Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Riksbankens besked: Så höjs reporäntan

Viktor Munkhammar, Di, Annika Winsth, Nordea, och Andreas Wallström, Swedbank kommenterar i studion.
Stefan Ingves, chef för Riksbanken.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Fem år av minusränta är över.

Under torsdagen meddelade Riksbanken att man höjer reporäntan.  

Den går upp från –0,25 till 0,0 procent. 

Riksbankens direktion var dock oenig om beslutet, bekräftar instansen i ett pressmeddelande. 

Här kan du läsa hur räntan påverkar dig. 

Sex gånger om året lämnar Riksbanken besked om reporäntan, som är Riksbankens styrränta och som påverkar alla andra räntor. 

Senaste gången var i höstas, och då skrev Stefan Ingves, Riksbankens chef, att man ”mest sannolikt” skulle höja reporäntan i december. 

Då var indikationerna att man skulle höja den från minus 0,25 upp till noll procent blankt. Så blev också fallet. Det innebär att den fem år långa perioden med minusränta är över. 

”Inflationen har varit nära Riksbankens inflationsmål på 2 procent sedan början av 2017 och Riksbanken bedömer att det finns goda förutsättningar för att inflationen ska vara nära målet även framöver. Direktionen har därför, i linje med bedömningen i oktober, beslutat att höja reporäntan från −0,25 till noll procent. Prognosen för reporäntan är oförändrad och räntan väntas ligga kvar på noll procent de närmaste åren”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande. 

Vad är reporäntan?

Reporäntan är Riksbankens styrränta och vårt huvudsakliga penningpolitiska verktyg. Genom att höja eller sänka reporäntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige vilket påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen.

Riksbanken höjer räntan

Riksbankens ledning var dock inte fullständigt eniga om beslutet. Enligt pressmeddelandet reserverade sig riksbankscheferna Anna Breman och Per Jansson emot valet att höja reporäntan.

”Breman anser att genom att vänta med att höja reporäntan i närtid ökar sannolikheten för att varaktigt behålla inflationen nära målet och det ökar även möjligheten att fortsätta med långsamma höjningar av reporäntan kommande år. Breman föredrog en räntebana som indikerar en höjning under första halvåret 2020, under förutsättning att konjunkturen då har stabiliserats, och att räntan därefter höjs ungefär en gång per år under 2021 och 2022”, skriver Riksbanken. 

”Jansson förespråkade en räntebana som indikerar att räntan höjs en bit in på prognosperioden, i ett läge då det kan antas att förutsättningarna för att klara inflationsmålet framöver ser lite bättre ut än för närvarande.”


Annons:

Räntan genom historien 

Beslutet om reporäntan tillämpas från den 8 januari 2020.

Under hela förra året tog Riksbanken beslutade att låta reporäntan ligga kvar på minus 0,25. Detta efter att den under tidigare år legat så lågt som minus 0,50.

Senast år 2014 var reporäntan i Sverige 0,0.