Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Snart kan piskan vina mot låntagarna – igen

Stefan Ingves är, som chef för Riksbanken, den som styr Sverige mot inflationsmålet på två procent. Men lägre räntor leder till billigare lån och stigande skulder i de svenska hushållen – ett problem som oroar. Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Bostadsmarknaden har länge varit het och bidragit till svenskarnas allt större skulder. Nu vill både Finansinspektionen och Riksbanken skärpa amorteringskraven. Foto: RONNY JOHANNESSON

Finansinspektionen vill se hårdare amorteringsregler.

Nu får myndigheten stöd från Riksbanken som anser att svenskarnas stigande skulder utgör "ett allvarligt hot".

Snart kan piskan vina mot låntagarna – även Riksgälden välkomnar förslaget.

I början av förra sommaren införde Finansinspektionen (FI) rådande amorteringskrav. Men låga räntor har fått svenskarnas belåning att skjuta i höjden de senaste åren – samtidigt som bostadspriserna har skenat i väg.

Farligt, anser experter och myndigheter.

För att få bukt med problemet har Finansinspektionen föreslagit ännu hårdare amorteringsregler.

Finansinspektionens amorteringskrav

I dag måste de hushåll som har en belåning på över 50 procent av bostaden amortera minst en procent per år, medan de som har en belåningsgrad på över 70 procent måste amortera minst två procent varje år.

FI:s nya förslag innebär att de hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin inkomst före skatt ska amortera ytterligare en procentenhet, det vill säga minst tre procent per år. 

 

LÄS MER: FI:s krav: Så mycket dyrare blir det att bo 

 

Detta riskerar att slå framför allt mot nya – och yngre – låntagare i storstadsområdena, där priserna är som högst. 

Förslaget gick ut på remiss i juni. Och nu har Riksbanken lämnat in sitt svar:

Man ställer sig bakom FI:s skärpta amorteringskrav.

Riksbanken stöttar Finansinspektionen

I ett pressmeddelande skriver myndigheten:

"De svenska hushållens höga och stigande skuldsättning utgör ett allvarligt hot mot den finansiella och den makroekonomiska stabiliteten. Det är därför bra med ett skärpt amorteringskrav riktat mot hushåll som har höga skulder i relation till hushållets inkomster".

Man skriver vidare:

"Riksbanken har tidigare poängterat att det nuvarande amorteringskravet är förhållandevis milt i ett internationellt perspektiv".

Även Riksgälden ger sitt stöd.

"Hushållens höga skuldsättning riskerar bland annat att leda till att hushållen drar ner sin konsumtion kraftigt vid händelse av en makroekonomisk störning", skriver myndigheten i sitt remissvar.

Vill minska skulder – och öka motståndskraften

Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen har upprepade gånger uttryckt sin oro över svenskarnas skenande skuldsättning.

Myndigheten betonar att det är viktigt att riskerna med svenskarnas skulder minskar – samtidigt som hushållens motståndskraft ökar.

"Ytterligare makrotillsynsåtgärder kan behövas om så inte sker. Därför anser Riksbanken att det är viktigt att amorteringskravet och hushållens motståndskraft utvärderas med jämna mellanrum för att bedöma om de önskade effekterna har uppnåtts", skriver man i sitt remissvar.

De finns de som anser att Stefan Ingves och Riksbanken har en stor del i skuldproblematiken, eftersom myndigheten så målmedvetet strävar mot en inflation på två procent – med en rekordlåg minusränta och därmed billigare banklån som följd.

 

LÄS MER: ”Stefan Ingves är som maskinisten på Titanic” 

 

Riksbanken behåller minusränta

Experter har krävt att reporäntan, även kallad styrräntan, höjs. Men på torsdagen meddelade Riksbanken att man låter räntan ligga kvar på minus 0,5.

"Penningpolitiken behöver vara expansiv för att värna inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen. Men det låga ränteläget bidrar samtidigt till att öka riskerna kopplade till hushållens höga och stigande skuldsättning. För att utvecklingen i svensk ekonomi ska bli långsiktigt hållbar behöver dessa risker hanteras med riktade åtgärder inom bostadspolitiken, skattepolitiken och makrotillsynen", skrev man då.

De nya amorteringsreglerna kan träda i kraft i början av 2018.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!