Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Pensionstillägget som är räddningen för Elsy, 80

Elsy Winblad.Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL

Hon letar extrapriser och har städat åt grannarna för att dryga ut pensionen.

Men utan bostadstillägget skulle Elsy Winblad von Walter, 80, inte klara ekonomin.

– Bostadstillägget är räddningen, annars skulle det inte gå ihop, säger hon.

När Elsy Winblad von Walter i Östersund gick i pension för 15 år sedan insåg hon snabbt att hon inte skulle klara sig på pensionen – trots att hon hade ett 50 år långt arbetsliv inom livsmedels- och detaljhandeln bakom sig.

För att dryga ut kassan började hon sälja varmkorv i centrala Östersund samtidigt som hon städade åt sina grannar.

Men för ett drygt år sedan sa kroppen ifrån och i dag är bostadstillägget Elsys enda komplement till pensionen.

– Det betyder allting. Bostadstillägget är räddningen, annars skulle det inte gå ihop, säger hon.

”Det svider i plånboken”

Elsy Winblad von Walter har en pension på 10 500 kronor efter skatt varje månad, vilket innebär att hon räknas som fattigpensionär enligt EU:s definition där gränsen går vid en disponibel månadsinkomst på 11 830 kronor. 

Med en hyra på 6295 kronor i månaden är bostadstillägget på omkring 2500 kronor avgörande för att hon ska klara ekonomin.

– Jag är ju ensam om alla räkningar och allting så det blir inte så mycket kvar varje månad. Nu ska jag till frissan och klippa mig och det svider i plånboken, men jag måste ju, säger Elsy Winblad von Walter.

När Expressen talade med henne för ett år sedan efterlyste hon politiska beslut om högre lägstapensioner. Men hittills upplever hon inte någon stor skillnad:

– Det är väl några hundralappar som kommit till, men det är inte mycket. Det äts ju upp på en gång för allting annat höjs ju också. 

”Bostadstillägget är inte välgörenhet”

Hon fortsätter:

– Man skulle önska att de satte ett vettigt belopp för vad man kan få ut i månaden. Under 15 000 kronor tycker jag inte det skulle vara.

Elsy uppmanar därför alla pensionärer att kontrollera om de har möjlighet att få bostadstillägg, så de inte missar inkomster som de har rätt till.

– Vi har jobbat väldigt hårt på PRO för att få folk att förstå att det inte är välgörenhet utan något man har rätt till. Bostadstillägget är livsviktigt och alla som behöver det ska söka det helt klart, säger hon.

Bostadstillägg för pensionärer

Bostadstillägg är ett tillägg till din allmänna pension och är en del av grundskyddet, liksom garantipensionen.

Cirka 290 000 pensionärer får bostadstillägg i dag. Fler kan ha rätt till tillägget, men du måste själv ansöka.

Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt 5 560 kronor per månad.

Du kan ansöka från det att du fyller 65 år och tar ut hela din allmänna pension. Du kan ansöka oavsett hur du bor och även om du själv äger din bostad. Du kan ansöka även om du har tillgångar.

En enkel tumregel är att du som är ensamstående och har en månadsinkomst med omkring 15 000 kronor efter skatt bör kolla upp om du kan ha rätt till bostadstillägg. För gifta gäller andra belopp.

Hur mycket du kan få beror på din bostadskostnad, dina inkomster och eventuellt tillgångar. Du kan själv räkna ut om du kan få något genom vår beräkningshjälp.

Ofta kan du ha rätt till bostadstillägg senare i livet. Det kan till exempel vara aktuellt att ansöka om du har flyttat isär eller blivit änka eller änkling. Det kan också vara aktuellt om du fått en lägre inkomst, till exempel om tjänstepensionen upphör eller om du har flyttat och fått en högre bostadskostnad.

Källa: Pensionsmyndigheten