Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Riksbanken: Därför sänker vi inte räntan

Riksbankschef Stefan Ingves om vad riksbanken gör för att mildra effekterna av coronakrisen
Stefan Ingves, riksbankchef.Foto: Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN / Claudio Bresciani/TT

Riksbanken ser ingen anledning att sänka räntan i samband med coronakrisen, något flera centralbanker redan gjort.

– Jag förstår att det är väldigt många som resonerar på det sättet, därför det är så man är van att tänka. Men penningpolitiken i dagsläget är något helt annat, säger riksbankschefen Stefan Ingves.

Johanna Kull, sparekonom på Avanza, förklarar varför. 

Riksbanken har tidigare tagit beslut om att låna ut 500 miljarder kronor till bankerna till förmånlig ränta, och köpen av värdepapper kommer att utökas med upp till 300 miljarder kronor i år.

Hittills har man inte gjort några antydningar om att reporäntan, som ligger på noll, skulle justeras ned på minus för att ytterligare stimulera investeringar och konsumtion.

Experter har varit oense om det skulle vara en effektiv åtgärd.

– Riksbanken har satt in flera åtgärder framför allt för att skapa bättre möjlighet för företagen som drabbas väldigt hårt. Men att sänka räntan till minus är det många som frågar sig vilken effekt det skulle få. Anledningen att vi inte konsumerar är ju att vi ska hålla oss hemma. Då hjälper det ju inte att räntekostnaderna är låga, säger Johanna Kull, sparekonom på Avanza.

Ingves: Ingen meningsfull åtgärd

Många centralbanker har gått den vägen, bland annat i Norge och Storbritannien. Men enligt Stefan Ingves skulle det inte få några positiva effekter, meddelade han på en presskonferens på fredagen.

– Låt oss anta att vi sänker räntan till minus fem procent. vilket kanske en teoretisk modell skulle säga är det mest önskvärda. Låt oss samtidigt anta att vi är framgångsrika i vår utlåning till bankerna. Då kommer det att finnas ett utlåningsöverskott, på någonstans mellan tusen och två tusen miljarder i en svensk ekonomi. 

– De pengarna kan i en teknisk mening inte försvinna. Utan alla de pengarna får vi i så fall in till minusränta fem procent varje kväll. Då får bankerna betala Riksbanken ränta varje kväll. Det är inte en meningsfull åtgärd under rådande omständigheter.

Johanna Kull, sparekonom på Avanza.Foto: KARL GABOR / PRESSBILD

Johanna Kull, sparekonom på Avanza, förklarar mer:

– Om inte de här pengarna lånas ut måste de övernatta någonstans över natten, de lånar in dem hos Riksbanken. Och om det är minusränta blir det mindre pengar som går ut till banken igen dagen efter. Då kommer beloppet att låna ut till företag bli mindre, så man skulle minska den avsedda effekten av den här utlåningen.

Hon tror att det eventuellt skulle kunna bli minusränta framöver, men i så fall när konsumtionen kommit i gång.

– Nu har efterfrågan kollapsat, och den skulle inte just nu påverkas av sänkt ränta. För vi får i princip inte konsumera. Men sedan, när samhället öppnas upp, om vi då behöver stimulera ekonomin, då kanske det blir aktuellt.

Ingves irritation på frågan om räntesänkning.
Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!