Rutavdraget som innebär skattereduktion för hushållsnära tjänster infördes av Alliansregeringen 2007. Bedömningen var att bidraget skulle finansiera sig självt.
Men enligt en granskning från Riksrevisionen har regeringen överskattat de positiva effekterna av minskat svartarbete och ökade skatteintäkter, rapporterar Ekot.
– Det är inte självfinansierat enligt vår bedömning, säger Anna Brink, revisionsdirektör och projektledare för granskningen, till radion.
Vill att regeringen ser över beräkningarna
Riksrevisionen, som har i uppgift att granska statens verksamhet och statliga medel, kritiserar rutavdraget på flera punkter. Enligt granskningen har bidraget visserligen lett till att de som köper tjänsterna kunnat arbeta mer, och utrikesfödda som utför rut-tjänster har fått en starkare ställning på arbetsmarknaden.
Men de konstaterar samtidigt att kostnaderna för bidraget är högre än skatteintäkterna, och att det inte finns något empiriskt stöd för att bidraget skulle finansiera sig självt. Rutavdraget kostade staten 5,4 miljarder kronor förra året, enligt SVT.
Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att se över beräkningarna kring bidraget.
– Ja, att riksdagen ska få en bättre uppfattning om att rutavdraget faktiskt kostar pengar och att det är någon annan än de som köper tjänsterna som får vara med och betala, säger Anna Brink.
