Förra året polisanmälde cirka 120 000 svenskar att de blivit utsatta för ID-kapning – och mörkertalet misstänks vara lika stort.
En undersökning som Sifo låtit genomföra på uppdrag av försäkringsbolaget My Safety visar att närmare 200 000 personer drabbades av id-kapning under förra året.
Det är ett av Sveriges vanligaste brott.
ID-kaparnas mål: dina kortuppgifter
Den vanligaste typen av ID-kapning handlar om betalkortsbedrägerier. I takt med den ökande e-handeln har brottstypen ökat för varje år och utvecklingen har inte visat något tecken på avmattning.
– ID-kapningar har ökat för varje år, de senaste 15 åren, säger Jan Olsson, bedrägeriexpert vid polisens nationella bedrägericenter.
Men under första halvåret 2017 har något hänt.
– Det roliga är att vi har en minskning för id-kapningar på 13 procent jämfört med förra året, säger Jan Olsson.
Bedrägeriexpert: "Det är en genial lösning"
Vad beror det här på?
– Framförallt på att Nordea har internetköpspärrat sina kort. Det innebär att om du ska handla på en internetsida som inte har en säker betallösning så kommer det upp ett meddelande om att köpet inte medges, och du måste knappa in din mobila bank-ID-kod för att kunna öppna kortet för köp, säger Jan Olsson.
Genom den lösningen så räcker det inte längre för ID-kaparna att komma över dina kortuppgifter för att kunna handla över internet.
– När du har handlat klart på exempelvis E-bay så gör det inget om du missar att stänga kortet för köp eftersom det görs automatiskt efter 60 minuter. Det är en genial lösning. Nordea har sett en 60-procentig minskning av bedrägerierna med sin lösning och det slår så klart över på vår statistik också, säger Jan Olsson.
Tvingar kunderna att låsa upp för köp
Om internetsidan som du ska handla på har betallösningarna Verified By Visa eller Mastercard Secure Code så handlar du som vanligt. Men annars, och vid betalning via Paypal, bokning av hyrbil och hotell, start av prenumerationer och abonnemang, och vid betalning i vissa parkeringsautomater och appar så måste kortet öppnas för köp.
Enligt Jan Olsson sticker Nordeas lösning ut, och fungerar, just för att den är tvingande.
– Andra banker har lösningar med en service där du själv kan spärra dina kort. Men då är korten öppna för köp i sina naturliga lägen. Men vi ser i statistiken att de här kortinnehavarna inte spärrar sina kort och därför sker bedrägerierna i en lika hög utsträckning som innan.
Tycker du att andra banker bör följa Nordeas lösning?
– Ja, japp.
Högre säkerhet på köp- och säljsajter
Jan Olsson lyfter även fram ökad säkerhet hos köp- och säljsajter som Tradera och Blocket som bidragande orsaker till den sjunkande statistiken för id-kapningar.
Kan polisens proaktiva informationsarbete kring bedrägerierna ha bidragit till minskningen?
– Jag ger 12 intervjuer i veckan 52 veckor om året. Det är klart att om 10 000 personer läser en artikel eller 100 000 ser ett inslag på morgon-tv där vi varnar för det här så är det väl några promille som räddas på grund av att de får se, höra och läsa om det. Vi påverkar även banker till att utveckla säkrare lösningar och informerar politiker. Så viss del har vi väl även om vi definitivt inte ska ta åt oss någon ära för det här, säger Jan Olsson.
