I dag erbjuder banker och andra finansiella aktörer olika former av automatiserad, digital placering eller rådgivning när det kommer till sparande i aktier och fonder.
Hittills har en halv miljon svenskar använt sig av så kallade robotrådgivare, enligt Pensionsmyndigheten. Ytterligare 800 000 kan tänka sig att göra det.
Men nyttan är begränsad.
Det konstaterar myndigheten i sin nya rapport ”Vägledning om robotrådgivare”. Där har man undersökt tio olika robottjänster:
Avanza auto, Nordnets Robosave, Danske Banks June, Nordeas Nora, Skandias Sparguiden plus, Betterwealth, Fundler, Lysa, Opti samt Sigmasocks.
Nackdelar med robotrådgivning
Pensionsmyndigheten radar upp flera olika problem med bankernas robotar.
De är standardiserade och inte anpassade efter individens ekonomi, familjesituation och riskvilja.
De kostar pengar att använda. Vanligtvis kostar själva roboten och sen tillkommer avgifter för fonder som pengarna placeras i, och kanske även courtage och växlingskostnader.
Det är lätt att spararen får en för låg risknivå. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande:
”När det gäller ett sparande på lång sikt kan en sparare lätt hamna i ett sparande med för låg risk och därmed för låg förväntad värdeutveckling.”
– Jag tycker att man ska ta sig en funderare om kostnaden för tjänsten verkligen ger ett mervärde, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.
Alternativet: En global aktieindexfond
I stället för robotsparande rekommenderar myndigheten en global aktieindexfond med en avgift på max 0,2 procent.
– För de allra flesta är det både bättre och billigare att öppna ett investeringssparkonto eller en billig kapitalförsäkring och själv leta upp en global aktiefond. Då får du riskspridning till ett lågt pris, säger Monica Zettervall.
Hon säger att framför allt avgifterna är viktiga när man sparar på lång sikt till sin pension. Och de flesta pensionssparare har dålig koll på vad de betalar i avgift.
https://datawrapper.dwcdn.net/JNzQx/1/Avgifterna spelar roll
– Avgifter över tid tar jättemycket pengar av ditt sparkapital. Om du betalar en avgift på 0,2 procent och sparar 500 kronor i månaden i 40 år har du betalat 22 000 kronor i avgift. Om du i stället betalar 1,4 procent i avgift, som den dyraste roboten i vår undersökning kostar, på samma sparkapital och samma tid har du betalat 137 000 kronor, säger Zettervall.
Närmar man sig pensionen kan en sparrobot dock vara ett alternativ, enligt Pensionsmyndigheten.
– Fram till 55 brukar man säga att man ska ha aktiefonder som ger chans till högre värdeutveckling, men därefter kan man fundera på lite tryggare placeringar. En robot kan vara ett alternativ för dem som närmar sig pensionen och vill ha hjälp med riskspridning, men det gäller att ha koll på kostnaderna.
Pensionsmyndighetens råd
Om du funderar på att använda dig av robotrådgivning rekommenderar Pensionsmyndigheten att du tänker på detta:
■ Kontrollera robotens fördelning mellan aktier och räntebärande papper. Aktiefonder har högre risk och kan på sikt ge bättre värdeutveckling, men värdet kommer också att variera mer under tiden.
■ Kontrollera alla kostnader.
■ Jämför den portfölj som roboten föreslår för dig med övriga portföljer som roboten har som alternativ. På så sätt kan du dubbelkolla att det förslag du har fått passar dig bäst.
■ Vilket mervärde ger tjänsten dig? Följ upp det och jämför med hur mervärdet förhåller sig till kostnaden för tjänsten.
