Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kolla om du är vinnare eller förlorare som pensionär

Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
Sharon Lavie, familjeekonom vid Ikano Bank.Foto: Martin Olson / Privat / Sharon Lavie / Martin Olson

Att arbeta hela livet och betala skatt borde rimligen löna sig den dag man blir pensionär.

Men enligt nya siffror från SPF Seniorerna ska man inte vara så säker på det.

En kvinnlig snittpensionär utan bostadstillägg går efter årsskiftet back 526 kronor varje månad, medan garantipensionären med tillägget har 1 258 kronor över.

– Det är slående hur liten skillnad det blir i plånboken för den som arbetat hela livet men och den som varit arbetslös, säger Eva Eriksson förbundsordförande SPF Seniorerna.

Vid årsskiftet görs flera förändringar i grundskyddet för pensionärer. För de som beviljas ett bostadstillägg väntar ett ordentligt tillskott i plånboken.

Enligt de typfall SPF Seniorerna räknat på tillhör även den manlige snittpensionären dem som tar ett skutt uppåt tack vare den skattelättnad som införs 2020.

Men för övriga pensionärer är det inte så mycket att hurra över de närmaste åren, konstaterar man.

Enligt prognosen – som väger in genomsnittliga utgifter och inkomster – är det en kvinnlig snittpensionär utan bostadstillägg som får sämst privatekonomi.

Att man inte beviljas bostadstillägg kan beror på olika saker, som att man har sparade pengar på banken eller att man är samboende.

När räkningarna är betalda ligger kvinnliga snittpensionären, som har 12 340 kronor i disponibel inkomst, på minus 526 kronor.  Då har man inte räknat med utgifter för bil eller månadskort.

”Det lönar sig inte att arbeta”

Garantipensionären får ihop 14 124 kronor varav 6 540 kronor är bostadstillägg, och ett överskott på 1258 kronor enligt månadsbudgeten.

– En snittpensionär som haft en medelinkomst på 32 000 i månaden och jobbat i 40 år har samma pengar som en som inte arbetat alls, eller bara lite grann, säger Ann Eriksson, sakkunnig hos SPF Seniorerna och den som tagit fram exemplen i sammanställningen.

Förbundet ser positivt på att de som ska leva på garantipension får ett förstärkt grundskydd. Samtidigt är man kritisk mot att den som jobbat och slitit hela livet inte får samma förstärkning. 

– Det är inte fel att förstärka grundskyddet, problemet är att politiken inte gör något för att förstärka den inkomstrelaterade allmänna pensionen, säger Eva Eriksson, förbundsordförande i SPF Seniorerna. Hon fortsätter:

– Resultatet blir att det inte lönar sig att ha arbetat, man får i stort samma pension efter skatt oavsett. Det är orimligt, väljarna har tagit ställning för ett inkomstrelaterat pensionssystem, medan politikerna för oss mot ett grundtrygghetssystem utan att frågan kommer upp till debatt.

Vill se en höjning av pensionsavgiften

Seniorerna vill se en omedelbar höjning av pensionsavgiften till 18,5 procent. Ytterligare höjningar bör övervägas, anser man.

– Vi har ett allmänt pensionssystem som inte klarar av att ge värdiga och trygga pensioner efter ett långt arbetsliv. Pensionssystemet måste förändras och sociala hänsyn införas, säger Eva Eriksson.

Grafiken visar hur flera pensionärsgrupper hamnar under den allmänna löneutvecklingen samtidigt som garantipensionärer med bostadstillägg har högre utveckling.Foto: SPF Seniorerna

TYPFALL 1: Kvinnlig snittpensionär med bostadstillägg

2020: 15 616 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 12 866.

Över- eller underskott: +2751 kronor

2021: 15 743 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 071.

Över- eller underskott: +2672 .

2022: 15 889 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 324.

Över- eller underskott: +2565.

2023: 16 051 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 626.

Över- eller underskott: +2425.

 

TYPFALL 2: Kvinnlig snittpensionär utan bostadstillägg

2020: 12 340 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 12 866.

Över- eller underskott: -526.

2021: 12 489 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 071.

Över- eller underskott: -581.

2022: 12 655 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 324.

Över- eller underskott: -669.

2023: 12 482 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 626.

Över- eller underskott: -784.

 

TYPFALL 3: Snittpensionär utan bostadstillägg

2020: 14 590 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 12 866.

Över- eller underskott: +1725.

2021: 14 772 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 071.

Över- eller underskott: +1701.

2022: 14 968 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 324.

Över- eller underskott: 1644.

2023: 15 196 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 626.

Över- eller underskott: 1570.

 

 

TYPFALL 4: Manlig snittpensionär utan bostadstillägg

2020: 17 137 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 12 866.

Över- eller underskott: +4271

2021: 17 351 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 071.

Över- eller underskott: +4281

2022: 17 584 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 324.

Över- eller underskott: 4260.

2023: 17 852 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 626.

Över- eller underskott: 4225.

 

 

TYPFALL 5: Garantipensionär med bostadstillägg

2020: 14 124 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 12 866.

Över- eller underskott: +1258

2021: 14 235 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 071.

Över- eller underskott: +1164

2022: 14 364 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 324.

Över- eller underskott: +1040.

2023: 14 509 kronor i nettopension.

Utgifter totalt varje månad: 13 626.

Över- eller underskott: +882

Så har uträkningarna gjorts

Alla typfall är ensamstående, födda 1942 och har arbetat heltid från 25 till 65 års ålder (undantaget garantipensionären som inte arbetat). Typfall 1-4 antas endast ha inkomst/tilläggspension och tjänstepension (livsvarigt uttag) men ingen garantipension, premiepension eller privat pension.  Typfall utan bostadstillägg har antagits ha en mindre förmögenhet eller helt enkelt för hög pension för att komma i fråga för bostadstillägg. Garantipensionen följer prisbasbeloppet multiplicerat med en konstant som ändras from 2020.

Levnadskostnader för typfallen baseras på ett genomsnitt av beräkningar från Konsumentverket och Swedbank som avser 2019, framräknat till år 2023 med KPI-prognosen.

Pensionerna för perioden 2020-2023 baseras på allmänna pensionen framskriven med inkomstindex och normen (Pensionsmyndighetens oktoberprognos 2019) medan tjänstepensionen är framskriven med basbeloppet som i sin tur är framskrivet med KPI.

Hyran för lägenheter i beståndet och i nybyggda hus baseras på SCB:s statistik. ör perioden 2020-2023 har hyran för lägenheter i nybyggda hus skrivits fram med genomsnittliga procentuella förändringen 2008-2018.

Källa: SPF Seniorerna

Detta är det förbättrade grundskyddet

Den som har garantipension i dag får max 200 kronor mer före skatteavdrag från och med januari 2020.

maximalt bostadstillägg till ålderspensionärer höjs från 5 560 kronor till 6 540 kronor per månad. 

Höjningen har sin grund i att ersättningstaket för bostadskostnaden höjs från dagens 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad. Samtidigt förändras beräkningen av hur olika inkomster påverkar hur mycket bostadstillägg du kan få.   

Även äldreförsörjningsstödet ändras genom att skälig bostadskostnad höjs till 7 000 kronor per månad samt att ett fribelopp för arbetsinkomster på 24 000 kronor per år införs.

Källa: Pensionsmyndigheten

Familjeekonomen: Så får du en bättre pension

Sharon Lavie, familjekonom vid Ikano Bank menar att pensionssystemet kan bli en kvinnofälla som gör det svårt att leva på pensionen, trots långa och slitsamma år i yrkeslivet.

– Idag har vi ett system som ”tvingar” de som tjänar minst att spara regelbundet, gärna från ung ålder, för att få en dräglig ålderdom. Detta samtidigt som våra sparpengar beskattas. Det blir ett slags moment 22 som jag inte tror gynnar varken individen eller samhället som då behöver stötta desto mer med olika sorters bidrag, säger Sharon Lavie.

Men det finns ändå en hel del man kan göra för att skapa sig en tryggare ekonomisk situation efter att man slutat arbeta.

Här är sex tips för en bättre pension:

1.  Arbeta längre. Har du ork och möjlighet att arbeta något/några år efter 65, kan din pension blir mycket högre om du väntar med att ta ut den. Ett år extra kan ge dig mellan 6-11% högre pension. Du tjänar in mer till din pensionspott, den fördelas på mindre år och dessutom får du dubbelt jobbskatteavdrag på ditt arbete åren efter du fyllt 65.

2.  Delarbete/ta ett extra jobb samtidigt som du tar ut full allmän pension. Arbetsinkomster och inkomster av näringsverksamhet upp till 24 000 kronor per år är fribelopp och räknas inte med som inkomst för bostadstillägg. Inkomster som överstiger denna summa beräknas bara till hälften. Dessutom kanske du på detta sätta kan vänta med att ta ut din tjänstepension vilket innebär lite mer per månad, när du väl tar ut den.

3.  Amortera av på ditt boende. Bor du i eget hus eller egen bostadsrätt räknas värdet på bostaden inte som en tillgång. Hur mycket din bostad är värd påverkar alltså inte din rätt till bostadstillägg. Har du däremot en kapitalinkomst så tas de med i beräkningen till 100% när du ansöker om bostadstillägg. Det är alltså möjligt att bo väldigt billigt och ha rätt till bostadstillägg. Dessutom blir det en ekonomisk trygghet för dig att äga så mycket som möjligt av ditt boende.

4.  Löneväxla. Har du en hög inkomst kan du under vissa förutsättningar tjäna på att löneväxla- dvs du avstår en del av din inkomst i dag för extra avsättningar till din pension. Grundregeln är för att du ska tjäna på att löneväxla är att du behöver ha en månadslön på minst 43 309 kronor efter löneväxlingen. Här finns mer att tänka på: De skattepengar som arbetsgivaren tjänar på löneväxlingen ( han betalar mindre skatt för avsättningar till pensionen) ska du få genom större avsättning till pension. Dessutom bör avsättningen till din tjänstepension beräknas på din bruttolön före löneväxlingen och arbetsgivaren ska på samma sätt utgå från din bruttolön före löneväxlingen i lönerevision och förhandling.

5.  Syna dina sparformer. Oavsett om du har tjänstepension eller sparar själv är det viktigt att du synar avgifter och kostnader för förvaltning av dina sparpengar. Stora summor och långa spartider kan betyda stora skillnader beroende på hur mycket avgifter du betalar. Dessa pengar ska gå till dig.

6.  Skippa skyddet. Det finns valbara delar i tjänstepensionen som Återbetalningsskydd och Familjeskydd.  Fundera på om du överhuvudtaget behöver skyddet längre. Har din make/maka en stabil pension, har du skilt dig eller inte har barn som bor hemma behövs inte det skydden.  Då är det vara läge att säga upp dessa och på så sätt få mer pension till dig själv. Vill du räkna på hur mycket skyddet kostar dig kan du använda Konsumenternas Försäkringsbyrås utmärkta kalkylator. 

Annons: