borås.

– Jag blev lätt förvånad när han drog i gång detta. Det hade jag inte trott i gymnasiet, säger en av Lorentzons tidigare klasskamrater.

Historien om Daniel Ek är den Spotify vill berätta och kopplas samman med.

– Daniel Eks musikintresse har lyfts fram av Spotifys PR-folk. Det är den perfekta storyn: Uppvuxen i Rågsved och kopplingarna till Ebba Grön. Dessutom spelade han gitarr, säger Pelle Snickars som tillsammans med Rasmus Fleicher skrivit boken ”Den svenska enhörningen – storyn om Spotify”.

Boken, som ges ut på förlaget Mondial 12 april, beskriver hur Daniel Ek och Martin Lorentzon gick till väga för att bygga upp och utveckla det som i dag är Sveriges största mediebolag.

BEGYNNELSEN. Martin Lorentzon och Daniel Ek 2008, när Spotify var alldeles nytt. Foto: MAGNUS HALLGREN / DN

 

LÄS MER: Frida Bratt: Inför Spotifys börsnotering – det här ska du tänka på 

Historieskrivningen vi känner berättar hur Daniel Ek skapade Spotify genom att förena sina två stora passioner i livet: musik och datorer.

– Man får aldrig glömma att det här är affärsmän. Och när vi jobbat med boken har det blivit mer och mer uppenbart att Martin Lorentzon är mer ärlig med just detta, säger Pelle Snickars.

Att det blev just musik som formade deras affärsidé kan nästan ses slumpartat, menar Snickars.

– Båda kom från annonssektorn och letade efter ett sätt att driva trafik. Det visade sig att musik är bra för detta eftersom musik är något som alla mer eller mindre är intresserade av. Sista meningen i detta citat ska vara: Lorentzon, som mest var nån som gillade musik i största allmänhet, insåg detta, säger Pelle Snickars:

– Det handlar om att hitta affärsmodeller. Funkar inte det ena får man hitta på något annat.

Författaren lyfter fram Lorentzons betydelse för Spotify.

– Han har varit enormt viktig, bland annat för att han var 14 år äldre än Daniel Ek. Det är ganska mycket när man är 22–23 år gammal, som Daniel Ek var när Spotify startade. Lorentzon hade kontakter och visste hur affärsvärlden fungerade, säger Pelle Snickars.

– Sen har Daniel Ek lyfts fram som den som kuskade runt på flygplan och gjorde avtal med skivbolag.

 

HYLLAD. Martin Lorentzon fick stå i rampljuset utan Daniel Ek när prinsesan Victoria delade ut priset ”Årets svensk i världen”. (Priset gick till både Lorentzon och Ek.)

 

LÄS MER: Guide: Spotifys börsnotering – så handlar du 

Försvann från centrum

Undan för undan försvann Martin Lorentzon från det som utåt sett verkade vara bolagets själva centrum: personkulten kring Daniel Ek.

Möjligen saknade han uppmärksamheten.

”Han är en slipad affärsman, uppenbart utan något särskilt musikintresse. Lika uppenbart är emellertid hans intresse för att stå i rampljuset, gärna i sällskap av Prins Daniel”, skriver Pelle Snickars och Rasmus Fleicher i ”Den svenska enhörningen – storyn om Spotify”.

När det var som tyngst för Spotify vid de tidiga åren var det Lorentzon som klev in och lyfte projektet, i kraft av rutin och affärssinne.

– Ska man tro Daniel Ek så var det så. Och det indikerar att han fanns med vid Eks sida hela tiden. Men Daniel Ek frontade projektet eftersom hans story gick att sälja, konstaterar Pelle Snickars.

Skapade förmögenhet

Lorentzon la grunden för förmögenheten han plöjde in i Spotify via onlinemarknadsföringsföretaget Tradedoubler, som han grundade med Felix Hagnö i slutet av 90-talet.

I boken skriver Snickars och Fleicher:

”Våren 2000 gick luften ur IT-bubblan. Bara i Sverige gick hundratals miljarder upp i rök. Men det fanns undantag. Just när Stockholmsbörsens tvivel började få drag av panik, valde finansmannen George Soros att göra en stor investering i Tradedoubler, för att finansiera en aggressiv expansion i Europa. Det var ett risktagande som slog mycket väl ut. Tradedoubler överlevde inte bara IT-kraschen utan fortsatte att växa i rask takt fram till noteringen på Stockholmsbörsen i november 2005. Strax därefter kunde Lorentzon och Hagnö sälja av sina aktier för hundratals miljoner kronor.”

Daniel Ek och Martin Lorentzon vägar korsades när Tradedoubler köpte Daniel Eks annonsteknikbolag.

Han trodde så mycket på Spotify att han under den här perioden betalade alla räkningar ur egen ficka

I en artikel i Veckans affärer berättas hur Lorentzons förmögenhet efter försäljningen av Tradedoubler blev den finansiella grunden för Spotify.

– Hade det inte varit för att Martin Lorentzon var förmögen efter Tradedoubler hade det inte gått. Han trodde så mycket på Spotify att han under den här perioden betalade alla räkningar ur egen ficka, säger före detta kollegan Pär-Jörgen Pärson till Veckans affärer.

Även Lorentzons tidigare karriär skulle komma till pass under formandet av Spotify. Han jobbade inom Telia på 90-talet och kontakterna där visade sig bli viktiga långt senare.

– Jag inbillar mig att han hade kvar en massa kontakter inom IT-branschen. En intressant aspekt av Spotifys historia är hur nära man varit rena IT-tjänster, inte bara med Telia. Man har alltid varit snabba med att göra avtal med ett antal mobil­operatörer och jag kan tänka mig att Lorentzon var viktig för detta, säger Pelle Snickars.

 

LÄS MER: Daniel Ek vädjar till Löfven om att slippa ny EU-skatt 

 

Martin Lorentzon äger mer av Spotify än Daniel Ek 

Martin Lorentzon hade en taxerad förvärvsinkomst på drygt 44 miljoner kronor 2016. Han äger även fler aktier, 12,4 procent, än medgrundaren Daniel Ek som äger 9 procent i den börsaktuella strömningsjätten.

När bolaget noteras på New York-börsen, till ett värde av cirka 200 miljarder kronor, den 3 april har de båda ägarna rätt att sälja aktier för tiotals miljarder kronor. 

Men trots miljarderna lever han ett relativt blygsamt liv. Till skillnad från andra stenrika tech-miljardärer har han valt att bo på en tvärgata i Vasa­stan i Stockholm, förvisso en fin adress, men långt ifrån lika exklusiv som Strandvägen eller andra delar av Östermalm. 

Prins Daniels Fellowship på besök på Sven Eriksongmnasiet i Borås med Prins Daniel och Martin Lorentzon. Foto: IBL

Han kör även en gammal stadsjeep, en Audi från 2007. De enda fastigheterna som han äger är en lantbruksfastighet och ett småhus i Sundsvalls kommun som han samäger med en yngre släkting. 

Kanske finns ledtråden till Lorentzons avslappnade förhållande till pengar och statussymboler i hans uppväxt och ungdomsår i Borås. 

På Sven Eriksonskolan i Borås gick han teknisk linje, men gjorde han inte mycket väsen av sig. På klassfotot från årskurs 2 sitter han kaxigt tillbakalutad med ena skon på stolsätet – men flera klasskamrater som Expressen talat med minns inte den då 19-årige killen med axellångt hår. 

– Jag kommer inte ihåg honom, säger en klasskompis. 

– Vi umgicks inte så jag kan inte uttala mig, säger en annan.

Andra personer var bra mycket färgstarkare och stack ut mer.

En tredje klasskompis, som mycket väl kommer ihåg Martin Lorentzon, är inte förvånad över att många tycks ha glömt den blivande tech-miljardären. 

– Han var ganska anonym. Andra personer var bra mycket färgstarkare och stack ut mer. Han var inte den som syntes och hördes hela tiden, men han var där. 

Även om Martin Lorentzon höll en ganska låg profil i klassen så tackade han inte nej till festande. 

– Han var en vanlig teknikergrabb och med det menar jag att han var en rolig partykille. Så det var inte den här programmerartypen man ser framför sig, som sitter vid tangentbordet med en joltcola och en munk. Utan en skön kille. Det var party, fest och glädje. 

Och plötsligt: Ett skarpt fokus. 

– Han fokuserade vid valda tillfällen. Exempelvis om det var ett viktigt prov på gång så kunde han bli lite ”sjuk” och vara hemma innan. Han förstod vad han skulle fokusera på. 

– Det överraskar mig att han var så före sin tid och tidigt förstod att det var streaming och inte torrents och nedladdningar som var framtiden, säger klasskamraten. 

BEGYNNELSEN. Martin Lorentzon gick teknisk linje på Sven Eriksonskolan i Borås, här i årskurs två. ”Han var ganska anonym” säger en av hans klasskamrater.

Klasskamraten minns att Martin Lorentzon ibland, under pågående sjukskrivning, sågs åka förbi skolan i sin bronsfärgade Volvo, med vänsterhanden på rutan för att dölja ansiktet och högerhanden på ratten.  

Jag blev lätt förvånad när han drog i gång detta. Det hade jag inte trott i gymnasiet.

Även om Martin Lorentzon kunde skifta från partykille till fokuserad plugghäst i gymnasiet så blev den gamla klasskompisen ändå förvånad när han förstod vilken riktning Martin Lorentzons karriärväg tagit.

– Jag blev lätt förvånad när han drog i gång detta. Det hade jag inte trott i gymnasiet.

Varför blev du förvånad? 

– Att han lyckades behålla ett sådant fokus på det här. Den här enträgna entreprenören som inte ger sig, det såg jag inte. Men å andra sidan var det en skolmiljö där vi inte ställdes inför sådana utmaningar.

Klasskamraten funderar även på att Martin Lorentzon, som tillhör en generation som växte upp med kassettbandspelare och VHS i stället för mobiler och laptops, lyckades uppnå sådana monumentala framgångar inom techindustrin. I dag har Spotify över 70 miljoner betalande prenumeranter. 

 

LÄS MER: Spotify spår intäkter på 50 miljarder under 2018 

Utmaningar väntar

Nästa kapitel i Lorenzons och Eks framgångssaga skrivs vid börsnoteringen i New York på tisdag.

Det överraskar mig att han var så före sin tid

Men sen då?

– Liksom Netflix och Amazon måste Spotify gå in i innehållsmakandet. Man är alltför beroende av licenserna. Och skulle de börja tjäna pengar kommer bara licenskostnaderna att öka. De måste börja fylla tjänsten med material som man äger och har rättigheterna till, säger Pelle Snickars.

Det som talar mot Spotify framöver är att konkurrenterna Googles och Apples storlek, menar Snickers.

Hittills har Spotify hållit Apple och alla andra som försökt ta marknadsandelar bakom sig, även i USA.

När den numera insomnade strömningstjänsten Tidal med Jay-Z som ägare slog på stora trumman vid lanseringen 2015 tillfrågades Martin Lorentzon om hur han såg på nya konkurrenten.

Enligt den kommande boken ”Den svenska enhörningen – storyn om Spotify” ska han ha ryckt på axlarna, och sedan parafraserat Tidals världsberömda ägare.

– Jag har 99 problem, men Jay-Z är inte ett av dem.

Vilket han hade rätt i.

 

 

LÄS UTDRAG: SPOTIFYS KRIS – OCH VÄGEN TILL SUCCÉ

”Den svenska enhörningen – storyn om Spotify” av Pelle Snickars och Rasmus Fleicher ges ut av förlaget Mondial 12 april.

 

SÅ KOM DE PÅ NAMNET

En scen som närmast etsats fast i svensk näringslivshistoria är denna: Martin Lorentzon och Daniel Ek sitter i den senares lägenhet i stockholmsförorten Rågsved en kväll i mars 2006.

De är endast iklädda kalsonger, eftersom lägenheten värms upp av en mängd servrar som jobbar på högfart (oklart med vad).

Ek skriver någon form av kod – vad för kod förblir diffust, men i efterhand berättas historien gärna som om han redan börjat på det som skulle bli Spotifys mjukvara, vilket knappast torde stämma.

Samtidigt ropar han idéer på möjliga företagsnamn till sin kompanjon, som sitter i rummet bredvid och googlar. Många namn visar sig vara upptagna.

Men så tycker sig Lorentzon höra namnförslaget ”Spotify” – även om Ek egentligen ropar någonting annat, som ingen längre minns. En snabb googling visar att namnet var ledigt. Strax därefter har de registrerat domänen spotify.com – allt enligt vad de båda grundarna har berättat i efterhand.

 

 

KRISEN & VÄNDNINGEN

Att förhandla med skivbolagen visade sig svårare än väntat. Sommaren 2008 var det långt ifrån givet att Spotify någonsin skulle kunna lyfta, trots att Ek tillbringat mycket tid i flygstolen. Han skulle senare inleda sitt sommarprat med en ögonblicksbild från New York, just efter ett tungt bakslag, då han yr av trötthet var nära att ge upp hela företaget: ”Det är juli 2008. Jag är 25 år gammal och det känns som att mitt liv är på väg att ta slut.”

Vad som fick honom att gå vidare, enligt sommarpratets story, var Martin Lorentzons obotliga optimism, som alltid hängt samman med en viss opportunism. Som redan konstaterats är Lorentzon inte den som envist håller fast vid en viss affärsidé, utan är beredd att anpassa sig efter ändrade omständigheter.

Spotify hade från början tänkt sig en uppgörelse där de gavs rätt att distribuera musik och betala i efterhand, det vill säga när de tänkta reklamintäkterna börjat trilla in. För skivbolagen kom detta inte på fråga, utan de krävde ett rejält förskott – enligt vissa uppgifter så mycket som 100 miljoner kronor.

Om det är sant skulle det betyda att minst hälften av riskkapitalet som Spotify tog in knappt han mellanlanda på det egna kontot, innan pengarna flög raka vägen till skivbolagen. Men detta var inte nog. För att tillåta experimentet med gratis musik krävde de stora skivbolagen dessutom att få bli delägare.

Spotify tvingades alltså i praktiken att ge bort aktier för att i gengäld kunna erhålla tidsbegränsade musiklicenser – den rätt till distribution som hela före- taget står och faller med. Först när licensavtalen med skivbolagen var i hamn aktiverades uppgörelserna om riskkapital. Spotify firade med stor lanseringsfest på Berns i Stockholm, för att någon vecka senare öppna tjänsten i legal tappning, med möjlighet att betala för premiumversionen. Festinbjudningarna skickades ut den 16 september 2008.

Dagen innan hade storbanken Lehman Brothers gått omkull i USA. Det globala finanssystemet befann sig i fritt fall. Under de följande veckorna hade affärspressen fullt upp med att producera apokalyptiska omslagsbilder som frågade sig om kapitalismens dagar var räknade. Det förefaller alltså som att Spotify hade tur med sin tajming. Om förhandlingarna med skivbolagen hade dragit ut i bara några veckor till är det inte alls säkert att riskkapitalisterna skulle ha haft några pengar kvar.

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!