Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nya siffror – så många äldre riskerar fattigdom

De senaste siffrorna från EU:s statistikorgan Eurostat visade att sammanlagt 328 000 svenskar över 65 ligger under gränsen för fattigdomsrisk. Foto: ANN JONASSON
Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL

245 000 svenskar över 65 år ligger under gränsen för fattigdomsrisk.

Det framkommer i Pensionsmyndighetens nya rapport som publiceras i dag.

Men allt fler äldre ligger nära gränsen och prognoser visar att den ekonomiskt utsatta gruppen kommer att öka.

– Kvinnor löper störst risk att hamna här, säger Ole Settergren på Pensionsmyndigheten.

Äldre med låga inkomster brukar i medier benämnas ”fattigpensionärer”.

De senaste siffrorna från EU:s statistikorgan Eurostat visade att sammanlagt 328 000 svenskar över 65 ligger under gränsen för fattigdomsrisk.

Pensionsmyndigheten använder dock inte termer som fattigdom i sin nya rapport, som i viss mån snyggar till de alarmerande EU-siffrorna.

– Vi tycker vår undersökning är bättre och vi har räknat på ett större dataurval och med bedömningar som SCB anser vara mer relevanta för Sverige, säger Ole Settergren, chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten.

Precis som i Eurostats och OECD:s uträkningar utgår man från att gränsvärdet för fattigdomsrisk ligger på 60 procent av medianinkomsten i Sverige – i fjol 12 100 kronor.

2017 var det 245 000 personer (12,1 procent) i gruppen 65 år eller äldre som låg under gränsen. Andelen kvinnor (15,2 procent) var betydligt högre än männen (9,0 procent).

Oron: Många nära gränsen

Antalet under gränsen för fattigdomsrisk är relativt konstant senaste tio åren, men väldigt många äldre ligger farligt nära gränsvärdet.

Undersökningen visar att gruppen med maximalt bostadstillägg endast får 133 kronor mer än gränsvärdet för låg ekonomisk standard.

För 12 år sedan var marginalen 2 000 kronor.

Sedan har löneökningarna bland den arbetande delen av befolkningen stuckit i väg från pensionärernas inkomster där fler är några få hundralappar från att falla under gränsvärdet.

 

LÄS ÄVEN: Så lite behöver du spara för att trygga din pension 

 

Två faktorer putsar Eurostats senaste siffror (2016): SCB:s bedömningsmodell och att man inte räknar hushåll med låga inkomster men förmögenhet.

Man lyfter också fram ett märkligt fenomen som ytterligare skickar ner siffran: Pensionärer med låga (!) boendekostnader.

Förklaringen är att fullt bostadstillägg kräver en boendekostnad på 6 620 kronor i månaden. Bor man billigare minskar tillägget. Och när tillägget minskar faller inkomsten och pensionären ramlar under gränsen för fattigdomsrisken – trots att summan att köpkraften är samma.

I fjol saknade nästan hälften av alla äldre med inkomster under gränsen för fattigdomsrisk bostadstillägg av olika orsaker. Kvinnorna på bilden har ingen koppling till artikeln. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Bostadstillägget ger mörkertal

Pensionsmyndigheten konstaterar att om alla får bostadstillägg på maxhyran skulle gruppen på fel sida gränsen sjunka med ytterligare 60 000 personer, till 185 000.

Vilket innebär att den utsatta gruppen över 65 sjunker till åtta procent – att jämföra med drygt 16 procent hos Eurostats.

– Om man har låg bostadskostnad så riskerar man hamna under gränsen, har man hög boendekostnad kommer man över gränsen. Och där blir det lite märkligt tycker vi, säger Ole Settergren.

 

LÄS ÄVEN: Jobba deltid – maxa livet och pensionen 

 

På flera sätt innebär bostadstillägget ett mörkertal när man statistiskt ska bedöma ekonomisk standard bland svenskar över 65.

I fjol saknade nästan hälften av alla äldre med inkomster under gränsen för fattigdomsrisk bostadstillägg av olika orsaker.

