Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Coronasmäll för äldre – lägre pensioner väntar

Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL
Foto: MAXIM THORÉ / BILDBYRÅN BILDBYRÅN

Coronakrisen har gjort att inkomstpensionen räknas ner med 1,5 procent från och med nästa år.

Före krisen var pekade allt på att inkomstpensionen skulle höjas.

– Det är tyvärr ett väntat besked angående de inkomstrelaterade pensionerna nästa år. Nästa år finns alltså risk att flertalet pensionärer upplever en ordentlig köpkraftsförsämring, säger Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna.

Pensionsmyndighetens prognos för inkomstpensionens minskning på 1,5 procent innebär att en inkomstpension på 12 000 kronor minskar med 180 kronor per månad från 2021. 

Prognosen i februari i år var att inkomstpensionen skulle öka med 0,3 procent.

– Inkomstpensionen kommer enligt prognosen att minska med 1,5 procent nästa år. Inkomstutvecklingen styr omräkningen av inkomstpensionen och tilläggspensionen, i rådande läge är den utvecklingen dock mycket mer osäker än vanligt. Myndigheten kommer med en ny prognos i slutet av juli, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

När mycket av svensk ekonomi går i stå och människor förlorar sina jobb får det effekt på pensionerna – så är systemet uppbyggt. 

– Å andra sidan är det mycket som är ovisst i dagsläget både i Sverige och i världsekonomin så pensionsprognoserna kan komma att ändras de kommande månaderna, säger Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna.

Typfall: Så sjunker pensionen

A) Privat arbetare med slutlön på 30 000 kronor

Total pension före skatt 2020: 15 850 kronor.

Total pension före skatt 2021: 15 570 kronor.

Total pension efter skatt 2020: 12 952 kronor.

Total pension efter skatt 2021: 12 757 kronor.

 

B) Privat tjänsteman med slutlön på 35 000 kronor

Total pension före skatt 2020: 19 700 kronor.

Total pension före skatt 2021: 19 377 kronor.

Total pension efter skatt 2020: 15 669 kronor.

Total pension efter skatt 2021: 15 437 kronor.

 

C) Statligt anställd med slutlön på 40 000 kronor

Total pension före skatt 2020: 22 933 kronor.

Total pension före skatt 2021: 22 566 kronor.

Total pension efter skatt 2020: 17 916 kronor.

Total pension efter skatt 2021: 17 669 kronor.

 

Beräkningarna är gjorda på personer ur årskull 1950.

Vi har antagit –1,5 procent på inkomstpensionen/tilläggspensionen och –8 procent på premiepensionen samt +0,2 procent på tjänstepensionen.

Årsbeloppen för år 2020 avrundade till närmaste hundratal, skattetabell 32 för år 2020 använd för båda åren.

Källa: SPF SENIORERNA

 

Premiepensionen rasar

Prognosen för premiepensionsdelen innebär en minskning med 8 procent från 2021. Genomsnittlig premiepension är runt 700 kronor i månaden, skriver Pensionsmyndigheten.

Sänkningarna berör inte garantipensioner, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Dessa höjs automatiskt om inkomstpensionen minskar, vilket delvis eller helt kompenserar för den lägre inkomstpensionen.

Pensionsmyndighetens prognos är att den så kallade bromsen inte kommer att användas de närmaste åren, även den prognosen är dock osäker.

Balanseringen uteblir tack vare ett stort överskott i inkomstpensionssystemet. Inkomstpensionen beräknas öka för åren 2022–2023.

”Det enda positiva är AP-fonderna”

SPF Seniorerna ställer i nuläget inga krav på pensionshöjningar.

– Vård och omsorg går på knäna, människor far illa, ekonomin är kris, våra barn och barnbarn har det tufft på arbetsmarknaden. Det som däremot bör övervägas i sådana här lägen är om inte någon form av köpkraftssäkring bör finnas även för inkomstpensionen., säger Eva Eriksson.

Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna.Foto: Tomas Södergren

Hon påtalar att pensionärer riskerar en dubbel smäll eftersom man ofta är hänvisad till näthandel av livsmedel, vilket är dyrare.

– Det enda positiva i det hela är att AP-fondernas avkastning de senaste åren varit mycket god, vilket gör att det i dagsläget inte ser ut att bli någon balansering de närmaste åren, alltså att bromsen inte slår till. säger Eva Eriksson.

”Man måste känna sig trygg”

Pensionsmyndighetens prognos väcker en större fråga – den om att förstärka hela pensionssystemet.

– Det handlar om pensionsavgiftshöjning, att arbete ska löna sig, att pensionerna utvecklas bättre än priserna, att man känner sig trygg ekonomiskt på äldre dagar och att följsamhetsindexeringen ses över, säger Eva Eriksson.

Fotnot: Det finns en osäkerhet kring Pensionsmyndighetens prognos som i huvudsak baserar sig på Konjunkturinstitutets prognos från början av april.

 

Därför kan pensionsrättigheterna minska

Pensionssystemet finansieras med inbetalda avgifter. När skulderna i systemet överstiger tillgångarna genomförs en balansering för att säkerställa framtida pensionsutbetalningar.

För att systemet ska vara hållbart över tid krävs att avgiftsinkomsterna tillsammans med tillgångarna i buffertfonden (AP-fonderna) kan finansiera pensionsutbetalningarna.

Varje år fastställs ett balanstal som uttrycker förhållandet mellan pensionssystemets tillgångar och skulder. Ett balanstal mindre än 1 innebär att skulderna är större än tillgångarna. När det inträffar aktiveras balanseringen och ett balansindex beräknas.

Det används i stället för inkomstindex för att räkna om pensionerna och för att beräkna värdeförändringen på pensionskontot. Eftersom balansindex är lägre än inkomstindex innebär det att pensionsskulden, det vill säga värdet av de samlade pensionsrättigheterna, räknas upp i en lägre takt eller till och med minskar.

Källa: Pensionsmyndigheten

Organisationen ”Vid din sida” hjälper hemlösa pensionärer.
Annons: