Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Riksbankens miss kostade miljarder

Riksbankschef Stefan Ingves Foto: Christian Örnberg

Sveriges skattebetalare har betalat miljardbelopp när Riksbanken beslutade 2013 att växla USA-dollar till kanadensiska och australiensiska dollar, skriver Dagens industri.

– Med facit i hand skulle vi ha haft så mycket dollar som tänkas kunde, säger Göran Robertsson, biträdande chef på avdelningen för marknader på Riksbanken.

En slags buffert

Sveriges valutareserv är Sveriges riksbanks reserv av guld och värdepapper i utländska valutor. Tanken är att de ska fungera som en buffert som man kan använda vid dåliga tider.

För att försvara värdet på den svenska kronan kan man göra ingrepp på valutamarknaden.

Valutareserven kan också användas för att ge krediter åt banker som drabbats av ekonomiska problem för att ge stabilitet.

I en intervju med Dagens Industri säger Göran Robertsson att beslutet visat sig vara oerhört kostsamt. Kort efter att Riksbanken växlade flera miljarder dollar till norska kronor och kanadensiska och australiensiska dollar började dollarkursen stiga.

– Med facit i handen skulle vi ha haft så mycket amerikanska dollar som kan tänkas kunde, säger Göran Robertsson till Di.

Sedan sensommaren 2013 är dollarn upp 22 procent, 17 procent mot australiensiska dollarn och 31 procent mot den norska kronan.

Mångmiljardbelopp

Förändringen har inneburit ett tapp i valutareserven på mångmiljardbelopp, enligt Di.

– Men backar vi de senaste fem åren är vi glada över att vi hållit nere vår dollarexponering, säger Göran Robertsson till Di.

Samtidigt vill han betona att valutareserven under de senaste åren ökat i värde i takt med att kronan har försvagats. Men att dollarn har stärkts allra mest och berättar att valutareservens värde har ökat med 30 miljarder 2014.

När Riksbanken valde att förstärka valutareserven 2012 med 100 miljarder gjorde man det efter att Riksbanken såg ett ökat behov på grund av den fortsatta krisen i euroområdet.

Kostnaden att förstärka valutareserven landar på cirka 200 miljoner kronor varje år.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!