Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Storbanker investerar i bolag som svartlistats

Det kanadensiska gruvbolaget Goldcorps guldbrytning i Guatemala har lett till uttorkade brunnar och förgiftade vattendrag. Foto: OKÄND
Shell utvinner olja i Nigeria. På bilden syns lokalbefolkning köra bort från Shells brinnande oljeledning i staden Port Harcourt, 2007. Foto: GEORGE OSODI / AP
Barn arbetar med att återvinna datorer i indiska Moradabad, som ligger i ett moln av föroreningar. Stora Enso har avslöjades 2014 ha kopplingar till barnarbete i närliggande Pakistan. Foto: PIETER TEN HOOPEN

Inte mindre än 62 storbanksfonder investerar i företag som kränker mänskliga rättigheter eller orsakar allvarlig negativ påverkan på miljön, visar en ny granskning. 

Några av fonderna är dessutom så kallade ”etiska fonder” eller ”hållbarhetsfonder”.

– Bankerna har problem att leva upp till sina löften, säger Jakob König, Sveriges Konsumenter. 

En granskning av Amnesty International och Fair Finance Guide, som publiceras i dag, visar att de sju största bankerna i Sverige fortsätter att investera kunders pengar i företag som orsakar allvarlig negativ påverkan på miljön och mänskliga rättigheter. 

– Det brister både i bankernas processer för att hantera företag som kopplas till människorättsproblem och i transparensen, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig på området företag och mänskliga rättigheter på Amnesty International i Sverige. 

Amnesty och projektet Fair Finance Guide, som bland annat Sveriges Konsumenter står bakom, har fokuserat på de internationella företagen DowDuPont, Goldcorp, Royal Dutch Shell, Vedanta Resources, Renault och Stora Enso. Enligt Amnesty International har samtliga företag en väldokumenterad negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. 

Som exempel nämns oljebolaget Shell, som bidragit till en miljökatastrof i Nigeria, och Goldcorp, som inlett gruvdrift i Guatemala utan att konsultera urbefolkningen. Båda bolagen är, liksom Renault, exempelvis svartlistade av Sjunde AP-fonden.

 

Några av fonderna kallas "etiska"

Trots de väldokumenterade kränkningarna förekommer alltså bolagen i storbankernas fonder. Totalt hittades 62 fonder som investerar i de aktuella bolagen. Inte nog med det – hos Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar och Swedbank hade några av fonderna dessutom fått etiketten "etisk fond" eller "hållbarhetsfond". 

Störst investeringar i dessa fem företag, omkring 4 miljarder, har Nordea och Swedbank, lägst investeringar har SEB. Totalt investerar de sju bankerna som ingår i studien 5,4 miljarder i dessa företag.

– Spararna måste kunna lita på att deras pengar förvaltas ansvarsfullt och att bankerna agerar när företagen de investerar i bidrar till negativ påverkan på mänskliga rättigheter, säger Jakob König som är projektledare för Fair Finance Guide på Sverige Konsumenter.

 

Danske och Nordea passiva

Samma granskning gjordes för tre år sedan, och jämfört med den syns ändå vissa förbättringar. 

– Vi ser ökade interna resurser på hållbarhetsarbetet och ett förbättrat påverkansarbete, säger Ulrika Sandberg. 

Det kan nämligen finnas skäl för vissa etikfonder att ha de utpekade bolagen som innehav, förutsatt att fonden har en tydlig och framgångsrik så kallad påverkansstrategi. Flera av bankerna har blivit bättre på att försöka förmå företagen att ta ansvar, genom mer påverkansdialog, enligt granskningen. SEB och Handelsbanken har numera också svartlistat några av företagen på grund av hållbarhetsproblem, bland annat Shell.

 

Företagen i granskningen

DowDuPont – amerikansk kemikoncern och moderbolaget till Union Carbide som orsakade en av världens svåraste industriolyckor i Indien 1984 då 22 000 människor dog av giftgas. DowDuPont frånsäger sig ansvar. 

