Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

SKL varnar för kris i de svenska kommunerna

Annika Wallenskog, chefsekonom. Foto: RICKARD L ERIKSSON / ©NEW ART PRODUCTION AB (RICKARDERIKSSON.COM) INFO@

Svenska kommuner visar bra resultat och har starka positioner.

Men befolkningsutveckling med en allt yngre och äldre befolkning pekar mot stora kriser – och stora förändringar krävs omedelbart.

Det skriver Sveriges kommuner och landsting (SKL) i sin nya rapport som publiceras i dag.

Vårens ekonomirapport visar ett starkt 2018, men att skatteunderlagets tillväxt dämpas nästa år. Välfärdsbehoven ökar och bristen på arbetskraft likaså. SKL föreslår en rad åtgärder.

– Vi har länge flaggat för de demografiska utmaningarna som väntar runt hörnet. Det krävs en långsiktig planering för att även fortsättningsvis kunna leverera en välfärd av hög kvalitet, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Foto: VILHELM STOKSTAD / TT / TT NYHETSBYRÅN

 

Att Sverige får allt fler yngre och äldre slår hårt mot kommunerna.

124 000 nyanställningar behövs

Antalet sysselsatta inom kommuner och landsting behöver öka med 124 000 personer fram till 2025. 

Behovet av arbetskraft i välfärdssektorn kommer att fortsätta öka i snabbare takt än skatteunderlaget.

SKL föreslår rejäla statliga miljardtillskott samtidigt som all verksamhet effektiviseras.

Årets prognos med treprocentig BNP-ökning kommer inte att kunna uppnås närmsta åren om inga åtgärder vidtas, menar man:

Orosmolnen för kommunerna

Orosmolnen är flera för svenska kommuner:

Sparandet i kommunerna har varit negativt, vilket innebär att svenska kommuner förbrukat mer pengar än man fått in.

Asyl- och flyktingmottagandet har påverkat kommunernas ekonomi. Både positivt och negativt beroende på hur den statliga koststäckningen sett ut. 

Försäkringskassans LSS-tolkningar har ytterligare belastat kommunerna, som fått ta kostnader som staten tidigare tagit. Det kommer att dröja till 2020 innan effekterna av den pågående LSS-utredningen får genomslag i kommunernas ekonomier.

Måste öka med 60 procent

Enligt SKL:s beräkningar skulle kommunsektorn behöva 60 procent av den totala sysselsättningsökningen i riket fram till 2025.

Beräkningen utgår från att resurserna till skolan, vården och omsorgen skulle öka i takt med den demografiska utvecklingen.

– Kommuner, landsting och regioner är Sveriges största arbetsgivare och har behövt drygt en fjärdedel av den totala sysselsättningsökningen de senaste 10 åren. Det är inte rimligt att tro att kommunsektorn skulle kunna rekrytera i särskilt mycket snabbare takt än andra sektorer. Vi behöver helt enkelt hitta andra lösningar, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting., vid pressträffen i dag.

SKL föreslår en rad åtgärder för att lösa ekvationen.

Förslag: Heltid som norm

Kommunsektorn kommer att behöva rekrytera.

Det krävs nya arbetsmetoder och arbetssätt där teknikens möjligheter tas tillvara för att underlätta och effektivisera arbetet.

 Heltid som norm och ett förlängt arbetsliv kan också minska behovet av nya medarbetare.

Förenklad avtalssamverkan är ytterligare en viktig del, för att exempelvis underlätta för kommuner att utföra uppgifter.

Minskad statlig detaljstyrning. SKL föreslår att de befintliga statsbidragen till skolan förändras, även i det kortsiktiga perspektivet, enligt en ny modell. Förslaget innebär att nuvarande riktade statsbidrag till skolan främst förs över till generella bidrag

NYTT NYHETSBREV: Dina Pengars krönikör Frida Bratt guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!