Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Planen: Trycka på gasen när omvärlden bromsar

Magdalena Andersson, finansminister. Foto: LISA MATTISSON
Brexit-protster i London. Foto: VUDI XHYMSHITI / AP TT NYHETSBYRÅN

Sverige kan trycka ner gaspedalen och låta statsskulden växa när världsekonomin viker.

De säger finansminister Magdalena Andersson (S) i en intervju med Dina Pengar.

– Skulle vi få en kraftigare avmattning ska man naturligtvis använda det vi byggt upp för att föra en mer offensiv finanspolitik.

Avmattningen i världsekonomin är kännbar men ännu inte dramatisk, menar finansministern.

– Det är framför allt handelskonflikten mellan USA och Kina som kan få stora återverkningar på hela världsekonomin. Riskerna har också ökat för en oordnat Brexit, vilket kan leda till en finansiell turbulens, säger Magdalena Andersson.

Du har tidigare sagt att en nedgång i världsekonomin inte behöver leda till en nedgång i den svenska ekonomin – varför inte?

– Vi har ordning och reda i statsbudgeten och det gör att vi vid en avmattning i ekonomin inte behöver spara utan kan möta nedgången med en väl avvägd ekonomisk politik.

På torsdag presenterar Magdalena Andersson och regeringen sin lägesrapport över den svenska ekonomin vid det årliga höstmötet på Harpsund.

För ett år sedan, också i Harpsund, målade du upp en väldigt ljus bild av svensk ekonomi. Vad har ändrats sedan dess?

– Vår bedömning var även då att vi går in i en period av avmattning efter flera år av väldigt hög tillväxt. Avmattningen har jag förutspått under en längre tid och det är precis det vi ser nu när en avmattning av världskonjunkturen påverkar det svenska läget. Samtidigt är det så att det fortfarande är hög temperatur i ekonomin.

Högre arbetslöshet

Senaste siffrorna kring arbetslösheten har dock pekat åt ett annat håll.

Arbetslösheten var 7,6 procent i juni, enligt SCB. I maj var arbetslösheten 6,8 procent och i juni 2018 var arbetslösheten 7,2 procent.

Magdalena Andersson vill dock hellre fokusera på den så kallade sysselsättningsgraden, alltså hur många procent av befolkningen mellan 15–74 som är i arbete.

– Det är det som är skillnaden på riktning och nivå. Vi har fortfarande rekordhög sysselsättningsgrad men vi bedömer inte att den kommer fortsätta öka, säger Magdalena Andersson.

Du sa vid din förre presentation på Harpsund för ett år sedan att det är möjligt att få ner arbetslösheten ytterligare. Gäller detta fortfarande?

– Jag kommer att presentera vad vi bedömer om arbetslösheten på torsdag.

”Svenska folket röstade för skattesänkningar”

Vid samma tillfälle pratade Magdalena Andersson om att prioritera satsningar mot äldre och därför inte gå fram med stora skattesänkningar.

Sen kom Januariavtalet och verkligheten blev en annan med slopad värnskatt bland många andra eftergifter till Liberalerna och Centern.

Vad talar för att ni kan leva upp till de här kostsamma löftena till Sveriges äldre befolkning?

– Det var inte så att Socialdemokrater fick egen majoritet i riksdagen och då får man kompromissa. En majoritet av riksdagspartierna vill gå fram med stora skattesänkningar och det var en majoritet av svenska folket som röstade på de här partierna. Det får så klart genomslag i ekonomin och statsbudgeten.

– Men det är också så att vi i Januariavtalet fick genom att genomföra stora tillskott till kommuner och landsting för att användas i äldreomsorg, skola och sjukvården under mandatperioden och det kommer vi att leverera på, säger hon.

Så alla prioriteringarna från ett år tillbaka ligger intakt?

– Självklart. Och det var det vi drev hårdast i Januariavtalet.

Kan öka på statsskulden

Sverige har i dag sin lägsta statsskuld sedan 1977, vilket finansministern sällan varit sen med att påpeka.

Hur resonerar du kring statsskulden vid en eventuell lågkonjunktur?

– Det beror på hur mycket ekonomin går ner. Men om de riskerna vi pekar på skulle falla in och vi skulle få en betydligt kraftigare avmattning i världsekonomin ska man naturligtvis använda det vi byggt upp för att föra en mer offensiv finanspolitik.

Vilket innebär att i så fall öka på statsskulden?

– Ja. Då bör man driva en sådan politik. Det är för att möta en kris som betalar av på statsskulden.

Tuffa budgetförhandlingar att vänta

Efter Harpsundsdragningen på torsdag väntar en höstbudget där S, MP, C och L ska komma överens.

Känslan är att det blir hårda tag i förhandlingarna, kanske främst mellan er och Liberalerna?

– Vi har väldigt bra konstruktiva samtal och en tydlig agenda med Januariavtalet.

Var finns sprickorna och de svåraste diskussionerna.

– Jag brukar inte redovisa interna diskussioner i medier. Men det kan jag säga, det är en styrka för Sverige att vi har det här breda samarbetet när vi ser den nedgången i världsekonomin. Här är Sverige i en privilegierad situation jämfört med länder med osäkra parlamentariska lägen och där flera går mot nyval, säger finansministern.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!