Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Höstbudgeten 2019 – så påverkar den din ekonomi

Di TV ger dig de bästa analyserna och hetaste aktietipsen.
Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Per Bolund och Magdalena Andersson. Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: FREDRIK WENNERLUND / FREDRIK WENNERLUND /STELLA PICTURES FREDRIK WENNER

Klockan 08.00 på onsdagen presenterar finansminister Magdalena Andersson, S, regeringens höstbudget.

Punkt för punkt ska prickas av i januariavtalet där S, C, L och MP snackat ihop sig om allt från värnskatt till familjevecka.

Så här påverkar budgeten dig.

Den 16 sidor långa 73-punktsöverenskommelsen som publicerades i januari ligger till grund för regeringens höstbudget.

När statsminister Stefan Löfven läste upp regeringsförklaringen i riksdagen i förra veckan gav han en provkarta på vilka reformer och satsningar som är att vänta.

Mer pengar till pensionärerna, klimatsatsningar, mer resurser till kampen mot grov brottslighet och till försvaret. För skattebetalare är slopandet av värnskatten en reform som märks – för dem som tjänar allra mest.

Men mycket annat i budgeten påverkar din ekonomi och hur mycket pengar du har kvar vid månadens slut.

Skatten sänks för höginkomsttagarna

– Det finns flera positiva inslag i höstbudgeten, anser vi. Framför allt när det gäller inkomstbeskattningen. Att värnskatten slopas är jättebra, liksom att man sänker skatten för pensionärer. Skatteskillnaden mellan löntagare och pensionärer minskar nu ytterligare, säger Sofia Linder, chefekonom vid Skattebetalarnas förening.

Sofia Linder, chefekonom vid Skattebetalarnas förening. Foto: Pressbild

Slopad värnskatt påverkar 345 000 högavlönade personer som tjänar över brytpunkten 58 600 kronor per månad. Tjänar man 75 000 kronor blir skattesänkningen 759 kronor.

Skattebetalarna har även sammanställt hur sänkningen av skatten för pensionärer slår. En person med inkomst på 25 000 kronor kommer att få skatten sänkt med 335 kronor per månad. 

Några förslag i budgeten tycker Skattebetalarna mindre bra om. Ett är skattereduktionen med 137 kronor i månaden för personer i 80 kommuner på landsbygden.

– Skattereduktionen är en geografisk särlösning som både ökar komplexiteten i skattesystemet och ger en godtycklig gränsdragning. Den riskerar att skapa nya orättvisor. Det handlar om 1,35 miljarder kronor som hade kunnat användas på ett bättre sätt, säger chefekonomen Sofia Linder som är även kritisk mot regeringens hantering av bensinskatten.

– Vi är emot att de två extra procentenheterna i överindexeringen av bränsleskatten är kvar. Sedan trixar man med en skattesänkning för att kompensera bort överindexeringen. Men ingen vet hur det blir i nästa budget.

Sofia Linder tycker att budgeten som helhet känns spretig.

– Det är lite hackigt och det saknas en röd tråd. Men så blir det väl när det är fyra väldigt olika partier som alla ska bli tillgodosedda.

”Löftet inte uppfyllt trots sänkning”

För pensionärer kommer höstbudgeten innebära skattelättnader på pensioner över 17 000 kronor och höjningar i grundskyddet.

– Vi ska komma ihåg att vallöftet från regeringen bestod i att helt ta bort den högre skatten på pensionsinkomster till år 2020, ett löfte som alltså inte kommer att uppfyllas, säger Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna.

Eva Eriksson, ordförande SPF Seniorerna.

Äldre med låga inkomster, och som har garantipension eller bostadstillägg kommer att se förstärkningar av inkomsten 2020.

– Samtidigt vet vi att väntetiderna för att få besked om bostadstillägg har varit och fortsatt är långa, på uppemot ett halvår. Jag förväntar mig att Pensionsmyndigheten tilldelas utökade resurser i höstbudgeten för att omgående komma till rätta med detta, säger Eva Eriksson.

Pensionsmyndigheten har begärt 54 miljoner kronor för att mildra anstormningen av alla som söker tillägget.

Så får man i gång flyttkedjorna

Det höjda grundskyddet kommer även minska det så kallade respektavståndet mellan pensionärer som inte jobbat och pensionärer som jobbat hela livet men har låg pension, vanligtvis kvinnor som under perioder jobbat deltid.

– Det blir ännu mindre lönsamt att ha arbetat som pensionär. Nästa år kommer en pensionär med fullt grundskydd att ha ungefär samma inkomst efter skatt som en genomsnittpensionär, säger Eva Eriksson.

Budgeten innefattar även insatser för att motverka ensamhet och stärka idrott för äldre.

– Men att det saknas platser på särskilda boenden i kommunerna är ingen nyhet, här borde det ha tagits krafttag för länge sedan. I dag kommer kommunerna för lätt undan när de inte sköter äldreomsorgen, det behövs därför nationella minimikrav på både tillgänglighet och kvaliteten i äldreomsorgen, säger Eva Eriksson.

Att upphovstaket höjs till det dubbla vid bostadsförsäljningar kan komma att påverka många äldre som bor kvar i för stora hus.

– Men för att få i gång flyttkedjorna, inte minst bland äldre, behöver reavinstskatten också sänkas, säger Eva Eriksson.

De här skatterna kommer att ändras.

Version av friåret förslås

Ytterligare ett förslag som bygger på regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna är att anställda ska erbjudas så kallad utvecklingstid för anställda, en ny version av friåret.

Regeringen vill att anställda ska erbjudas utbildning för att lättare kunna få andra jobb, enligt ett pressmeddelande.

– Utvecklingstid ger en möjlighet för den som arbetat länge att vidareutveckla sig, skaffa ny kompetens och också ha möjlighet att starta egen näringsverksamhet, säger vice statsminister Isabella Lövin, i pressmeddelandet.

Samtidigt ska arbetsgivaren erbjudas en ersättare för den som utbildas.

Regeringen förslår att det för 2020 tillförs 220 miljoner kronor för finansiering av förslaget. Därefter satsas 600 miljoner kronor 2021 och 1 miljard kronor 2022.

SÅ PÅVERKAS DU AV BUDGETEN

Barnfamilj

• Införandet av familjeveckan, senast 2022, innebär att föräldrar till barn 4–16 år kan få tre dagars extra ledighet vid skollov och studiedagar.

• Det ska bli lättare att hitta en billig hyresbostad när ett investeringsstöd för hyresbostäder införs. Fullt utbyggt kostar detta staten tre miljarder kronor.

• Skatten på nya husbilar höjs kraftigt vid årsskiftet. Orsaken är att den nya och hårdare WLTP-körcykeln införs.

Pensionär

• Skattelättnader för äldre med pensionsinkomster över 17 000 kronor.

• Höjningar i grundskyddet (garantipension och bostadstillägg).

• Upphovstaket vid bostadsförsäljning återinförs efter det tillfälliga slopandet, men fördubblas mot tidigare nivåer.

• Insatser för att motverka ensamhet och främja hälsa för äldre.

Inkomsttagare

• Värnskatten slopas vilket ger mer pengar i kassan om man har 703 000 eller mer i årslön.

• Arbetsgivaravgiften sänks från 31 till 10 procent när företag anställer unga, nyanlända eller långtidsarbetslösa under de två första åren

• Nya hantverkarbilar får höjd fordonsskatt.

Skattesänkning motsvarande 137 kronor i månaden för personer i glesbygden.

Student

• Investeringsstödet till hyresbostäder syftar även till att det ska byggas fler studentbostäder.

Förlänga lärarlyftet som ger utökad behörighet för lärare som undervisar i ämnen som de saknar behörighet för. Nu ska denna del av lärarlyftet öppnas för fler lärargrupper.

En halv miljard kronor läggs i satsningen på lärarassistenter.

SATSNINGAR I HÖSTBUDGETEN 2019

• Sänkt skatt för pensionärer. Alla över 65 med en inkomst på över 17 000 kronor får sänkt skatt från den 1 januari. Förslaget kostar 4,33 miljarder kronor.

• Höjd grundnivå i garantipensionen. Grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor för att hjälpa de pensionärer som har det sämst ställt. Regeringen föreslår också att bostadskostnadstaket i bostadstillägget höjs, från nuvarande 5 600 kronor till 7000.

Flyttskatt. Nästa år återinförs en gräns för hur mycket reavinstskatt man får skjuta upp vid bostadsförsäljningar, samtidigt som maxbeloppet fördubblas jämfört med tidigare. Beloppet höjs permanent enligt förslaget som Liberalerna drivit igenom, från 1,45 till 3 miljoner kronor. Det har även beslutats om slopad ränta på avdraget, ett förslag som troligen inte är att vänta i denna budget.

• Bensinskatten sänks – och höjs. Regeringen ska sänka bränsleskatten med 15 öre samtidigt som den automatiska överindexeringen, som pausades i M+KD-budgeten 2018, är kvar. Men bensinskatten höjs ändå vid årsskiftet enligt konsumentprisindex som motsvarar inflationen. Höjningen blir då 15 öre för bensin, och drygt 10 öre för diesel.

• Höjda anslag till försvaret. De fyra partierna är överens om årliga anslag till försvaret på fem miljarder 2020–2025, en satsning som till stor del ska finansieras av en ny bankskatt som börjar tas ut 2022.

• Krisplan för Arbetsförmedlingen. Enligt uppgift till Dagens Industri har regeringen och samarbetspartierna enats om att höja anslagen till utskällda Arbetsförmedlingen. Det är ett tillskott på 193 miljoner kronor, som ska gå till upphandling av stöd och matchning från privata aktörer. 

• Familjeveckan. S stora vallöfte till barnfamiljerna om extra ledighetsdagar ska införas. Men det blir till att börja med tre dagar. Fullt utbyggd kostar reformen staten 5,4 miljarder kronor.

Skattesänkning på landsbygden. C har presenterat landsbygdssatsningar på två miljarder, där det bland annat ingår riktade skattesänkningar med 137 kronor per månad för invånare i 80 glesbygdskommuner, extra stöd till lokaltidningar och skogsbruk, bredband och vägar.

• Klimatsatsningar. Regeringen budgetsatsar inom miljöområdet på totalt cirka 2,9 miljarder kronor för nästa år. Satsningarna görs inom ”industriklivet” (omställning till nollutsläpp) och ”klimatklivet” (lokalt investeringsstöd). Dessutom införs bland annat en ny en klimatpremie för ellastbilar, åtgärder för havsmiljön och skydd av värdefull natur.

• Mer pengar till kvinnojourer

C har enats med L och regeringen om en fortsatt satsning på landets tjej- och kvinnojourer. 100 miljoner kronor per år fram till 2022 ska utbetalas till verksamheter runtom i landet.

Insatser mot grov brottslighet. De rättsvårdande myndigheterna tillförs 700 miljoner kronor extra i den kommande budgeten, enligt initiativ från Liberalerna.

Arbetsgivaravgifter sänks. Sänkt arbetsgivaravgift för unga, nyanlända och långtidsarbetslösa blir en del i regeringens höstbudget efter en överenskommelse mellan S, MP, C och L

• Värnskatten tas bort. L har varit drivande i frågan om att skrota skatten som infördes 1995 som en andra nivå av den statliga inkomstskatten. Höginkomsttagare har betalat fem procent mer i skatt per extra intjänade krona över en årslön på 703 000 kronor.

• Fler och billigare hyresbostäder. Regeringen kommer att tillföra medel till investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. För 2020 föreslås anslaget öka med 600 miljoner kronor och trappas upp till 3 miljarder kronor årligen.

• Biogasen stöds med 100 miljoner. Regeringen föreslår att biogasstödet förlängs genom att tillföra 100 miljoner kronor. Detta för ”främja omställningen till ett fossilfritt samhälle”. Det skriver regeringen i pressmeddelande.

• Utvecklingsledighet. Tidigare kallades det Friår, men nu har reformen gjorts om så att den som får ledigt med lön motsvarande a-kassa måste en uppvisa en utbildningsplan som godkänts av Arbetsförmedlingen alternativt en plan för att starta eget.

Kompensation för vårdmomsen. Ett tillfälligt statsbidrag på 210 miljoner kronor under tre år ska kompensera regionerna för kostnaderna för vårdmomsen.

Så mycket sänks skatten för pensionärer

Inkomst  kr/mån        Förändrad skatt/mån

16 700                            0  

18 750                        -72  

20 830                        -209 

25 000                        -335 

33 330                        -558 

41 670                         -759 

Källa: Skattebetalarna

Här är tre ekonominyheter att hålla koll på.
Annons: