Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så många äldre riskerar fattigdom i din kommun

Foto: ANN JONASSON

15,6 procent av Sveriges äldre lever på en ekonomisk nivå där fattigdom riskeras.

Det visar statistik från SCB.

– Det är ännu en rapport som visar att pensionssystemet inte fungerar, säger Eva Eriksson på SPF Seniorerna.

Statistiska centralbyråns (SCB) årliga mätningar över äldre personer som riskerar fattigdom är en dyster läsning och har varit det i flera år.

Andelen ekonomiskt utsatta pensionärer ligger stadigt över tio procent och fortsätter öka över tid:

2011: 13,9 procent

2012: 12.9 procent

2013: 11,8 procent

2014: 13,5 procent

2015: 15,6 procent

2016: 14,9 procent

2017: 15,6 procent

För att räknas in i gruppen ska den sammanlagda inkomsten vara 60 procent eller mindre av den svenska medianinkomsten, enligt EU:s normer.

”Fattigpensionär” har blivit ett begrepp och det höga procenttalet är ett besvärande faktum för regeringen.

En rad åtgärder har vidtagits för att lyfta den här gruppen, som domineras av ensamstående kvinnor.

Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL

 

 

Höjningar i flera steg

Regeringen och Pensionsgruppen lade nyligen fram ett förslag där bostadstillägget och garantipensionen höjs, riktat rakt rakt mot äldre med låga inkomster.

Pensionsgruppen är också överens om att höja pensionsåldrarna stegvis från 2020, vilket kommer att driva på att äldre som riskerar låga pensioner stannar kvar i arbetslivet längre.

Den blocköverskridande januariöverenskommelsen på 73 punkter riktade flera åtgärder mot utsatta pensionärer, bland annat fastslås att skatten på pension inte ska vara högre än skatten på arbete.

Sedan tidigare var det i den av M och KD fastslagna budgeten klart med höjningar i inkomst- och garantipensionen, vilket enligt beräkningar ger Sveriges 2,2 miljoner pensionärer mellan 170 och 740 kronor mer i plånboken efter skatt.

Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL

 

 

Höjningarna löser problemen?

Med tanke på att siffrorna i SCB-statistiken är från 2017 och att effekterna av höjningarna slår igenom först nästa år kan man möjligen anta att problemet med fattigpensionärer är på väg att lösas.

– Det tror jag inte. Det här lappandet och lagandet leder bara till kortsiktiga lösningar, säger Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna, och utvecklar:

– Där här är ännu en rapport som visar att pensionssystemet inte fungerar. På 90-talet sades det att pensionsnivån skulle ligga på 60 procent av lönen. I dag har en fjärdedel försvunnit och vi närmar oss 45 procent allmän pension av lönenivån.

DÖMER UT: Eva Eriksson tror inte att de senaste förbättringarna för pensionärer är tillräckligt.

 

 

Pensionspengarna räcker inte

Hon lyfter fram att Sverige har bland Europas högsta sysselsättningar, vi har högst sysselsättningsgrad och flest antal år i arbetslivet. Ändå räcker inte pengarna.

– Mer pengar måste in i pensionssystemet. I dag ligger nivåerna långt under vad som utlovades på 90-talet när systemet gjordes om. Det finns ett samhällskontrakt med medborgarna och det urholkas till slut när människor ser vad man får i pensionskuvertet.

I listan nedan kan du söka på hur situationen med ekonomiskt utsatta pensionärer ser ut i din kommun.

Ett fåtal kommuner har ett minus framför senaste procentsiffran – det betyder att situationen blivit bättre.

Men i de allra flesta fall ökar andelen fattigpensionärer i SCB:s mätningar.

 

https://datawrapper.dwcdn.net/tPlbZ/2/

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!