Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så stort blir Preems klimatfarliga utsläpp

Foto: JOHAN CARLEN

En sjättedel av den klimatpåverkande koldioxiden kan komma att släppas ut från Preems anläggning i Lysekil.

Siffror från Naturvårdsverket visar att raffinaderiet på kort tid kan gå från att vara trea på utsläppslistan till solklar etta.

– Något är fundamentalt fel, säger Johanna Sandahl på Naturskyddsföreningen.

Preems anläggning i Lysekil ligger i dag på tredje plats i utsläppsligan, endast passerad av Lulekraft med SSAB och Slitefabriken på Gotland.

Det visar statistik över rapporterat utsläpp för 2018, som Naturvårdsverket sammanställt för Dina Pengar.

1 625 082 ton koldioxid släpptes ut från raffinaderiet i fjol trots att de utfärdade utsläppsrättigheterna endast uppgår till 1 208 247 ton.

Om Preem får klartecken för sina planer i morgon kan det på sikt leda till fördubblade utsläpp av svavel- och koldioxid från drivmedelsjättens anläggning i Lysekil.

Enligt Preems egna beräkningar kommer utsläppen av klimatpåverkande gaser öka från 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner, samma uppgifter har även kommit in till Naturvårdsverket.

Detta skulle i så fall innebära att 17 procent av Sveriges sammanlagda utsläpp av klimatpåverkande gaser – eller mer än vart sjätte ton – kommer att släppas ut från raffinaderiet i Lysekil.

Anläggningarna i Sverige som släpper ut mest koldioxid.

1. Lulekraft AB.

Järn- och stålindustri.

Utsläpp av koldioxid 2018: 2 120 996 ton.

2. Slitefabriken.

Mineralindustri i Slite i östra Gotland.

Utsläpp av koldioxid 2018: 1 740 412 ton.

3. Preemraff i Lysekil.

Raffinaderier samt distribution av olja och gas.

Utsläpp av koldioxid 2018: 1 625 082 ton.

4. SSAB Oxelösund.

Järn- och stålindustri.

Utsläpp av koldioxid 2018: 1 462 246 ton.

5. SSAB Luleå.

Järn- och stålindustri.

Utsläpp av koldioxid 2018: 1 058 183 ton.

6. Krackeranläggningen.

Kemiindustri i Stenungsund.

Utsläpp av koldioxid 2018: 636 536 ton.

7. St1 Refinery.

Raffinaderier samt distribution av olja och gas i Göteborg.

Utsläpp av koldioxid 2018: 547 101 ton.

8. Preemraff Göteborg.

Raffinaderier samt distribution av olja och gas.

Utsläpp av koldioxid 2018: 536 000 ton.

9. Värtaverket.

El och fjärrvärmeanläggning i Stockholm.

Utsläpp av koldioxid 2018: 499 698 ton.

10. LKAB Kiruna.

Gruvindustri.

Utsläpp av koldioxid 2018: 436 371 ton.

Källa: NATURVÅRDSVERKET

– Det blir den enskilt största utsläppskällan i Sverige om detta blir av. Det är helt absurt att vi i en tid då vi nyligen etablerat en klimatlag gör en sådan här satsning, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen, till Dina Pengar.

Klimatlagen beslutades av riksdagen 2017 och innebär att Sveriges ska vara utsläppsfritt 2045.

– Att ett oljeraffinaderi ska bli den största enskilda utsläppskällan i Sverige känns väldigt konstigt. Det är därför vi känner att miljölagstiftningen ska testas, säger Johanna Sandahl.

Frågan som kan avgöra allt

Det var i november i fjol som Preem fick tillstånd för utbyggnaden av Lysekil för att årligen omvandla 2,5 miljoner ton tjockolja till bensin och diesel med lägre svavelhalt.

Naturskyddsföreningen och över hundratals privatpersoner har sedan överklagat beslutet i Mark- och miljödomstolen.

Den springande punkten när Mark- och miljödomstolen fattar beslut om vidare rättslig prövning handlar om hur man tolkar EU:s utsläppsrätter.

Här säger lagstiftningen att man på nationell nivå inte får föra in vilkor i efterhand för att minska koldioxidutsläpp.

Däremot finns det inga regler som säger att man inte får avslå ansökningar för nya verksamheter.

Frågan om utbyggnaden av Preem i Lysekil är en ny verksamhet eller en befintlig kan bli den som avgör beslutet.

– När jag talar med våra jurister menar man att det finns en öppning för att stoppa utbyggnaden, säger Johanna Sandahl.

Rådet föreslår lagändring

Det klimatpolitiska rådet, som är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens politik leder mot målet om noll utsläpp år 2045, föreslår i sin årsrapport från 2019 en lagstiftning som gör det möjligt för Sverige att själva styra besluten för att nå sina egna klimatmål.

– Tyskland har en plan för att stänga ner sina kolkraftverk och i Storbritannien finns ett minimipris på koldioxidutsläpp, vilket visar att andra länder inför kompletterande åtgärder för att nå sina klimatmål, säger Tomas Kåberger, professor i förnybar energi vid Chalmers och ledamot i Klimatpolitiska rådet, till SVT. 

Uppgifterna om fördubblade utsläpp får även många lokalbor att reagera och oroas över sin hälsa.

– De undersökningar vi har gjort visar att det inte kommer ha någon påverkan på människors hälsa, säger Malin Hallin, chef för hållbar utveckling på Preem, till SVT.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!