Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så påverkas du av minusräntan

Foto: Christian Örnberg
Foto: Erik Nylander/Tt / TT NYHETSBYRÅN

Klockan 9.30 lämnade Riksbanken beskedet.

Reporäntan ligger kvar på minus 0,5 procent.

– Allmänt sett kan man säga att det kommer råda goda tider för svensk ekonomi de kommande åren, säger Stefan Ingves under presskonferensen.

Men vad betyder egentligen minusränta – för dig? Dina Pengar reder ut begreppen.

Som väntat kom det inga förändringar i reporäntan när Riksbanken på morgonen presenterade nya beskedet. De gav dock besked att man kommer att köpa statsobligationer för ytterligare 45 miljarder kronor under andra halvåret 2016.

Historiskt låg

För närvarande har Sverige den lägsta reporäntan sedan Riksbanken grundades 1668. Faktum är att vi aldrig tidigare haft negativ reporäntor.

Det här får långtgående konsekvenser i din vardag.

Även om reporäntan inte direkt styr räntan på ditt bankkonto eller bolån, spelar den indirekt stor roll för de marknadsräntor som bankerna handlar med.

Boräntorna stilla, trots att Riksbanken sänkt

Under hösten har reporäntan sänkts i flera steg. Trots det har bolåneräntorna i princip inte rört sig, den genomsnittliga korta bolåneränta storbankerna erbjuder är 1,55 procent, samma som i juni 2015.

Den låga reporäntan får nämligen en annan effekt: Det blir allt mindre lönsamt för bankerna att ta hand om dina pengar – med negativ reporänta är det till och med en minuspost för banken. Så gott som alla löne- och sparkonton med fria uttag ger i dag noll i ränta, och eftersom du betalar en avgift för kontot tar banken faktiskt betalt av dig när du sätter in pengar. Vinstkraven från bankernas aktieägare är nämligen desamma, så bankerna tar helt enkelt igen marginalen – det de skär emellan på in- och utlåning – genom att tjäna mer på bolånen.

Kämpar för att få fart på inflationen

Varför envisas då Riksbanken med så låg ränta? Jo, myndigheten har ett överordnat uppdrag, nämligen att hålla den svenska prisökningstakten – inflationen – runt 2 procent. I många år har vi nu legat under den farten, och för några år sedan till och med haft negativ inflation.

Enligt skolboken stimulerar låga räntor inflationen. Blir det billigare att låna pengar investerar företag i nya maskiner och vågar anställa ny personal. Detta ökar bland annat lönerna. Dessutom sänker en låg ränta värdet på den svenska kronan, vilket hjälper våra exportberoende företag att sälja sina produkter utomlands.

En baksida med låg ränta är att det lockar hushållen att ta stora bolån, något som närmast skenat okontrollerat de senaste åren.

Världen tävlar i låga räntor

Just nu plågas dock stora delar av den utvecklade världen av låg inflation, så för närvarande ”tävlar” flera stora centralbanker om att erbjuda den lägsta styrräntan.

Så trots att Sveriges ekonomi mår ganska bra just nu – den växer med cirka 4 procent ‧– inflationen har faktiskt börjat ta fart så smått, och Finansinspektionen tvingas införa ett amorteringskrav för att svenskarna lånar riskabelt mycket till bostäder – är riksbankschefen Stefan Ingves pressad av omvärlden att ligga kvar med den låga reporäntan.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!