 

Goldcorp – kanadensisk guldproducent som enligt Amnesty underlåtit att konsultera berörda grupper, inklusive urfolk, i samband med gruvdrift i Guatemala, med miljöförstöring, protester och våldsamheter som följd. 

 

Royal Dutch Shell (Shell)– brittiskt-holländskt oljebolag som enligt Amnesty bidragit till omfattande föroreningar i Nigeria utan att städa upp efter sig eller kompensera de hundratusentals redan utsatta människor som förlorat odlingsmark, fiskevatten eller blivit sjuka. 

 

Vedanta Resources – brittiskt gruvbolag vars verksamhet har orsakat allvarliga miljöföroreningar, med konsekvenser för lokalbefolkningarnas rättigheter i Indien, enligt Amnesty. Norges statliga pensionsfond har svartlistat företaget på grund av detta. 

 

Renault – fransk fordonstillverkare som använder kobolt i batterier för elbilar. Barnarbete och farliga arbetsförhållanden är utbrett i koboltutvinning i DR Kongo, enligt Amnesty.

 

Stora Enso – svensk-finsk skogsindustrikoncern som 2014 avslöjades ha kopplingar till barnarbete i Pakistan, där barn användes för att samla kartong hos underleverantörer till Stora Ensos delägda företag. 

 

Källa: Amnesty International och Fair Finance Guide. 

 

Enligt granskningen uppvisar SEB, Swedbank och Skandia bäst påtryckningsarbete med företagen. Danske Bank och Nordea har varit mest passiva. 

Om man som sparare är orolig för att den fond man äger investerar i svartlistade bolag ska man kontakta banken, tycker Ulrika Sandberg. 

– Se hur de ställer sig till detta och hör efter om de har en påverkansdialog. Som bankkund kan man ju också välja att byta till en annan fond, säger hon. 

 

Bankerna svarar

Nordea: "Vi har avböjt att svara på FFG undersökningar då metodiken och kvalitet på undersökningen kommer från 80-talet och återspeglar inte hur bankerna jobbar med frågorna i dag.", skriver Sasja Beslik, chef för hållbara finanser på Nordea.

 

Danske Bank: "Vi har ju kommit lite sämre än våra kolleger i branschen, så är det ju. Jag kan förstå det eftersom vi nyligen har en ny strategi under det här året och har bemannat upp banken inom det här området. Men det är ett prioriterat arbete, säger Ulrika Hasselgren, global chef för hållbara investeringar.

 

Handelsbanken: Johan Wallqvist, bankens presschef, vill inte kommentera rapportern ännu, när Expressen når honom under söndagseftermiddagen.

 

Swedbank: "Vi har kontinuerligt en dialog med Fair Finance Guide (FFG) och är transparanta med vårt hållbarhetsarbete. I linje med det kommer vi att säkerställa att FFG får svar på de frågor de ställt till oss.", skriver Anette Ringius, presskontakt på Swedbank.

 

SEB: "Det är bara att konstatera för våran del att vi är väldigt stolta och nöjda. Vi kommer ut som en av de två bästa bankerna i rapporten. Vi jobbar både med att dra oss ur dåliga investeringar och med påtryckningsarbete", säger presschef Frank Hojem.

 

Länsförsäkringar: "Om vi upptäcker att ett bolag bryter mot de internationella konventionerna så inleder vi en dialog för att få bolaget att sluta med kränkningen. Om dialogen inte ger resultat så säljer vi innehavet", skriver Ola Kallemur på Länsförsäkringars pressavdelning.

 

Skandiabanken: "Vår grundinställning är att vi  gör mer nytta om vi stannar kvar som ägare och aktivt påverkar ett bolag. I de fall vi inte ser förändringsvilja hos ett bolag kan det bli föremål för exkludering. Skandia har  underkänt runt 140 bolag", skriver Carl Lundborg, presskontakt på Skandia.

 

 

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!