Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Pensionsmissen kostar flera tusen

Foto: ANN JONASSSON
Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL

Svenskarna satte förra året in över två miljarder kronor i privata pensionsförsäkringar. Misstaget innebär att dyrbara sparkronor skattas bort i onödan.

Men de flesta pensionsbolag vill inte helt stänga försäkringarna – som fortfarande ger goda inkomster. 

Sedan den 1 januari 2016 dubbelbeskattas insättningar i privata pensionsförsäkringar och Individuellt pensionssparande, IPS. Detta eftersom avdragsrätten då slopades. 

Ändå sattes 2,1 miljarder kronor in i privata pensionsförsäkringar förra året, enligt statistik från Svensk försäkring. Det är visserligen en minskning från 3,6 miljarder kronor 2015 - året innan avdraget slopades - och en del av detta kan förklaras med att de som saknar tjänstepension eller har egen firma fortfarande får göra avdrag. 

Många insättningar härrör dock sannolikt från sparare som inte har avdragsrätt, men som ändå inte har avslutat sina autogiron. Hur stor del går inte att veta, eftersom pensionsbolagen inte har denna information. 

Samtliga pensionsbolag har genomfört stora informationskampanjer för att få sparare att byta till kapitalförsäkring eller investeringssparkonto.

 

LÄS OCKSÅ: Lista – de fem bästa PPM-fonderna 

AMF har stängt insättningarna

Men AMF är det enda pensionsbolag som helt har valt att stänga ned privata pensionsförsäkringar för nya insättningar och därmed automatiskt avsluta kundernas autogiron. 

Folksam tar inte emot nya sparare, men tillåter fortsatta insättningar från sparare med exempelvis överföringar via autogiron. På samma sätt gör SPP, som säger sig ha "under 50 kunder" i privata pensionsförsäkringar. Swedbank kallar antalet kunder som sparar i privat pensionsförsäkring för "försvinnande få". 

SEB tar till skillnad från flera andra även emot nya sparare. Banken gör på sin hemsida reklam för sparformen som "det mest flexibla pensionssparandet". Christina Dahl, kommunikationsansvarig, menar att anledningen till det är att en del fortfarande har avdragsrätt. 

– Dessa kunder kan välja att spara i de här produkterna och de kan få hjälp med rådgivning av våra försäkringsrådgivare, menar Christina Dahl, kommunikationsansvarig, Pension & Försäkring på SEB. 

Men Mattias Fellenius, grundare och vd för jämförelsetjänsten Pensiono.se, köper inte den förklaringen. Han menar att antalet svenskar som fortfarande har avdragsrätt i sammanhanget är få. 

– Det handlar om pengar, bolagen vill inte avsluta de autogiron som ligger och tickar. Det moraliskt riktiga hade ju varit att stänga av dem, säger han.

 

LÄS OCKSÅ: Pensionärernas ilska mot tjänstepensionerna 

Ingen avgift för ISK

För ISK får banker och pensionsbolag inte ta ut någon avgift – utöver avgiften för själva fonderna – men för privata pensionsförsäkringar och IPS:er ser det annorlunda ut. Här kan banken ta ut både en procentuell avgift för själva försäkringsskalet plus inte sällan en fast årlig avgift. 

Ett exempel är SEB Svensk Depåförsäkring, som kostar 0,9 procent av hela kapitalet årligen plus 289 kronor om året bara för själva försäkringen. Det blir totalt 36 780 kronor för den som sparar 1 000 kronor i månaden i 20 år (och får en avkastning på fem procent). Sedan tillkommer fondavgifter. 

I snitt kostar en fondförsäkring inom en privat pensionsförsäkring 0,96 procent i årlig avgift, enligt en uträkning från Pensiono.se. Totalt låg 486 miljarder kronor i privata pensionsförsäkringar 2016, enligt statistik från Pensionsmyndigheten. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!