Mia Öman, 75, jobbade inom vården långt efter pensionsåldern. Ändå blir det som högst ett par tusenlappar över av pensionen efter hyra och räkningar. Foto: Privat
Mia Öman, 75, jobbade inom vården långt efter pensionsåldern. Ändå blir det som högst ett par tusenlappar över av pensionen efter hyra och räkningar. Foto: Privat

Efter 45 år av jobb – pengarna räcker inte

Publicerad

Pensionärerna blir fattigare samtidigt som löntagarna blir rikare.

Var femte pensionär lever under fattigdomsgränsen.

– Systemet i Sverige är en skam, säger Mia Öman, 75, som jobbat som undersköterska i 45 år.

12 kronor och 12 ören. Så mycket hade Mia Öman, 75, i Järfälla kvar på kontot innan den senaste pensionen kom. 

I 45 år har hon arbetat som undersköterska och nu har hon en pension på 13 300 kronor efter skatt. Den största delen av pengarna går till hyra och räkningar. 

– Får jag 2 000 kronor över är det bra.

Hör av dig med din berättelse

Är du själv i samma situation som Mia Öman? Skriv och berätta om din situation genom att mejla dinapengar@expressen.se.

Den svenska ekonomin går som tåget, men pensionärerna har lämnats på perrongen. På tio år har lönerna efter skatt ökat med nästan 17 procentenheter i förhållande till snittpensionen, visar siffror som organisationen SPF Seniorerna tagit fram.

 

LÄS MER: 200 000 svenskar kan få sina pensioner höjda

 

Och fattigpensionärerna blir allt fler. Nästan var femte pensionär lever under EU:s fattigdomsgräns, det vill säga med mindre än cirka 12 100 kronor i månaden.

"Det är oförskämt"

Mia Öman åker ofta till dottern och barnbarnen i Nacka. Men när SL höjer biljettpriserna blir det svårt att få råd med resan.

– Min dotter frågar ibland om jag behöver pengar, men jag vill stå på egna ben. Det är en hederssak. Har man arbetat så länge som jag gjort ska inte barnen behöva försörja sina föräldrar, säger hon.

Att arbeta har hon verkligen gjort. Hon gick i pension som 65-åring, men började jobba igen vid 68 och fortsatte några år. Utan de åren skulle pensionen vara ännu lägre. 

Så mycket jobbar 67-åringar i dag

• Åldern för hur länge man har rätt att jobba kvar höjdes från 65 till 67 år i början av 2000-talet. 

• År 2015 hade 36 procent av 67-åringarna löneinkomst. Det är en markant ökning från 18 procent år 2000.

• Av 69-åringarna hade 26 procent löneinkomst 2015.

• De allra flesta som jobbar efter 65 gör det inte på heltid. Av 67-åringarna som hade löneinkomst 2015 fick 95 procent samtidigt ålderspension.

Källa: Statistiska centralbyrån

Någon guldkant på pensionen hade hon inte förväntat sig, men inte heller att det skulle vara så knapert.

 

LÄS MER: Göran Perssons oro över att pensionerna är för små

 

– Systemet i Sverige är en skam. Det är oförskämt. De i riksdagen har sådana löner och bor i sådana områden, de har ingen aning om hur det ser ut.

Samtidigt säger hon att har det bra. Hon har ju dottern och barnbarnen. Hon har haft tur med hyreslägenheter och har inga skulder.

När pensionen väl kommer införskaffar hon det mest nödvändiga och fyller på frysen med billig mat.

Fastnade i kvinnofällan

Ing-Marie Damberg, 83, får klara sig med ännu mindre. Hennes pension är 8 577 kronor i månaden.

Ing-Marie började jobba som 14-åring. För de första tio åren i arbetslivet får hon ingen pension. Hon gifte sig, fick två barn och var hemmamamma i tio år innan hon började arbeta deltid med bokföring.

Efter 23 år på samma företag fick hon sparken. Då skulle hon fylla 60 år. 

Hon ser sig som en rik människa med en snäll man och fina barn och barnbarn. Men efter ett sådant liv väntar en fattig pension.

 

LÄS MER: Pensionärs-ilska efter regeringens nya förslag

 

– Vad betyder allt vackert tal om alla människors lika värde och jämlikhet mellan könen när man som jag tydligen fastnade i den så kallade kvinnofällan? frågar Ing-Marie.

Hon är absolut inte bitter och vill inte att hennes barn ska hjälpa henne med pengar. Men hon är besviken på politikerna.

– Ibland tänker jag på att vi är väldigt många pensionärer i Sverige. Om vi gick samman kunde vi välta vilken regering som helst. 

Riskerar bli ensam och isolerad

Det är 1990-talets pensionsreform som gör dagens pensionärer fattiga, säger Christina Rogestam, ordförande för SPF Seniorerna.

Tidigare räknades de bästa 15 åren i arbetslivet som grund för pensionen. Sedan 1990-talet räknas ett snitt på 40 år. Då har framför allt många kvinnor varit många år hemma med barn.

– Du kan ju inte göra om ditt liv när du är 55 och de ändrar systemet. Dessutom fanns inte barntillsyn på samma sätt tidigare, säger Christina Rogestam.

 

LÄS MER: Tricket som kan ge dig mer i pension

 

När lönerna ökat har även priserna gått upp – men pensionerna har inte hängt med. Från 2007 till 2017 har snittpensionen tappat 6 procent mot livsmedelspriserna och 3 procent mot hyresnivån, enligt SPF:s siffror.

De flesta pensionärer klarar vardagen med noggrann planering – men så fort de får problem med tänder eller behöver nya glasögon tar pengarna slut. Och fattigdomen gör många ensamma, säger Christina Rogestam.

– Du har till exempel inte råd att gå med kompisarna på fotbollen. Biljetten skulle du kanske klara av, men inte de en–två ölen efteråt. Eller så har du inte råd med fika på föreningsmöten. Då riskerar du att bli ensam och isolerad.

Var femte är fattigpensionär

• 18,2 procent av dem som är 65 år och äldre levde under fattigdomsgränsen 2015. Föregående år var andelen 16,5 procent.

• Andelen fattiga pensionärer ökar snabbt. 2005 levde bara 10,1 procent av pensionärerna under fattigdomsgränsen.

• EU:s gräns för risk på fattigdom är 60 procent av medianinkomsten, det vill säga cirka 12 100 kronor i månaden.

 

Källa: Eurostat

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen