Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Räkna med höjd ränta – men inte under 2017

Stefan Ingves, chef för Riksbanken, varnar – igen – för svenskarnas bolån.Foto: Christian Örnberg
” Efter dagens starka inflationssiffror är sannolikheten för ytterligare räntesänkning mycket liten”, säger Swedbanks chefsekonom Anna Breman.
Cecilia Skingsley, är vice riksbankschef och spås av många ta över efter Stefan Ingves när hans mandatperiod går ut.Foto: Alex Ljungdahl / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSEN

Räkna med räntehöjning – men först 2018.

– Efter dagens starka inflationssiffror är sannolikheten för ytterligare räntesänkning mycket liten, säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.

2017 kommer att bli ännu ett år fyllt av utmaningar för Riksbanken, med en oförutsägbar kronkurs och svängigt oljepris.

I dag på förmiddagen blev protokollet från Riksbankens penningpolitiska möte 20 december i fjol offentligt. I den står att läsa om exakt hur diskussionerna gick på det penningpolitiska mötet, där riksbankschefen Stefan Ingves tvingades sätta ner foten och använda sin utslagsröst i en i en avgörande fråga.

En stor del av mötet upptogs av oron kring den uppskruvade bostadsmarknaden i Sverige.

Hur länge kan räntorna vara så här låga? Hur bromsas hushållens stigande skulder?

 

LÄS MER: Riksbanken lämnar räntan oförändrad

 

Riksbankens svar är att vi bör vara vaksamma på situationen – men inte agera. Åtminstone inte ännu.

– Riksbanken var oenig i sitt förra beslut som vi vet. Efter dagens starka inflationssiffror är sannolikheten för ytterligare räntesänkning mycket liten. Inflationen närmar sig 2 procent. Nästa steg kommer att bli en räntehöjning, men det är fortfarande mest troligt att den kommer i början av 2018, säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.

Inflationstakten enligt KPI (Konsumentprisindex) ökade till 1,7 procent i december från 1,4 procent i november. KPI steg med 0,5 procent från november till december 2016. Inflationstakten enligt måttet med fast ränta ökade till 1,9 procent i december från 1,6 procent i november vilket är den högsta noteringen sedan december 2010.

Beskedet som publicerades av Statiska centralbyrån (SCB) i dag spelar riksbankschefen Stefan Ingves i händerna.

2016 – händelserikt år för Riksbanken

2016 innebar en rad utmaningar för Riksbanken.

Först stärktes kronan så mycket att man hotade att gripa in på valutamarknaden för att försvaga valutan och säkra inflationen.

Sen röstade britterna sig ur EU och Donald Trump vann amerikanska presidentvalet i november. Plötsligt sjönk svenska valutan och euron kostade under en period över 10 kronor.

 

LÄS MER: Här är de dyraste villorna 2016

 

Vilket passade Riksbanken, trots protester och kritik. Vid 2016 års sista räntebesked presenterades i december meddelade riksbankschefen Stefan Ingves:

– Vi har en flytande växelkurs. Det går bra för svensk ekonomi vid nuvarande kronkurs, inte minst exportindustrin, och det bidrar till att inflationen stiger vilket vi vill uppnå, sa han i Svenska Dagbladet i december.

Däremot föregicks beskedet av oenighet i riksbanksgruppen och Stefan Ingves fick använda sin utslagsröst för att driva genom sin vilja. De sex riksbankscheferna var eniga om att hålla reporäntan på 0,5 procent.

Här var Riksbanken oenig

Däremot var man oeniga om förlängningen av stödköpen av räntepapper för 30 miljarder under första halvåret 2017.

Det var Stefan Ingves, Kerstin af Jochnick och Per Jansson drev igenom beslutet att förlänga stödköpen av statsobligationer och realränteobligationer. Martin Flodén ville köpa för 15 miljarder medan Henry Ohlsson och Cecilia Skingsley ville avsluta köpen helt.

Stefan Ingves utslagsröst avgjorde.

– Vi köper statsobligationer varje vecka. Det pressar ner den allmänna räntenivån och det ökar mängden pengar i systemet. Det leder till ökad utlåning och det bidrar till en ökad efterfrågan i svensk ekonomi så att priserna stiger, sa Stefan Ingves i SVD då.

 

LÄS MER: Oron för höjd ränt – experternas bästa råd

 

I ett inlägg under diskussionen undrade Stefan Ingves om vi i Sverige har vårt eget hus i ordning.

Svaret blev både ett ja och nej.

– När det gäller finanspolitiken är han beredd att svara ja på den frågan. Sedan det nya regelverket för offentliga finanser infördes under andra hälften av 1990-talet har finanspolitiken fungerat betydligt bättre än under perioden innan. Det hindrar inte att utmaningar kan uppstå under de kommande åren, så är det alltid. Ett exempel är att den demografiska utvecklingen kan driva upp de offentliga utgifterna, anförde Ingves under samtalen.

Varnar för svenskarnas bostadslån

Varningsklockorna ringer som vanligt över bostadsmarknaden.

– Den svenska bostadsmarknaden är högt värderad i ett historiskt perspektiv. Kredittillväxten hos hushållen är fortsatt hög och uppgick till 7,3 procent i oktober (banklån). Bostadspriserna steg med 7,9 procent i november. Höga bostadspriser och hushållens ökande skuldsättning innebär mycket stora risker för den ekonomiska och finansiella stabiliteten. En varning utfärdades för den svenska bostadsmarknaden av ESRB (Europeiska systemrisknämnden) i november. ESRB pekade på snabbt ökande bostadspriser och hög och ökande skuldsättning. Även IMF pekade i sin artikel IV-rapport på riskerna på den svenska bostadsmarknaden och efterlyste reformer, rapporteras från protokollet i dag.

 

LÄS MER: Svenskar tror på stigande bopriser

 

Han konstaterar:

– Finansinspektionen har vidtagit vissa åtgärder, men mer krävs för att minska riskerna.

Liksom vid tidigare tillfällen uttryckte flera ledamöter fortsatt oro över hushållens växande skuldsättning och underströk behovet av att kombinera åtgärder inom olika politikområden för att få en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling i Sverige.

Donald Trumps seger diskuterades

I protokollet kommenterar också att vice riksbankschefen, Cecilia Skingsley, den oväntade valsegern för Donald Trump i USA i november i fjol.

Hon konstaterar att Riksbankens bedömning av det globala konjunktur- och inflationsläget på kort sikt har reviderats upp något sedan föregående penningpolitiska möte efter valresultatet.

 

LÄS MER: Cecilia Skingsleys oro för bolånekunder

 

Stigande förväntningar om en finanspolitisk expansion i USA nämns som en viktig förklaring till de globala ränteuppgångarna. Skingsley fann den förklaringen rimlig under mötet, men ville samtidigt understryka:

– Det kommer att råda betydande osäkerhet om innehållet i den tillträdande administrationens ekonomiska politik under lång tid. Hon betonade att det därför är bra att det i avsnittet om osäkerhet och risker i utkastet till penningpolitisk rapport anges att USA:s ekonomi och politik är en viktig riskfaktor för den ekonomiska utvecklingen i Sverige, framhåller Cecilia Skingsley.

Annons: