Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så vill partierna sänka din skatt efter valet

Foto: JUPITER IMAGES / JUPITER IMAGES
Dina Pengar har gått igenom hur stor effekt partiernas förslag på sänkt inkomstskatt får i din plånbok. Foto: HENRIK ISAKSSON / IBL

Sänkt skatt på lägre eller högre inkomster? Där går skiljelinjen mellan de partier som vill sänka din inkomstskatt.

Dina Pengar har jämfört hur partiernas skatteförslag på löneinkomster påverkar din plånbok. 

Klockan 18 i dag kan du chatta med Dina Pengars Frida Bratt om partiernas skattepolitik.

 

GUIDE: Så tycker partierna i valets viktigaste frågor 

Moderaterna

Moderaterna vill införa ett sjätte jobbskatteavdrag, till en kostnad av 22 miljarder. Partiet vill också höja brytpunkten för när du ska börja betala statligt inkomstskatt. Brytpunkten för när man börjar betala statlig inkomstskatt vill man höja från dagens 40 500 kronor per månad till 41 500 kronor 2019, utöver den automatiska uppräkningen. 

För en inkomst på 15 000 kronor betyder det en sänkt skatt på 266 kronor per månad. Vid en inkomst på 20 000 kronor per månad sänks skatten med 336 kronor i månaden. Vid en inkomst på 31 000 kronor är skattesänkningen 484 kronor per månad. 

Partiet vill också ha ett förhöjt jobbskatteavdrag för äldre. 

I korthet

Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt

Ett nytt, sjätte, jobbskatteavdrag

LÄS MER: Hälften av svenskarna spår sämre privatekonomi med S 

Liberalerna

Liberalerna vill återställa nedtrappningen av jobbskatteavdraget som nuvarande regering infört på inkomster över 50 000 kronor. Idag innebär avtrappningen ett maximalt jobbskatteavdrag på strax över 2 000 kronor för den som tjänar 60 000 kronor i månaden, medan det ligger på 2 266 kronor för den som tjänar upp till 52 000 kronor. 

Liberalerna vill också sänka skatten för personer med låga inkomster, vilket enligt partiet  sänker skatten för "i praktiken" alla arbetstagare med 45 kronor i månaden. 

Liberalerna vill höja brytpunkten för statlig inkomstskatt till 44 000 kronor. Vid en inkomst på 38 700 innebär den höjda brytpunkten 200 kronor lägre skatt i månaden. Vid en inkomst på 51 500 kronor sänks skatten med 1 000 kronor. Partiet vill även slopa värnskatten, det vill säga det andra steget i den statliga inkomstskatten. I dag ligger denna övre brytpunkt på 56 300 kronor. 

Man vill också införa ett förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 63 år som arbetar. 

I korthet

Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt

Återställt jobbskatteavdrag

Generell skattesänkning på lägre inkomster

Slopad värnskatt

LÄS MER: Så vill partierna locka barnfamiljerna 

Centerpartiet

Centerpartiet vill liksom Liberalerna ta bort nedtrappningen av jobbskatteavdraget för inkomster över 50 000 kronor. Dessutom vill man återställa sänkningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt, som regeringen infört under nuvarande mandatperiod. Skulle återställningen ske i år, 2018, innebär det att du börjar betala statligt inkomstskatt vid en inkomst på 40 000 kronor i stället för 39 000 kronor. Det innebär enligt partiets beräkningar en sänkt skatt med 200 kronor per månad för en person som tjänar över brytpunkten. Man vill också höja den övre skiktgränsen, vilket betyder sänkt skatt med 225 kronor i månaden för personer med in inkomst över 56 800 kronor. 

Man vill också införa en bred skattesänkning på lägre inkomster. En person som tjänar 13 500 kronor i månaden vill man sänka skatten för med 166 kronor i månaden. 

Vill ha förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 64 år. 

I korthet

Återställa brytpunkten för statlig inkomstskatt

Bred skattesänkning på lägre inkomster

Ta bort nedtrappningen av jobbskatteavdraget

LÄS MER: Gav fel besked när S vallöfte presenterades 

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna vill ha en bred skattesänkning på 0,5 procent av inkomster på löner upp till 40 000 kronor. För en person med en inkomst på 25 000 kronor innebär den skattesänkningen 125 kronor mer kvar i plånboken varje månad. 

Men partiet vill liksom kollegerna i Alliansen också höja brytpunkten för statlig inkomstskatt. För en person som tjänar 45 000 kronor i månaden innebär denna åtgärd plus den generella skattesänkningen sänkt skatt med 800 kronor i månaden. 

Kristdemokraterna vill också återställa nedtrappningen av jobbskatteavdraget på inkomster över 50 000 kronor. För en person som tjänar 65 000 kronor innebär den generella skattesänkningen, den höjda brytpunkten och slopad nedtrappning av jobbskatteavdraget en skattesänkning på 1 025 kronor i månaden. 

KD sticker ut genom att föreslå ett riktat jobbskatteavdrag för föräldrar, som uppgår till 500 kronor per förälder oavsett inkomst. Man vill också ge dubbel jobbskatteavdrag till unga, nyanlända och långtidsarbetslösa som återgår i arbete. Vid en lön på 22 000 kronor blir skattesänkningen för dessa grupper cirka 1 700 kronor i månaden. Även äldre får förstärkt jobbskatteavdrag. 

I korthet

Bred generell skattesänkning för löner upp till 40 000 kr

Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt

Återställt jobbskatteavdrag

Riktat jobbskatteavdrag till föräldrar, arbetslösa och nyanlända

 

LÄS MER: Andersson mot Svantesson – så vill de sköta Sverige 

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna vill sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare genom ytterligare ett jobbskatteavdrag. Dessutom vill man sänka marginalskatten genom att återställa uppräkningen av brytpunkten till regeln om konsumentprisindex plus två procentenheter. På sikt vill partiet återgå till "hälften kvar". 

Enligt partiets preliminära uträkningar innebär reformerna 238 kronor kvar i plånboken vid en inkomst på 21 000 kronor i månaden. Vid en inkomst på strax under 30 000 kronor sänks skatten med 358 kronor i månaden, och vid en inkomst på 35 000 kronor sänks den med 341 kronor. För en höginkomsttagare med en lön på 66 000 kronor i månaden sänks skatten med 300 kronor. 

I korthet

Ytterligare ett jobbskatteavdrag

Återställande av brytpunkten för statlig inkomstskatt

På sikt återgå till "hälften kvar"

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna har inte föreslagit några förändringar vad gäller jobbskatteavdraget eller brytpunkten för när man ska börja betala statlig inkomstskatt. Man har heller inga andra inkomstskatteförslag, men utesluter inte vissa skatteförändringar under nästa mandatperiod. 

Under mandatperioden har Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet trappat ned jobbskatteavdraget för inkomster över 50 000 kronor, vilket vid en inkomst på 55 000 kronor innebar höjd skatt med 150 kronor i månaden.

Regeringen har ett två gånger under mandatperioden begränsat uppräkningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt. Brukligt har varit att räkna upp brytpunkten i enlighet med inflationen plus två procentenheter. För 2016 gjordes ingen uppräkning. 2017 räknades brytpunkten upp med inflationen plus en procentenhet. För 2018 blev det ingen begränsning. 

 

I korthet

Jobbskatteavdraget ska vara kvar

Inga kända föreslagna förändringar av brytpunkten

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill ha en "grön skatteväxling" där sänkt skatt på arbete, med fokus på låg- och medelinkomsttagare, ska finansieras via miljöskatter. En del av skattesänkningen är ett höjt grundavdrag på 120 000 kronor i 23 av landets glesbygdskommuner. För de med lägst inkomster innebär förslaget en skattesänkning med 1 100 kronor i månaden. Personer som tjänar 40 000 kronor får en skattesänkning med 800 kronor. I de 23 kommunerna vill Miljöpartiet också sänka arbetsgivaravgifterna till 15,71 procent. 

Partiet vill fortsätta sänka skatterna på arbete i takt med att olika miljöskatter höjs under kommande mandatperiod. Partiet vill inte höja brytpunkten för statlig inkomstskatt eller röra jobbskatteavdraget. 

 

I korthet

Grön skatteväxling: sänkt skatt i glesbygdskommuner

Ingen förändring av jobbskatteavdraget eller brytpunkten för statlig inkomstskatt

LÄS MER: Här är partiernas löften för din plånbok 

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill sänka skatten på inkomster upp till 30 000 kronor per månad. Skattesänkningen uppgår enligt partiets egna beräkningar till 237 kronor i månaden. Vid 30 000 kronor börjar skattesänkningen trappas av. En person med en inkomst på 35 000 kronor får en sänkt skatt på 120 kronor i månaden. Vid en inkomst på 41 000 kronor har skattesänkningen vänts till en skattehöjning på 423 kronor i månaden.

Den som tjänar 55 000 kronor i månaden får höjd skatt med 493 kronor i månaden. Den som tjänar 100 000 kronor i månaden får höjd skatt med 2 563 kronor i månaden. 

I korthet

Sänkt skatt på inkomster upp till 30 000 kronor

Höjd skatt på inkomster över 40 000 kronor i månaden 

 

Statlig inkomstskatt

För inkomståret 2018 finns det två skiktgränser för när man ska betala statlig inkomstskatt.

Den nedre skiktgränsen är 455 300 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent. Den övre skiktgränsen är 662 300 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med ytterligare 5 procentenheter (den så kallade värnskatten), det vill säga sammanlagt 25 procent.

Det innebär att du inkomståret 2018 kan ha en inkomst på 468 700 kronor respektive 675 700 kronor (den så kallade brytpunkten) utan att betala statlig inkomstskatt respektive förhöjd statlig inkomstskatt. Detta beror på grundavdraget.

Du som fyllt 65 år vid inkomstårets ingång kan ha en inkomst på 494 300 kronor respektive 694 900 kronor utan att betala statlig inkomstskatt respektive förhöjd statlig inkomstskatt. Det beror på att pensionärer som fyllt 65 år vid inkomstårets ingång har ett högre grundavdrag.

Källa: Skatteverket

 

Jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdragen infördes av regeringen Reinfeldt i syfte att göra det mer lönsamt att arbeta. Avdraget är utformat som en skattereduktion gäller inte på pension, sjukpenning, föräldrapenning eller a-kassa. Avdraget har införts i fem steg 2007, 2008, 2009, 2010 och 2011. Systemet är utformat så att de med lägst inkomster tjänar procentuellt mest på systemet. Avdraget har fått kritik eftersom det orsakade en skatteklyftan mellan lön och pensionsinkomst. Den klyftan vill samtliga partier nu ta bort genom sänkt skatt på pensioner. 2016 trappades jobbskatteavdraget ned för inkomster över 50 000 kronor i månaden. 

Källa: Regeringskansliet

 

Fem frågor och svar om valet 2018

1. När är riksdagsvalet 2018?

Söndagen den 9 september. 

2. Vem får rösta i riksdagsvalet?

Svenska medborgare som fyllt 18 år, senast på valdagen. 

3. Hur många procent måste ett parti få i riksdagsvalet?

Det krävs 4 procent för att ett parti ska på representanter i riksdagen. Eller 12 procent för ett valdistrikt.

4. Hur röstar man i riksdagsvalet?

Rösta i vallokal eller på ställe för förtidsröstning. Ta med röstkort och legitimation.

5. Vem ska jag rösta på i riksdagsvalet?

Du ska rösta på det parti vars politik och ideologi stämmer bäst överens med dina åsikter och hur du vill att Sverige ska styras de närmaste fyra åren. Finns inte röstsedel för ditt parti i vallokalen kan du ta en blank röstsedel och skriva hela partinamnet på valsedeln.

Vill du ha tips om vilket parti du ska rösta på kan du få hjälp av Expressens valkompass.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!