En stor grupp känner inte till det extra tillägget, andra är inte berättigade av förmögenhetsskäl. Ofta för att man äger ett fritidshus, som hur enkelt eller billigt det än må vara diskvalificerar den sökande från det viktiga tillägget.

– Ett annat problem med bostadstillägget är att det finns många som inte ens söker. Men hur många detta är vet vi inte, säger Ole Settergren.

I dag diskas pensionärer som äger enkla fritidshus från att få tillägget. Är det rimligt med så hårda regler?

– Det kan man diskutera och det har man gjort också. Men när man pratat om att ta bort förmögenhetsregeln har motståndet varit stort eftersom det öppnar för att miljonärer ska få bostadstillägg, säger Ole Settergren.

En behovsprövning skulle vara för byråkratiskt komplicerad.

 

8 viktigaste slutsatserna i rapporten

I dag släpper Pensionsmyndigheten sin rapport ”Äldre med låga inkomster”. Här de viktigaste slutsatserna:

1.  245 000 svenskar över 65 år ligger under gränsen för vad Pensionsmyndigheten kallar ”relativt låg ekonomisk standard” – som är det som inom EU benämns som ”risk för fattigdom”.

2. Av de 240 000 är fler kvinnor än män: 162 000 jämfört med 83 000.

3. Kvinnor, ensamstående och äldsta åldersgrupperna över 65 och utrikesfödda  löper störst risk att hamna under gränsen.

4. Andel äldre under gränsen har varierat i tio år men utan tydlig trend åt något håll.

5. Sättet att beräkna bostadstillägget gör stora skillnader i statistiken. Låga boendekostnader påverkar, liksom mörkertalet i gruppen med förmögenheter.

6. De regionala skillnaderna är stora. I Norrlands inland lever fler under gränsen. Kommunerna med lägst andel under gränsen är rika Lomma och Danderyd. I kommuner som Berg och Dals-Ed lever var tredje person under 65 med relativt låg ekonomisk standard.

7. När det gäller äldre med allra lägst inkomster ligger Sverige bäst till i EU. Här mäter man avsaknad av ekonomiska möjligheter att ha råd med minst fyra av dessa varor och tjänster: bostad, räkningar av typen el och vatten, oförutsedda utgifter, dagligt intag av kött eller annat protein, semesterresor, tv, tvättmaskin, bil och telefon.

8. Prognosen visar att andelen äldre med relativ låg ekonomisk standard förväntas öka, särskilt för kvinnor. 

Sverige var tidigare bäst i Norden

En tydlig bild Eurostats siffror har varit hur Sverige från att ha varit bäst i Norden på tio år sprungits i kapp och förbi av grannländerna när det kommer till äldres ekonomiska standard.

Pensionsmyndighetens nya rapport finns ingen ny jämförelse med Danmark, Norge, Finland och Island.

– Vi har inte gjort någon analys av varför det ser ut så. Men det här kan även hänga ihop med att Sverige haft en starkare ekonomisk utveckling än exempelvis Finland där mediansiffran sjunkit och äldre hamnat över gränsen av den orsaken, säger Ole Settergren.

Sverige har haft stora inkomstökningar senaste tio åren, och Pensionsmyndigheten konstaterar att äldres inkomster inte hängt med i samma takt. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL

Sverige har haft stora inkomstökningar senaste tio åren, och Pensionsmyndigheten konstaterar att äldres inkomster inte hängt med i samma takt.

– Ju snabbare inkomsterna växer för den arbetsföra befolkningen desto fler kommer under gränsen, säger Ole Settergren.

Vad är viktigast i rapporten?

– Att antalet under gränsen är relativt konstant och inte sticker i väg, säger Ole Settergren.

Däremot konstaterar Pensionsmyndigheten att antalet kommer att öka över tid. Och mest bland kvinnor.

– Riskerna är störst bland kvinnor som lever längre än männen, och som haft lägre inkomster under arbetsåren, säger Ole Settergren.

 

LÄS ÄVEN: Bolaget har marknadens dyraste pensionsfonder 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!