Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ribbings styvsons första ord om bittra arvsstriden

Thomas Hempel, inrikespolitisk reporter på Sveriges Radios ekoredaktion under många år, var 76 år när han avled.
Bostaden på Östermalm i Stockholm. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Folkkära journalisten och folkvettsexperten Magdalena Ribbing avled oväntat i samband med en fallolycka i hemmet på Östermalm i Stockholm. Foto: MAGNUS JÖNSSON

Thomas Hempels barn har kämpat för att få gåvobrevet deras pappa gav till sin fru Magdalena Ribbing ogiltigförklarat.

Nu bryter sonen Tobias Hempel, 47, tystnaden om gåvan som raderade ut uppskattningsvis tre miljoner från pappans arv.

– Pappa var svårt sjuk och förstod inte vad han skrev på, säger han.

Det har sedan en tid tillbaka pågått en tvist i det tysta kring arvet efter den folkkära  journalisten och folkvettsexperten Magdalena Ribbing som dog oväntat i september förra året, 77 år gammal.

 

 

Ribbing avled på grund av en fallolycka i hemmet på Östermalm i Stockholm.

I februari i år dog maken, radiojournalisten Thomas Hempel, tung inrikespolitisk reporter på Sveriges Radios ekoredaktioner under 30 år. Han blev 76 år.

Paret hade ett testamente upprättat 2010 och paret ägde hälften var av den gemensamma våningen på Östermalm i Stockholm.

Testamentet upprättades 2010.

Det som skulle komma att omkullkasta testamentet är ett tidigare okänt gåvobrev upprättat den 10 april 2013 där Thomas Hempel ger 50 procent av sin andel i Östermalmsvåningen till sin hustru.

"Till min hustru Magdalena Ribbing överlåter jag en fjärdedel av vår bostadsrätt (adressen utelämnad av redaktionen) i Stockholm i gåva som kompensation för de stora ekonomiska uppoffringar som hon gjort under hela vårt äktenskap".

Bevittnades av två personer

Av handlingen framgår också att gåvan ska vara enskild egendom och att den ska " genast registreras hos bostadsrättsföreningen".

Magdalena Ribbing bekräftade mottagandet av gåvan med sin namnteckning på handlingen.

Handlingen är också bevittnad av två personer som båda bodde i huset när brevet är daterat.

Gåvobrevet från 2013 (vi har tagit bort namnen på personerna som bevittnade brevet): "Till min hustru Magdalena Ribbing överlåter jag en fjärdedel av vår bostadsrätt (adressen utelämnad av redaktionen) i Stockholm i gåva som kompensation för de stora ekonomiska uppoffringar som hon gjort under hela vårt äktenskap".

"Nyheten" om gåvobrevet blev känt för de anhöriga i samband med bouppteckningsförrättningen den 30 november förra året dit Thomas Hempel, övriga dödsbodelägare och efterarvingar var kallade. Mötet hölls på Lindskog Malmström Advokatbyrå vid Norrmalmstorg.

Thomas Hempel reagerade starkt på uppgiften om brevet vilket också framgår av protokollet.

Thomas Hempels invändning mot gåvan

"Thomas Hempel gör gällande att han rätteligen skall antecknas som 50 % ägare till bostadsrätten".

Hans invändning antecknades i protokollet.

Protokollet från bouppteckningssammanträdet.

Sex månader efter mötet avled Thomas Hempel. Han hade fram till sin död fortsatt att invända mot gåvobrevet med hjälp av sina barn.

Tobias Hempel, 47, är son till Thomas Hempel och anser att gåvobrevet var felaktigt.

– Pappa var ju svårt sjuk och helt beroende av Magdalena när brevet skrevs under. Vid det här tillfället var han så pass dålig att han inte kunde äta själv, tvätta sig eller gå upp från trappor, säger Tobias Hempel.

I Thomas Hempels bouppteckning finns en notering som antyder konflikten kring Magdalena Ribbings dödsbo.

Led av Parkinsons sjukdom

Thomas Hempel led av Parkinsons sjukdom och ville bo hemma in i det sista. Något år efter att gåvobrevet skrevs på hamnade han på ett vårdboende.

– Han förstod inte gåvobrevet, han skrev på något han inte förstod till fullo. Det är omöjligt att det var hans vilja att ta halva arvet från sina barn, säger Tobias Hempel.

 

 

Sonen till Thomas Hempel säger också att han och den andra bröstarvingen (hans syster Linda) inte orkar driva frågan om arvet vidare.

– Vi var i kontakt med en advokat och han rekommenderade oss att inte driva frågan eftersom all bevisning ligger hos oss, vi måste kunna visa att pappa inte var vid sina sinnens fulla bruk när gåvobrevet skrevs under. Det kan vi inte bevisa, säger Tobias Hempel.

Thomas Hempel och Magdalena Ribbing.

De två som bevittnade gåvobrevet bodde i samma bostadsrättsförening som paret Ribbing/Hempel vid den här tiden. En av personerna satt i bostadsrättsföreningens styrelse tillsammans med Magdalena Ribbing.

– Det är inte pappa som skrivit det (gåvobrevet), han har bara skrivit under. Vid den tidpunkten kunde inte han läsa en text ens. Han kunde inte fixera blicken på bokstäver och läsa, det vet jag. Han hörde knappt något heller, han var näst intill döv. Förr kommunicerade jag med honom med skrift, men vid det här laget kunde han inte läsa eller förstå heller, säger sonen Tobias Hempel.

Sonen: Då var slaget förlorat

Han berättar att hans pappa var förtvivlad över gåvobrevet ända till slutet och var ”fruktansvärt orolig” över att hans barn inte skulle ärva hälften av bostaden han och Magdalena Ribbing bott i under större delen av sina gemensamma år tillsammans.

Thomas Hempel var 76 år gammal när han avled. Foto: LENNART ISAKSSON / DN

– Vi trodde pappa skulle leva längre. Vi hade ett förhandlingsläge så länge han levde eftersom syskonbarnen inte kunde få ut några pengar. Vi och pappa försökte vinna detta, men när han dog var slaget förlorat. Nu får vi gå Magdalenas syskonbarn till mötes. De får 75 procent av pappas lägenhet, jag och min syster får 25 procent. Det är helt vansinnigt, säger Tobias Hempel.

Magdalena Ribbings och Thomas Hempels våning ligger i det här huset på Östermalm i Stockholm. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Bostaden är värderad till tio miljoner kronor i bouppteckningen.

Det är troligen i underkant. Priser i området och en nuvarande bostad från samma förening som just nu ligger ute till försäljning indikerar att våningen mycket väl kan inbringa mer än tolv miljoner kronor.

Syskonbarnet: Inga kommentarer

I rena pengar skulle det innebära sex miljoner till Thomas Hempels bröstarvingar – om man fått hälften av arvet.

Nu ser summan ut att stanna nånstans kring tre miljoner kronor i stället.

Arvtagarna på Magdalena Ribbings sida är sju syskonbarn. Expressen har varit i kontakt med en av dessa, Viveka Björklund. Hon säger:

– Det ni kan läsa och se är det som är inskickat till tingsrätten. Det är det ni kan läsa och ta del av. Vi har inga ytterligare kommentarer. Det här är väldigt privat.

Experten: Vanligt att sådana dokument dyker upp

Inger Boman vid advokatfirman Inger Boman AB svarar på tre frågor om arvstvister.

FRÅGA: Är det vanligt att okända papper dyker upp vid en bouppteckning?

SVAR: ”Det är relativt vanligt att sådana handlingar dyker upp vid bouppteckningen efter en avliden person. Både testamente och äktenskapsförord är obligatoriska bilagor till bouppteckningen. När det finns laglottsberättigade bröstarvingar blir större gåvor också relevanta. Ofta är det fråga om makar eller sambor som vill skydda den efterlevande och låta honom eller henne “sitta i orubbat bo”, dvs minska laglottens storlek så mycket som möjligt genom testamente eller gåva.”

FRÅGA: Vilka möjligheter har man att få ett gåvobrev ogiltigt? 

SVAR: ”Ett testamente som inkräktar för mycket på bröstarvingars arvsrätt kan angripas på så sätt att man begär jämkning för att få ut sin laglott, dvs. hälften av arvet. En gåva som i stället sker under livstiden kan få samma effekt och därför finns det en lagbestämmelse som gör det möjligt att också begära jämkning av sådana gåvor. Tvister är ganska vanliga. Det finns ibland goda skäl till att man vill gynna en person genom en gåva. Det kan till exempel vara fråga om  en arbetsinsats, ekonomiskt stöd eller annan hjälp, som man vill kompensera på något sätt. Laglottsanspråket får då ge vika. En gåva kan också bli ogiltig enligt allmänna regler om rättshandlingars ogiltighet, till exempel på grund av tvång, beroendeställning eller psykisk störning.”

FRÅGA: Hur rekommenderar du att man gör med den här typen av gåvobrev för att undvika överraskningar för anhöriga?

SVAR: ”Sådan här åtgärder kan ibland innebära en obehaglig överraskning för anhöriga, men jag vill inte ge ett generellt råd att diskutera saken med dem medan man lever. Man kan i stället i testamente eller på annat sätt dokumentera och förklara hur man har tänkt. Det kan mildra obehaget och osäkerheten för anhöriga efter dödsfallet.”

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!