Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så mycket tjänar de rikaste på avdragen

Finansminister Magdalena Andersson säger att ränteavdragen gynnar hushåll med högre inkomster.
Foto: Sara Strandlund
Ulla Andersson (V) tycker att ränteavdragen är ett omvänt Robin Hood-system.
Foto: Jens L'Estrade

Unik statistik som Dina Pengar tagit fram visar exakt hur mycket eliten tjänat på ränteavdraget.

Skattebetalarna har slussat över nästan 31 miljarder kronor till den mest välavlönade tiondelen de senaste åren.

- Ränteavdragen har inte någon bra fördelningspolitisk profil, säger finansminister Magdalena Andersson till Dina Pengar.

Så tycker partierna om ränteavdragen

S

Har länge hållit fast vid ränteavdraget. Vet att det riskerar att stöta bort stora väljargrupper. Finansminister Magdalena Andersson har dock mjukat upp språkbruket de senaste veckorna.

MP

Det andra regeringspartiet har ett kongressbeslut på att avveckla ränteavdraget, men finansmarknadsminister Per Bolund har krånglat sig ur konflikten genom att säga att effekten av amorteringskravet (planerat att införas 1 maj 2016) först ska studeras.

V

Vill trappa ned ränteavdraget till 25 procent från dagens 30 samt helt slopa det avdrag på 21 procent som får göras på ränteutgifter över 100 000 kr.

M

Vill inte göra några förändringar av dagens ränteavdrag. Hårdare nej än S.

FP

Vände på en femöring söndagen efter att decemberöverenskommelsen sprack. Partiledare Jan Björklund "är beredd att diskutera en blocköverskridande långsiktig överenskommelse".

C

Var först ut av de borgerliga partierna att öppna för en blocköverskridande översyn.

KD

Säger nej, men enligt partiledaren Ebba Busch Thor kan "frågan bli aktuell vid ett senare tillfälle".

SD

Partiet svängde i frågan i helgen, vill nu avskaffa ränteavdragen "långsamt".

Så här räknade vi

Sveriges befolkning (ålder: 20 år eller mer) delades in i tio delar, så kallade deciler, baserat på sammanräknad förvärvsinkomst. I varje decil redovisas det genomsnittliga ränteavdraget.

Differensen mellan den översta decilens ränteavdrag jämfört med det genomsnittliga ränteavdraget åren 2008-2014 har summerats. 10 procent av befolkningen står för drygt 26 procent av avdragen. Merutnyttjandet summeras till 30,8 miljarder.

Siffrorna för 2014 är preliminära.

Utöver de tio decilerna specialstuderades de allra översta inkomstskikten: de 5 respektive 1 procent av befolkningen som har den högsta sammanräknade förvärvsinkomsten.

Källa: SCB.

Det är stor skillnad på hur stora ränteavdrag olika inkomstgrupper gör.

Den rikaste tiondelen gjorde förra året ränteavdrag på i snitt 9 184 kronor: drygt 15 gånger mer än tiondelen med lägst inkomster, som bara drog av 595 kronor i snitt.

Det här mönstret upprepar sig varje år sedan 2008, visar unika siffror som Dina Pengar låtit SCB ta fram.

Det "skattestraff" det tidigare innebar att äga en dyr bostad är nu borta.

2008 ersattes den impopulära fastighetsskatten med en takbegränsad kommunal fastighetsavgift.

De rikaste, vars höga inkomster gör att bankerna beviljar större lån, gör de absolut största ränteavdragen - och kan luta sig tillbaka samtidigt som villan eller bostadsrätten skenar i pris - i nuvarande takt fördubblas investeringen vart femte år.

"Rätt horribelt"

- Det är ju inte rimligt att vi har ett omvänt Robin Hood-system. Det är snarare rätt horribelt, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Av totalt 194 miljarder kronor i ränteavdrag sedan 2008 har den översta tiondelen stått för drygt 50 miljarder kronor.

Hade elitgruppen gjort som snittet hade summan landat på 19,4 miljarder.


LÄS MER: Finansminister på flykt undan sitt ansvar


Professor varnar

I praktiken har alltså skattebetalarna sponsrat de rikas bostadsklipp med totalt 30,8 miljarder kronor sedan 2008.

- Det är alldeles tydligt att ränteavdraget i huvudsak gynnar de hushåll som har lite högre inkomster, erkänner finansminister Magdalena Andersson.

Ekonomiprofessorn John Hassler, ordförande i finanspolitiska rådet, varnade i förra veckan för att bostadsmarknaden visar allvarliga tecken på överhettning. Ett av hans recept var att reducera ränteavdragen. Han säger sig inte vara förvånad över Dina Pengars siffror.

- Vi ska också göra den här typen av undersökning, det är en viktig fråga. Jag tror också att det är höginkomsttagare som tjänar mest på avdraget, säger John Hassler.

Han öppnar också för ett återinförande av fastighetsskatten.

- Jag tycker att det finns ett allmänt värde av en jämn fördelning av resurser i samhället, men många metoder har negativa sidoeffekter. Kan man åstadkomma jämnare fördelning utan sådana effekter är det bra, och det kan man nog göra via bostadsbeskattning.


LÄS MER: Priserna på bostäder bara fortsätter att öka


Andersson är fortsatt sval

I går skrev Sveriges Radios "Kaliber" att ett slopat ränteavdrag skulle slå hårt mot de med små marginaler. Flera experter betonar dock att den långsamma avtrappning som ekonomkåren förordar skulle ha små omedelbara effekter.

Vänsterpartiet är det parti som tydligast sagt sig vilja minska ränteavdraget, trots de stora partiernas motstånd. Även om Ulla Andersson är kritisk till att Moderaterna tog bort fastighetsskatten utan att röra ränteavdraget är hennes uppmaning till budgetpartnern S lika tydlig.

- Sitter man i regeringsställning måste man se de samhällsproblem man står inför och ta itu med dem. Om man säger att man vill ta ansvar för statsfinanserna är det ganska konstigt att man inte vill ta tag i en så här stor utgiftspost som dessutom riskerar hela den finansiella stabiliteten, säger hon.

Att S hittills inte velat ta i den heta potatisen tror Ulla Andersson handlar om strategi för att behålla väljarsympatier och därmed makten.

- Det politiska spelet verkar tyvärr vara alltför överordnat.

Magdalena Andersson är dock fortsatt sval.

- Om man ska göra en förändring av ränteavdragen, då påverkar det alla hushåll som har lån redan, och det är därför politiker vill vara väldigt försiktiga, säger hon.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!