Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så påverkas du av det nya pensionshotet

– De allra fattigaste pensionärerna är i en jättesvår sits, säger Christina Rogestam på SPF Seniorerna.Foto: Tomas Sodergren / TOMAS SODERGREN/SPF SENIORERNA
– Vi måste från politiskt håll peka på det som är tunga problem för de framtida pensionerna, säger Annika Strandhäll.Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet / KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET
Foto: / MAGNUS GLANS, 2012

Här är den färska prognosen som kan chocka Sveriges pensionärer.

Andelen fattigpensionärer ökar samtidigt som pensionärer riskerar få ut allt mindre av sin slutlön, enligt en rapport från EU-kommissionen.

– De allra fattigaste pensionärerna är i en jättesvår sits. Det är inte värdigt det svenska samhället att det här fortsätter, säger Christina Rogestam på SPF Seniorerna.

FAKTA

Prognosen för de svenska pensionärerna

EU-kommissionens statistikorgan Eurostat beräknar att svenska pensionärer fick ut 69,3 procent av sin slutlön i pension 2013. Enligt Eurostats prognos minskar andelen till 55,3 procent år 2053.

År 2053 kommer endast fem länder i EU ha lägre siffra.

Lägst andel av slutlönen enligt prognosen kommer Rumänien att ha 2053. 2013 hade landet 71,3 procent av slutlönen. Enligt prognosen får pensionärerna ut endast 41,1 procent 2053.

Högst andel av slutlönen i pension har Nederländerna: 2013. 114 procent. 2053: 92,5 procent.

Källa: Eurostat, EU-kommissionen.

Svenskarna jobbar längre och mer än genomsnittet i EU. Samtidigt tar vi ut pensionen vid 64 års ålder – fyra år efter genomsnittsåldern i unionen. Men ansträngningarna ger inte önskat resultat, menar Christina Rogestam på SPF Seniorerna.

– Alla de här siffrorna visar att vi gör allt vi ska. Vi jobbar och vi stannar längre i yrkeslivet. Ändå så blir det en sådan låg pension. Det är så tydligt att vårt system måste göras om, säger hon.

Enligt en färsk prognos från EU-kommission pekar siffrorna på att gapet mellan svenska pensionärer och löntagare ökar. 2013 fick svenskar ut 69,3 procent av sin slutlön i pension.

 

LÄS MER: Pensionärerna rasar mot nya pensionen

 

Tuffare i framtiden

Om 40 år väntas andelen sjunka till 55,3 procent och Sverige placerar sig då bland EU:s sämsta.

Samtidigt har risken för att svenska pensionärer ska hamna under EU:s fattigdomsgräns ökat. På tio år har fattigdomsrisken för svenska pensionärer nästan dubblats och var 2015 uppe i 18,2 procent.

– De allra fattigaste pensionärerna är i en jättesvår sits. Det är inte värdigt det svenska samhället att det här fortsätter, säger Christina Rogestam.

 

LÄS MER: Allt fler pensionärer är fattiga i Sverige i dag

Hon är kritisk till att pensionsgruppens, allianspartierna, S och MP, arbete kretsar kring situationen för framtida pensionärer. Rogestam föreslår en höjning av taket i bostadstillägget och mer pengar in i pensionssystemet.

– Gör någonting för dagens pensionärer, inte bara för dem som går i pension om 20 år, säger Rogestam.

 

Socialförsäkringsministern: "Vi politiker måste se sanningen i vitögat"

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) betonar att EU-prognosen ska läsas med försiktighet, då siffrorna bygger på skillnaden mellan pensionen och medianlönen. Men hon är ändå bekymrad över det ökade gapet mellan pensionärerna och löntagarna:

– Vi har kommit överens om en översyn av pensionssystemet för att hitta lösningar, säger ministern och fortsätter;

– När vi haft en god reallöneutveckling i Sverige så kan vi se att de relativt sett sämst ställda pensionärerna halkar efter. Vi politiker måste se sanningen i vitögat - en liter mjölk kostar lika mycket oavsett om du är pensionär eller löntagare. Det är därför vi i regeringen fokuserat på de som har det sämst ställt bland pensionärerna, säger hon.

