Riksbankschefen Stefan Ingves är bekymrad för vad en bolånekris skulle innebära för de svenska bankerna.
Riksbankschefen vänder sig emot att de svenska storbankerna brukar betecknas som affärsbanker.
– De har egentligen blivit bolånebanker. Det är inte bra att det blivit på det sättet, säger Stefan Ingves - med tanke på att bankerna har vuxit på det området där farorna riskerar att bli som störst, säger han på en pressträff i samband med presentation av Riksbankens rapport om den finansiell stabilitet.
Riksbanken ser flera risker
Bankerna befinner sig också i riskzonen av framför allt två skäl, enligt Riksbanken:
• Exponeringen mot bostadsmarknaden
• Storleken och beroendet inom bankbranschen
Riksbanken ser också de svenska storbankernas beroende av finansiering utomlands - ofta i utländsk valuta - som en risk i sig.
Konsekvenserna för svensk ekonomi vid en allvarlig störning som drabbar det svenska banksystemet kan bli mycket stora, varnar Riksbanken.
För att stärka bankernas motståndskraft vill Riksbanken höja bankernas kapital.
"Finansinspektionen bör snarast införa ett bruttosoliditets‐ krav för svenska storbanker på gruppnivå på 4 procent. Kravet bör ställas till 5 procent från januari 2018", skriver Riksbanken i rapporten och konstaterar:
"För att uppnå en bruttosoliditet på över 5 procent 2018 skulle storbankerna, allt annat lika, behöva öka sitt kapital med en summa som ungefär motsvarar en gemensam årsvinst."
Enligt Riksbanken har de nuvarande riskvägda kapitalkraven brister som innebär risk för att bankerna inte har tillräckligt med kapital för att klara av sina likviditetsrisker.
