Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Då höjs pensionsåldern – så länge du måste jobba

Nooshi Dadgostar, V, riksdagsledamot är emot en höjning av pensionsåldern. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP
Pensionsåldern ökar successivt i takt med att vi lever längre. Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Åldern för att kunna få garantipension höjs. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL

Riksdagen har redan bestämt att vi har rätt att jobba fram tills vi blir 69.

Nu kommer åldern när vi tidigast kan gå i pension att successivt höjas – sannolikt från 61 upp till 64 år.

Kolla i tabellen hur länge du måste jobba.

– Jag tror folk är jättemissnöjda och oroliga över pensionen, säger riksdagsledamoten Nooshi Dadgostar, V.

Ökad livslängd och risk för skenande kostnader i pensionssystemet har fått våra makthavare att dra slutsatsen: Vi måste jobba längre.

I juni klubbade riksdagen igenom förslaget om att förlänga anställningsskyddet för arbetstagare från 67 till 69 års ålder.

Kritik: Pensionerna är för låga

Nästa steg blir besluta om den nya pensionsåldern, det vill säga när man tidigast kan börja ta ut den allmänna pensionen.

Riksdagen tar ställning till detta den 16 oktober och allt tyder på att de förslag pensionsgruppen lagt fram kommer att gå igenom.

Detta innebär att det längre inte blir möjligt att ta ut pension från 61 års ålder. Från och med den 1 januari 2020 höjs den lägsta åldern för att ut den allmänna pensionen till 62 år. Det här gäller dig som är född 1959 eller 1960.

Tre år senare, 2023, höjs den lägsta åldern till 63 år. Det här gäller personer som är födda 1961 eller 1962.

År 2026 ändras, enligt förslaget, den lägsta åldern för att ta ut allmän pension till att gälla tre år före den riktålder som införs.  Den kommer troligen att vara 67 år vid införandet 2026, vilket skulle ge en ålder på 64 år för tidigaste tidpunkten att ta ut allmän pension.

Vänsterpartiet motsätter sig förslaget om att höja pensionsåldern. 

– Man fokuserar på åldrarna när problemet är själva systemet vi har. Vi har för låga pensioner trots att vi arbetar längst i hela EU. Arbetsgivarna måste avsätta mer pengar till pensionssystemet, säger Nooshi Dadgostar, V, riksdagsledamot som skrivit en motion där man där man kräver att propositionen avslås.

Nooshi Dadgostar, V, menar att statistiken om ökad medellivslängd inte är helt rättvisande. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP

Men vi lever längre – hur ska pensionerna räcka?

– Vi tycker den statistiken är orättvis. För folk med kort utbildning sjunker livslängden. Det är framför allt högre tjänstemän som lever längre, så vi får en ökad klyfta i samhället när det gäller livslängd, hävdar Nooshi Dadgostar.

Så länge måste du jobba

Enligt pensionsgruppens förslag som väntas få majoritet i riksdagen vid omröstningen i oktober kommer det att se ut så här: 

 

Född: 1958: Tidigast allmänpension: 61.

Tidigast garantipension: 66 (2023)

Född: 1959: Tidigast allmänpension: 62 (2020).

Tidigast garantipension: 66 (2023)

Född: 1960: Tidigast allmänpension: 62 (2020). 

Tidigast garantipension: 67 (2026)

Född: 1961: Tidigast allmänpension: 63 (2023). 

Tidigast garantipension: 67 (2026)

Född: 1962: Tidigast allmänpension: 63 (2023). 

Tidigast garantipension: 67 (2026)

Källa: Pensionsmyndigheten

Enligt Pensionsmyndighetens beräkningar är det sex-sju procent av en årskull som berörs när gränsen höjs från 61 till 62. De flesta jobbar fram till 65, men inte nödvändigtvis på heltid. Alltfler väljer att gå ner i arbetstid de sista åren.

Möjligt testa pensionärsliv på deltid

– Det passar kanske inte alla att från ena dagen gå från ett heltidsarbete till att vara pensionär hundra procent.  Så det kan vara ett sätt att fasa ut yrkeslivet och fasa in pensionärslivet oavsett vilken ålder man väljer att gå vid, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist vid Pensionsmyndigheten och tillägger:

– Den allmänna pensionen äv väldigt flexibel, du behöver inte ta ut 100 procent, utan kan börja med 25, 50 eller 75 procent.

Agneta Claesson vid Pensionsmyndigheten. Foto: DANIEL ROOS / DANIEL ROOS

Din verkliga pensionsålder

Listan visar när du behöver gå i pension om du uppnår medellivslängd och vill hamna på den ekonomiska nivån som det beslutades om när det nuvarande pensionssystemet klubbades genom av riksdagen 1994.

Tabellen anger födelseår, året du fyller 65 och åldern du måste jobba till för att nå ”65-nivå”.

 

1965 (2030) 67/11

1970 (2035) 68/1

1975 (2040) 68/5

1980 (2045) 68/10

1985 (2050) 69/0

1990 (2055) 69/4

1995 (2060) 69/8

2000 (2065) 69/11

2005 (2070) 70/1

2010 (2075) 70/5

2015 (2080) 70/10

Källa: Pensionsmyndigheten

Annons: