Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Storbankerna fortsätter göra jättevinst på bolån

Trenden med något lägre marginaler på bolån för bankerna fortsätter.

Men marginalen på 1,55 procentenheter är fortsatt långt över det historiska snittet och innebär en bruttovinst i kronor på 4,2 miljarder i månaden, enligt beräkningar från Villaägarna. 

– När det allmänna ränteläget ökar kommer det inte vara lika lätt att hålla marginalerna uppe, säger boendeekonomen Håkan Larsson. 

Bankernas bolånemarginal ligger nu på 1,55 procentenheter, enligt Finansinspektionen. 

I augusti låg marginalen på 1,57 procent. En nedgång från nivåerna omkring 1,71 procentenheter i december 2017. Det historiska snittet sedan 2002, då FI började med sina kvartalsvisa beräkningar, ligger på 1 procent. Det innebär att dagens marginal på 1,55 procentenheter visar att trenden med något lägre marginaler fortsätter, men att de ändå ligger långt över det historiska snittet. 

– Den höga marginalen visar att det finns ett fortsatt förhandlingsutrymme för konsumenter, samtidigt som banker kan behålla en god lönsamhet på bolån, konstaterar Finansinspektionen i ett pressmeddelande.

Nya utmanare till storbankerna

Myndigheten påpekar också att bankernas räntenivåer, de så kallade listräntorna, var oförändrade, men att de faktiska utlåningsräntorna sjönk. Bankernas finansieringskostnader var i princip oförändrade under tredje kvartalet, vilket visar att den lägre bruttomarginalen helt förklaras av lägre utlåningsräntor.

Förklaringen till de lägre räntorna uppges vara nya utmanare på bolånemarknaden i form av så kallade bolånefonder som jagar kunder med attraktiva bolåneräntor. För att behålla kunder har de etablerade aktörerna tvingats sänka sina bolåneräntor något. Exempelvis har Nordea sänkt sin snittränta från 1,69 procent till 1,45 procent på ett år.

– Nordea är den bank som tappat mest marknadsandelar och har svarat med att sänka sina bolåneräntor. Det är ett tydligt exempel på att kunder faktiskt kan göra skillnad, säger Håkan Larsson, boendeekonom på Villaägarna, som dock också konstaterar att de fyra storbankerna fortfarande har en marknadsandel på totalt 75 procent tillsammans. 

Så har bolånemarginalerna ändrats över tid.

 

I december eller februari väntas Riksbanken höja reporäntan. Knäckfrågan är då om bankerna följer med upp eller om de tar av sina marginaler. Varken Villaägarnas Håkan Larsson eller Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, tror att bankerna kommer höja med 25 punkter, lika mycket som Riksbanken. 

– Jag tror inte det. Bankerna sänkte inte lika mycket som Riksbanken sänkte när räntan föll och då blir det svårt för dem att höja lika mycket som Riksbanken när räntan stiger, säger Maria Landeborn. 

Hon tror att höjningarna kan bli ungefär hälften av Riksbankens höjning, eller mer.

 

Innebär bruttovinst på 4,2 miljarder

Håkan Larsson på Villaägarna tror att bankerna kan höja omkring 23 punkter, det vill säga nästan lika mycket som Riksbanken, men inte riktigt. 

– I tider av fallande räntor har bankerna kunnat hålla uppe marginalen eftersom kunderna upplevt räntan som låg. Men när det allmänna ränteläget ökar kommer det inte vara lika lätt för bankerna att hålla uppe de höga marginalerna på bolån, spår Håkan Larsson. 

Enligt hans beräkningar innebär dagens bolånemarginal på 1,55 procent omsatt i kronor att bankerna gör en bruttovinst på cirka 4,2 miljarder kronor per månad för banksektorn som helhet. 

NYTT NYHETSBREV: Dina Pengars krönikör Frida Bratt guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!