Det är stor skillnad på hur stora ränteavdrag olika inkomstgrupper gör.
Den rikaste tiondelen gjorde förra året ränteavdrag på i snitt 9 184 kronor: drygt 15 gånger mer än tiondelen med lägst inkomster, som bara drog av 595 kronor i snitt.
Det här mönstret upprepar sig varje år sedan 2008, visar unika siffror som Dina Pengar låtit SCB ta fram.
Det "skattestraff" det tidigare innebar att äga en dyr bostad är nu borta.
2008 ersattes den impopulära fastighetsskatten med en takbegränsad kommunal fastighetsavgift.
De rikaste, vars höga inkomster gör att bankerna beviljar större lån, gör de absolut största ränteavdragen - och kan luta sig tillbaka samtidigt som villan eller bostadsrätten skenar i pris - i nuvarande takt fördubblas investeringen vart femte år.
"Rätt horribelt"
- Det är ju inte rimligt att vi har ett omvänt Robin Hood-system. Det är snarare rätt horribelt, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.
Av totalt 194 miljarder kronor i ränteavdrag sedan 2008 har den översta tiondelen stått för drygt 50 miljarder kronor.
Hade elitgruppen gjort som snittet hade summan landat på 19,4 miljarder.
LÄS MER: Finansminister på flykt undan sitt ansvar
Professor varnar
I praktiken har alltså skattebetalarna sponsrat de rikas bostadsklipp med totalt 30,8 miljarder kronor sedan 2008.
- Det är alldeles tydligt att ränteavdraget i huvudsak gynnar de hushåll som har lite högre inkomster, erkänner finansminister Magdalena Andersson.
Ekonomiprofessorn John Hassler, ordförande i finanspolitiska rådet, varnade i förra veckan för att bostadsmarknaden visar allvarliga tecken på överhettning. Ett av hans recept var att reducera ränteavdragen. Han säger sig inte vara förvånad över Dina Pengars siffror.
- Vi ska också göra den här typen av undersökning, det är en viktig fråga. Jag tror också att det är höginkomsttagare som tjänar mest på avdraget, säger John Hassler.
Han öppnar också för ett återinförande av fastighetsskatten.
- Jag tycker att det finns ett allmänt värde av en jämn fördelning av resurser i samhället, men många metoder har negativa sidoeffekter. Kan man åstadkomma jämnare fördelning utan sådana effekter är det bra, och det kan man nog göra via bostadsbeskattning.
LÄS MER: Priserna på bostäder bara fortsätter att öka
Andersson är fortsatt sval
I går skrev Sveriges Radios "Kaliber" att ett slopat ränteavdrag skulle slå hårt mot de med små marginaler. Flera experter betonar dock att den långsamma avtrappning som ekonomkåren förordar skulle ha små omedelbara effekter.
Vänsterpartiet är det parti som tydligast sagt sig vilja minska ränteavdraget, trots de stora partiernas motstånd. Även om Ulla Andersson är kritisk till att Moderaterna tog bort fastighetsskatten utan att röra ränteavdraget är hennes uppmaning till budgetpartnern S lika tydlig.
- Sitter man i regeringsställning måste man se de samhällsproblem man står inför och ta itu med dem. Om man säger att man vill ta ansvar för statsfinanserna är det ganska konstigt att man inte vill ta tag i en så här stor utgiftspost som dessutom riskerar hela den finansiella stabiliteten, säger hon.
Att S hittills inte velat ta i den heta potatisen tror Ulla Andersson handlar om strategi för att behålla väljarsympatier och därmed makten.
- Det politiska spelet verkar tyvärr vara alltför överordnat.
Magdalena Andersson är dock fortsatt sval.
- Om man ska göra en förändring av ränteavdragen, då påverkar det alla hushåll som har lån redan, och det är därför politiker vill vara väldigt försiktiga, säger hon.