Socialförsäkringsministern: ”En nyckel”

Annika Strandhäll har förståelse för Rogestams kritik – och öppnar för en höjning av bostadstillägget. Strandhäll trycker på att pensionsgruppen nått överenskommelse om en översyn av hela grundskyddet som ska vara klar inom ett år.

– Det är uppenbart att grundskyddet är en nyckel här. Det är därför vi gör det här snabbt och skyndsamt. Vi kommer även titta på det faktum att garantipensionen pris- och inte löneindexeras.

Samtidigt pekar hon ut fler faktorer – tjänstepension och arbetsförutsättningar – som gör det särskilt tufft för den mest utsatta gruppen: ensamstående kvinnor.

Annika Strandhäll ser lösningar i att offentliganställda i högre utsträckning erbjuds heltidstjänster samtidigt som tjänstepensionerna måste bli mer jämställda.

– Vi måste från politiskt håll peka på det som är tunga problem för de framtida pensionerna, säger Annika Strandhäll.

Så hög kan din pension bli

EU-kommissionens rapport baseras på förhållandet mellan medianlönen och den pension en person får ut vid landets generella pensionsålder.

I rapporten kan man se hur den andelen av medianlönen som en person får ut i pension blir allt lägre, år för år.

2013 var den svenska medianlönen 27 300 kronor, vilket innebar att en svensk pensionär fick ut 18 919 kronor enligt EU-modellens räknesätt. Men för framtidens 65-åringar, de som i dag kanske precis har klivit in på arbetsmarknaden, ser det tyngre ut.

År 2053 får en svensk pensionär ut 55,3 procent av medianlönen, vilket motsvarar 15 097 kronor. Det innebär ett bortfall på närmare 4000 kronor för mediansvensken som ska gå i pension*.

2013:

Pensionsandel: 69,3% (som del av medianlönen)

Pension: 18 919

De går i pension: Född 1948

Pensionsandel: 65,8%

Pension: 17 963**

De går i pension: Född 1958

Pensionsandel: 62,3%

Pension: 17 008

De går i pension: Född 1968

Pensionsandel: 58,3%

Pension: 15 916

De går i pension: Född 1978

Pensionsandel: 55,3%

Pension: 15 097

De går i pension: Född 1988

* Beräkningen utgår från att pensionsandelens minskning är exponentiell. Siffrorna är varken justerade för inflation eller löneökningar. Beräkningen utgår, precis som EU-rapporten, också från att den svenska pensionsåldern är konstant.

** Summorna är tänkta som en fingervisning av de framtida pensionerna, i dagens penningvärde.

VAR FEMTE RISKERAR FATTIGDOM

• 2015 riskerade 18,2 procent av svenskarna över 65 år att hamna under EU:s gräns för risk för fattigdom, som motsvarar 60 procent av medianinkomsten.

• För tio år sedan var fattigdomsrisken för svenska pensionärer en av de lägsta i hela EU och låg på under 10 procent.

• Den genomsnittliga fattigdomsrisken för pensionärer i alla EU:s 28 medlemsländer låg på 14 procent, medan risken för pensionärerna i Finland, Norge och Danmark var 13,8, 8,9 respektive 9,1 procent.

• Enligt Eurostats beräkningar lever 355 000 svenska pensionärer under EU:s gräns för risk för fattigdom – en ökning med 40 000 personer på ett år.


• Beräkningarna från EU-kommissionens statistikorgan visar också att risk för fattigdom ökar med åldern för de svenska pensionärerna: 25,4 procent av pensionärerna över 75 år lever under EU:s gräns för risk för fattigdom.

• Mest utsatta är kvinnor över 75 år, där var tredje har inkomster under EU:s gränsvärde för risk för fattigdom.

Källa: Eurostat, EU-kommissionens statistikorgan

Annons: