Andra AP-fonden anklagas för att ägna sig åt så kallad landgrabbing i Brasilien. Enligt en rapport ska man ha kringgått nationell lagstiftning och gjort affärer med en person som utreds av åklagare. Foto: Lev Dolgachov
Andra AP-fonden anklagas för att ägna sig åt så kallad landgrabbing i Brasilien. Enligt en rapport ska man ha kringgått nationell lagstiftning och gjort affärer med en person som utreds av åklagare. Foto: Lev Dolgachov

Rapport: AP-fond anklagas för landgrabbing

Publicerad

Andra AP-fonden anklagas för att ägna sig åt så kallad landgrabbing i Brasilien. Enligt en rapport ska man i sina investeringar ha kringgått lagstiftningen och gjort affärer med en person som utreds av åklagare. Uppgifterna tillbakavisas.

En fond för investeringar i jordbruksmark, där AP-fonden är en av investerarna, har kringgått brasiliansk lagstiftning för att kunna tillskansa sig mark, hävdar organisationen Latinamerikagrupperna.

- Brasilien har infört en lagstiftning som begränsar utländska investeringar i mark. Det Andra AP-fonden och de andra investerarna gör är att skapa en avancerad bolagskonstruktion som kringgår lagen. Det ser ut att vara medvetet gjort, säger Annelie Andersson från Latinamerikagrupperna.

Bland annat ska man ha använt sig av obligationslån med särskilda villkor i stället för att utöka aktieägandet i det brasilianska bolag som gjort markköpen.

Fonden ska också ha köpt mark av en person som utreds av åklagare och som anklagas för att med våld fördriva småbrukare.

- Det påståendet får stå för dem som tagit fram rapporten, säger Eva Halvarsson, vd för Andra AP-fonden.

 

LÄS OCKSÅ: Pensionsknepet kan ge dig 40 års sparande

 

"Följer lagen"

Att AP-fonden följer lagen i de länder man verkar i är självklart, fortsätter hon.

- Med det uppdrag vi har är vi oerhört angelägna om att bedriva verksamhet på ett hållbart sätt. Jag känner mig trygg med arbetet som det bolag vi har investerat i gör, säger hon.

Annelie Andersson säger att deras information är väldokumenterad. Rapporten är framtagen i samarbete med organisationer från Brasilien och Kanada, och bygger bland annat på offentliga dokument och lokal research.

- Vi för inte fram några ogrundade anklagelser.

 

LÄS OCKSÅ: Var tredje svensk vill arbeta till 69 år

Vanligt med konflikter

Markkonflikter är enligt rapporten utbredda i Brasilien. Ett vanligt tillvägagångssätt är att sätta upp stängsel på områden som är allmän mark, och som lokalbefolkningen är beroende av för sin försörjning, och sedan se till att få papper på att man äger marken.

- AP-fonden hävdar att man bara köper redan storskaliga jordbruk. Men det är uppenbart att den första ägaren är den här mycket tveksamma personen. Det väcker verkligen frågor, säger Annelie Andersson.

Eva Halvarsson vänder sig mot den uppgiften.

- Bolaget är oerhört noggrant med att titta på de legala aspekterna, vem som äger marken till exempel. Men självklart ska vi undersöka de här uppgifterna, säger hon.

 

LÄS OCKSÅ: Så mycket extra kan 61000 pensionärer få


Följ Dina Pengar på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen