Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Utredarens okända drama i ”Falcon”-härvan: ”Nattsvart”

Susanna Olofsson, civil utredare hos Ekobrottsmyndigheten och doldis i brottsutredningen av Falcon Funds och de misstänkta.Foto: LEIF BRÄNNSTRÖM
Det råder en omfattande bevakning av Max Serwin eftersom polisen fruktar att han ska försöka fly.Foto: ALEX LJUNGDAHL
Max Serwin, 42, anklagas för att ha ha varit en av hjärnorna bakom pensionskuppen i det Malta–registerade fondbolaget Falcon Funds. Själv förnekar han brott.Foto: KRISTOFER SANDBERG

Den gigantiska Falcon Funds-härvan kunde ha tagit en överraskande vändning.

Dramatik utbröt hos utredarna när affärsmannen Max Serwin – en av de misstänkta huvudpersonerna - rymde och flydde genom Europa.

– Då var det nattsvart, berättar Susanna Olofsson, 45, dold nyckelperson i utredningen som ringade in de misstänkta.

Åklagarna har levererat den sista delen i det som kommit att kallas Falcon Funds-härvan - brottsutredningen där närmare 22 000 PPM–sparare blev blåsta i den sofistikerad planerad kupp. Brottsutredningen och jakten på de misstänkta har varit utdragen och pågått både i Europa, USA och Asien. 800 miljoner kronor av pensionsspararnas pengar beräknas fortfarande vara borta. Pensionsmyndigheten försöker via en brittisk domstol jaga vidare på de försvunna miljonerna.

Under presskonferensen sitter de två ansvariga åklagarna, kammaråklagare Jerker Asplund och biträdande förundersökningsledare Mårten Hallsten, intill varandra, och deras kollega Karin Sigstedt, från Eurojust i Haag och Susanna Olofsson, med titeln civil utredare har också plats framme vid podiet. Åtalad igen är affärsmannen Max Serwin, 42, och en 43-årig man. För Swerin rubriceras brotten som grova bedrägerier.

Max Serwin, utpekad som en av huvudpersonerna i Falcon Fundshärvan.Foto: ALEX LJUNGDAHL

Bakom Susanna Olofssons blygsamma titel ”civil utredare” döljer sig den person som vid sidan av åklagarna haft en central roll i utredningen av den största ekobrottshärvan i Sverige. 

Levt med utredningen dag och natt

Sega ekobrottsutredningar är inget för den otålige. Den nu avslutade utredningen inleddes redan hösten 2016.

Susanna Olofsson, 45, har en gedigen bakgrund för jobbet att jaga ekobrottslingar. Med juristutbildning i bagaget började hon jobba på Skatteverket som utredare av momsfusk, sedan till myndighetens skattebrottsavdelning och numera hos Ekobrottsmyndigheten, EBM.

– Jag kom in i den här utredningen i början av 2018 och sedan dess har jag varit med, säger Susanna Olofsson. För första gången berättar hon om det gigantiska utredningsarbetet där upp till 17 personer, poliser, civila utredare, revisorer, it-tekniker och åklagare, deltagit i försöken att få klarhet i härvan och ringa in de misstänkta.

Susanne Olofsson har levt med utredningen.

– Nästan dag och natt, tillägger hon.

Susanna Olofsson, med titeln civil utredare hos Ekobrottsmyndigheten, jagar ekonomiska brottslingar.Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

De var från början två utredningsledare, sedan gick kollegan till nytt jobb och hon blev ensam kvar på nyckelbefattningen.

– Jag har hållit ihop det hela och det har varit oerhört mycket råddande. Sedan har jag varit ansvarig för att samla ihop och producera alla förundersökningsprotokollen, det är ungefär 55 000 sidor. Man kan säga att min roll har att vara rösten mot åklagarna. Men det här är en så stor utredning att åklagarna måste gå och prata direkt med den enskilde utredaren. 

När upplever man en upphetsning som utredare i en ekobrottshärva där det handlar om att plöja igenom tusentals sidor dokument, kontodrag och leta elektroniska spår i jakten på bevis och pengar?

– Man blir riktigt glad när man hittar mejlkonversationer och chattkonversationer.

Har det varit så i Falkon Funds–utredningen?

- Ja, vi har enorma mängder med material, mejl och telefoner.

Mycket av jobbet kräver uthållighet och tålamod. När tillslagen/razziorna är gjorda börjar sökandet efter uppgifter i  usb–stickor, datorer, mobiler och papper.

– Då sitter man och söker, söker och söker. När man hittar pusselbitar driver det en framåt.

Vad är det mest spännande?

– Det kan vara oerhört spännande när vi använder oss av avlyssning, om man hör att de verkligen jobbar på linorna, säger hon och syftar på telefonerna.

Deppiga stunder?

– Ja, alltså, när den 42-årige svensken klippte av sig fotbojan. Då var det nattsvart, jag nästan gav upp när vi hade hållit på så länge. Det var jobbigt.

42-åringen är Max Serwin – som tidigare hette Emir Amir Ingmanson – och en av de utpekade huvudpersoner som gått likt en följetong i media ända sedan 2016. 

Serwin fick tre dygns försprång

Den nattsvarta dramatiken uppstod när Max Serwin flydde från sin elektroniska husarrest i bostaden i London. Några dagar innan en engelsk domstol skulle offentliggöra beslutet om utlämning till Sverige försvann svensken. Det dröjde tre dygn innan de ansvariga för den elektroniska övervakningen av Max Serwin upptäckte att han klippt av sig fotbojan och flytt. 

Polisens internationella efterlysningsbild på Max Serwin som spreds efter flykten från London.Foto: POLISEN

Under flera månader hade polisen ingen aning om om var Max Serwin höll hus. Polisens efterlysningsbild spreds över Europa. Utredningen skakade till och en viss missmodighet spred sig i utredningsgruppen. Men några månader senare greps Serwin vid den ungersk/ukrainsk gräsen på väg in i Ukraina.  Serwin avslöjades med sina falska pass.

Susanne Olofsson väntar nu på nya utmaningar och jakt andra misstänkta ekobrottslingar.

Fakta Falcon Funds och Max Serwin

I november 2013 bildads det maltesiska fondbolaget Falcon Funds som riktar sig till svenska PPM–sparare. Den tidigare budbilschauffören Emil Amir Ingmanson från Bromma i Stockholm är med när bolaget bildas. Officiellt finns den självlärde affärsmannen inte med i bilden och har senare också förnekat all inbladning.

• Bolaget startar tre fonder som registreras hos Pensionsmyndigheten.

Fonderna är värda 2,4 miljarder kronor och 22 000 svenska pensionssparare har satt in pengar i fonderna.

• 22 februari 2016 fattar Pensionsmyndigheten beslutet att stoppa möjligheten att placera svenska pensionspengar i Falcon. Myndigheten misstänker att det kan finnas brottslig verksamhet i fonderna.

• 15 juni 2016 säger Pensionsmyndigheten upp avtalet med Falcon. Fonden hade då sålts till cirka 27 500 sparare som investerat 3,65 miljarder kronor.

• 13 oktober: offentliggör Pensionsmyndigheten att mer än en miljard kronor i pensionspengar är borta. Falcons ledning, däribland Maltas tidigare finansminister Tonio Fenech samt Emil Amir Ingmanson, polisanmäls.

• Vid årsskiftet 2017 faller Falcon samman som ett korthus. Den maltesiska finansinspektionen fråntar Falcons ledning att sköta avvecklingen av bolaget.

Revisionsföretaget KPMG får uppdraget att ta kontroll över Falcons tillgångar och leda fondens avveckling.

• Ekobrottsmyndigheten, EBM, i Sverige startar senare en förundersökning som leds av kammaråklagare Arne Fors.

Ett tiotal personer är misstänkta, däribland Ingmanson - som också pekas ut av Pensionsmyndigheten som en av huvudpersonerna, för grovt bedrägeri.

18 maj 2017: Expressen träffar Emil Amir Ingmanson i London.

• 20 juni 2017. Patent och registreringsverket, PRV, ger klartecken till att Ingmanson får byta namn till Emil Max Serwin.

• 3 november 2017 anhålls Ingmanson/Serwin i sin frånvaro av kammaråklagare Arne Fors. Beslutet hålls hemligt.

• I december 2017 grips Serwin på Heathrow-flygplatsen sedan Sverige utfärdat en europeisk arresteringsorder. Namnbytet har inte hjälpt honom.

Under den utdragna juridiska processen kring utlämningen till Sverige släpps Serwin fri, men Westminister Magistrates Court i London beslutar att han ska förses med fotboja och husarrest nattetid.

• Natten mellan den 3 och 4 november 2018 flyr Ingmanson/Serwin  från London och är sedan spårlöst försvunnen fram till att han dyker upp i Ungern. Serwin efterles och sätts upp på Europols lista över de mest efterspanade i Europa.

• Den 5 januari 2019 grips Serwin av ungersk polis vid gränsen mot Ukraina. Han har då två falska pass med sig. Gripandet blir dramatiskt eftersom han lyckas fly från gränspoliserna. Polisen misstänker att han via Ukraina var på väg att fly till Dubai.

• Den 8 februari meddelar Ekobrottsmyndigheten, EBM, att kammaråklagare Jerker Asplund tar över utredningen.

• Den 28 februari dömer en lokal domstol i Ungern Max Serwin för de falska passen och beslut tas om att han ska överlämnas till Sverige.

• 7 mars: Max Serwin anländer under poliseskort till Stockholm med ett specialchartrat flygplan som landar på Bromma flygplats. Han förs till Kronobergshäktet.

• Den 11 mars häktas Max Serwin av Stockholms tingsrätt, bland annat för sju fall av grova bedrägerier. Tre personer överlämnas senare från Storbritannien till Sverige. Männen var häktade i sin frånvaro.

• 16 oktober. Max Serwin och flera andra personer i härvan, åtalas.

17 april 2020. Tingsrättens dom i processens första del. Max Serwin döms mot sitt nekande till fängelse i sex år och nio månader.

25 juni. Max Serwin och en 43-årig man åtalas för själva miljardkuppen. För Serwins fall gäller det fem fall av grova brdrägerier.

Annons: