Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ränteavdraget kan kosta staten 65 miljarder kronor

Magdalena Andersson (S), nuvarande finansminister. Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES
Foto: COLOURBOX / COLOURBOX
Foto: HENRIK ISAKSSON / IBL

Här är siffran som kan bli en rejäl huvudvärk för kommande regeringar:

År 2027 år kommer svenskarnas ränteavdrag att kosta statskassan 65 miljarder kronor – per år. 

Expressen har tidigare rapporterat om att sex av åtta riksdagspartier nu vill se över ränteavdraget. Avdraget, som innebär att du får dra av för 30 procent av dina räntekostnader, passar illa i en tid då svenskarnas skuldsättning är rekordhög, går resonemanget. 

Men det kan finnas fler skäl för politikerna att trappa ned eller skrota avdraget.

Avdraget innebär uteblivna skatteintäkter för staten. Många går av ideologiska skäl inte med på att se detta som en "kostnad" för staten. Om vi ändå väljer att göra det, så är denna "kostnad" på väg att explodera om några år. 

Enligt en färsk prognos från Konjunkturinstitutet, KI, kommer ränteavdraget kosta staten 17 miljarder i år. Men sedan går det utför – rejält. 

LÄS MER: Så påverkas din ekonomi när ränteavdraget sjunker 

Kostnaden ökar år för år

Om tio år, 2027, kommer ränteavdraget att "kosta" staten 65 miljarder kronor – per år. Det kan jämföras med KI:s prognos för ett år sedan, då man räknade med en årlig kostnad på 60 miljarder kronor vid denna tid. 

– Vad man kan se är att i scenariot stannar inte utvecklingen på 60 miljarder kronor, utan ränteavdragen fortsätter att öka, säger Elin Ryner, expert på offentliga finanser och skatter vid KI. 

65 miljarder är nästan lika mycket som staten lade på hälsovård, sjukvård och social omsorg under 2017. Det var 67 miljarder kronor, enligt Ekonomistyrningsverket. 

Anledningarna till att statens "kostnad" för ränteavdraget rakar i höjden under kommande år är två. Dels fortsätter vi att låna till dyra bostäder, vilket får skuldberget att växa. Dels räknar KI med att räntorna stiger. 

– Räntorna återgår till "normala nivåer", konstaterar Elin Ryner. 

LÄS MER: Sex av åtta partier vill trappa ned ränteavdraget 

Riksbanken höjer 2019

I dag ligger de rörliga bolåneräntorna på historiskt låga 1,5–1,6 procent i snitt, medan Riksbankens reporänta ligger på –0,5 procent. I den prognos som KI släppte på onsdagen räknar myndigheten med att Riksbanken börjar höja räntan först under våren 2019. År 2022, så långt som den färska prognosen sträcker sig, ligger reporäntan på 2 procent. 

 

Så räknar KI

När KI räknar på hur stora de uteblivna intäkterna blir för statskassan på grund av ränteavdraget gör man en prognos över hur stora ränteutgifter svenskarna väntas ha framöver. KI utgår då från hushållens skuld och multiplicerar denna summa med en genomsnittlig ränta. Denna ränta tas fram utifrån en statsskuldväxel med tre månaders löptid och den femåriga statsobligationsräntan. Dessa modelleras med hjälp av banan för reporäntan. 

Källa: KI, Elin Ryner

LÄS MER: Guide: Så säljer du din bostad – steg för steg

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!