Magdalena Andersson (S) tog med förslaget på sänkt skatt i den partipolitiskt obundna övergångsbudgeten som las fram på torsdagen.
Förslaget sticker ut som det djärvaste i försiktig budget där stora satsningar eller skattesänkningar lyser med sin frånvaro.
– Jag var orolig för att det skulle tappas bort men det känns bra att man höll det här löftet. Jag utgår från att de andra partierna ställer sig bakom budgetförslaget, säger Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna.
LÄS MER: Ska det inte löna sig att jobba i ett helt yrkesliv?
Reformen suddar ut klyftan
Skattesänkning omfattar personer över 65 år med pensionsinkomster över 17 000 kronor per månad. Pensionärer med lägre inkomster har sedan tidigare fått sin skatt sänkt.
Så mycket sänks skatten
Skattesänkning i kronor per månad beroende på pensionsinkomst:
Pensionsinkomst: 18 000 kronor
Sänkt skatt: 35 kronor
Pensionsinkomst: 20 000 kronor
Sänkt skatt: 123 kronor
Pensionsinkomst: 22 00 kronor
Sänkt skatt: 211 kronor
Pensionsinkomst: 24 000 kronor
Sänkt skatt: 300 kronor
Pensionsinkomst: 26 000
Sänkt skatt: 391 kronor
Pensionsinkomst: 28 000
Sänkt skatt: 479 kronor
Pensionsinkomst: 30 000 kronor
Sänkt skatt: 568 kronor
Pensionsinkomst: 32 000 kronor
Sänkt skatt: 632 kronor
Pensionsinkomst: 34 000 kronor
Sänkt skatt: 653 kronor
Pensionsinkomst: 36 000 kronor
Sänkt skatt: 661 kronor
Källa: Budgetpropositionen för 2019. Beräknat på en genomsnittlig kommunalskattesats på 32,12 procent och utifrån 2019 års prisbasbelopp.
Reformen innebär att skatteklyftan mellan lön på arbete och pension i det närmaste suddas ut nästa år.
Den sänkning som finns med i dagens övergångsbudget genomförs genom att det så kallade grundavdraget förstärks för personer som har fyllt 65 år. De rödgröna har lovat att skatteklyftan ska vara helt borta 2020.
LÄS MER: Nya siffror: 312 000 äldre riskerar ett liv i fattigdom
Sänkningarna äts upp
– Man måste nu tänka sig för i politiken. Lägger man fram nya jobbskatteavdrag måste det följas av nya sänkningar för pensionärer, annars kommer vi att hamna i samma situation igen, säger Eva Eriksson.
Siffror som SPF Seniorerna tagit fram visar att extrainkomsterna som den sänkta skatten genererar snabbt äts upp av fördyrande levnadskostnader.
Siffrorna avslöjar – det blir m-i-n-d-r-e pengar för kvinnor
TYPFALL 1: Kvinnlig snittpensionär
2018
Inkomst: 14 087 kronor
Utgifter: 13 030 kronor
Summa efter utgifter: 1 057 kronor
2019
Inkomst: 14 256 kronor
Utgifter: 13 295 kronor
Summa efter utgifter: 961 kronor
2020
Inkomst: 14 403 kronor
Utgifter: 13 585 kronor
Summa efter utgifter: 818 kronor
2021
Inkomst: 14 601 kronor
Utgifter: 13 892 kronor
Summa efter utgifter: 709 kronor
2022
Inkomst: 14 822 kronor
Utgifter: 14 204 kronor
Summa efter utgifter: 618 kronor
Uträkningen: Kvinnlig snittpensionär med bostadstillägg (cirka 14 100 kronor bruttopension, 2 450 kronor bostadstillägg år 2018). Pensionen består av 22 procent tjänstepension och 78 procent allmän pension.
TYPFALL 2: Manlig snittpensionär
2018
Inkomst: 16 023 kronor
Utgifter: 13 030 kronor
Summa efter utgifter: 2 993 kronor
2019
Inkomst: 16 479 kronor
Utgifter: 13 295 kronor
Summa efter utgifter: 3 184 kronor
2020
Inkomst: 16 709 kronor
Utgifter: 13 585 kronor
Summa efter utgifter: 3 125 kronor
2021
Inkomst: 17 028 kronor
Utgifter: 13 892 kronor
Summa efter utgifter: 3 136 kronor
2022
Inkomst: 17 390 kronor
Utgifter: 14 204 kronor
Summa efter utgifter: 3 186 kronor
Uträkningen: Manlig snittpensionär (ca 20 800 kronor bruttopension år 2018, inget bostadstillägg). Pensionen består av 30 procent tjänstepension och 70 procent inkomstpension.
TYPFALL 3: Kvinnlig snittpensionär i nyproducerad bostad
2018
Inkomst: 14 087 kronor
Utgifter: 15 424 kronor
Summa efter utgifter: Minus 1 337 kronor
2019
Inkomst: 14 256 kronor
Utgifter: 15 865 kronor
Summa efter utgifter: Minus 1 609 kronor.
2020
Inkomst: 14 403 kronor
Utgifter: 16 319 kronor
Summa efter utgifter: Minus 1 916 kronor
2021
Inkomst: 14 601 kronor
Utgifter: 16 798 kronor
Summa efter utgifter: Minus 2 196 kronor
2022
Inkomst: 14 822 kronor
Utgifter: 17 289 kronor
Summa efter utgifter: Minus 2 467 kronor
Så har utgifterna räknats ut:
Livsmedelskostnader baseras på SCB:s siffror för livsmedel åren 2007–2017 med en fortsatt årlig ökning med 2,2 procent.
Boendekostnaderna baseras på SCB:s siffror åren 2007–2017, därefter konjunkturinstitutets prognos 2018–2019 följt av genomsnittlig ökning 2007–2017 (1,9 procent för äldre bostäder, 3,3 procent för nyproduktion).
Övriga utgifter uppräknade med förväntat konsumentprisindex (2,4 till 2,7 procent). Hit räknas kläder, hygien, hälsovård, fritid, lokala resor, försäkring, hushålls-el, telefoni, internet, betaltjänster, rengöring/tvätt.
Effekterna av skattesänkningen märks mest på kort sikt, efter några år halkar pensionärerna efter igen.
– Det har blivit en oerhört viktig principiell fråga att inte betala mer skatt när man är pensionär än när man är löntagare. Däremot är den inte lika viktig ekonomisk, vilket de här uträkningarna visar, säger Eva Eriksson.
En helrenovering av hela pensionssystemet är ett måste, menar hon.
– Siffrorna visar hur känsligt det nuvarande systemet är. Vi kan inte acceptera att det inte finns flexibilitet när hela samhället ändras och blir dyrare, säger Eva Eriksson.
LÄS MER: Efter 45 år av jobb – pengarna räcker inte
”Jubla kan man vänta med”
Hon varnar för att skattereformen kan ätas upp innan det fått genomslag.
– Det som skulle vara förödande för pensionerna är om man börjar höja skatterna nu när kommunerna inte får det stöd man tidigare räknat med, säger Eva Eriksson och fortsätter:
– Jubla kan man vänta med till den dagen vi har inte längre har över 300 000 fattigpensionärer och en miljon pensionärer som ligger på gränsen till att klara sig.
