Pensionen är det vi oroar oss mest över när det kommer till hushållsekonomin. Foto: Lev DolgachovPensionen är det vi oroar oss mest över när det kommer till hushållsekonomin. Foto: Lev Dolgachov
Pensionen är det vi oroar oss mest över när det kommer till hushållsekonomin.  Foto: Lev Dolgachov
Kvinnor är mest oroade för pensionen (37 procent), medan männen är mest oroade för skattehöjningar (37 procent). Foto: Maja Suslin / TtKvinnor är mest oroade för pensionen (37 procent), medan männen är mest oroade för skattehöjningar (37 procent). Foto: Maja Suslin / Tt
Kvinnor är mest oroade för pensionen (37 procent), medan männen är mest oroade för skattehöjningar (37 procent).  Foto: Maja Suslin / Tt

Det oroar vi oss mest för ekonomiskt

Publicerad

Pensionen är det vi oroar oss mest över när det kommer till hushållsekonomin.

Men skillnaderna är stora över landet - sydsvenskar och norrlänningar är mer oroade över pensionspengarna än till exempel smålänningar och stockholmare enligt Nordeas trygghetsindex.

TNS Gallup frågade på uppdrag av storbanken Nordea 1000 personer i åldrarna 18-65 om vad de oroar sig för när de tänker på sin hushållsekonomi för 2016. Och för tredje året i rad är det pensionen som oroar oss mest, följt av den svenska ekonomi och att förlora sin buffert.

– Pensionen är en fråga som ligger oss nära och det är svårt att få en helhetsbild av hur det faktiskt kommer att bli. Samtidigt som det hela tiden debatteras hur det blir och vilka som får mer och mindre. Det är många olika frågor på en gång som hopar sig just runt pensionen, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

 

LÄS OCKSÅ: Valet som ger dig bäst pension.

 

Kvinnor är mest oroade för pensionen (37 procent), medan männen är mest oroade för skattehöjningar (37 procent).

Och det visar sig vara stora skillnader över landet. Mest oroade för pensionspengarna är sydsvenskar och boende i mellersta och övre norrland. Smålänningar och stockholmare är i mindre utsträckning oroade för pensionen än i övriga landet. Där är man i stället mest orolig för Sveriges ekonomi.

– Det som jag var intresserad av var att se om oron för världsekonomin och Sveriges ekonomi skulle ligga högt upp med tanke på att det är oroligt i världen och vi tar emot många människor på flykt och det diskuteras mycket hur det kommer att påverka oss. Och det kan man ju också se att det är väldigt många som funderar över det, säger Ingela Gabrielsson.

 

LÄS OCKSÅ: Så mycket mer får du i plånboken.

 

Det som oroar oss minst är arbetslöshet (22 procent), stigande energipriser (19 procent) och stigande räntor (17 procent).

– Att räntorna är det vi oroar oss minst för är lite förvånande och oroande i sig. Då har vi slagit oss till ro och tänker att så här kommer det alltid att vara. Och många som är unga i dag har ju inte sett så mycket annat och kan inte föreställa sig hur det kan vara när räntan är på fem eller sju eller åtta procent. Det är oroväckande att vi stoppar huvudet i sanden och inte vill tänka på det. Här behöver man ju ha beredskap.

Ingela Gabrielsson tycker också att man ska fundera över varför man är orolig och om man kan göra något åt det.

– Antingen behöver man kanske inte vara orolig eller så behöver man göra något för att ordna till sin ekonomi på ett bättre sätt, säger hon.

 

Följ Dina Pengar på Facebook där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen