Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nya siffror – så många äldre riskerar fattigdom

LIVE-TV: Se Di TV – Sveriges nya ekonomi-tv-kanal
Alla äldre som lever på en pension som är 60 procent av den svenska medianinkomsten, eller lägre, bedöms enligt EU för att löpa risk för fattigdom. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Pensionärer med en inkomst lägre än 12 300 kronor riskerar fattigdom enligt EU. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL

Färre svenska pensionärer riskerar fattigdom.

Däremot ligger vi fortfarande klart sämre till än våra nordiska grannländer.

Det visar nya siffror från EU, som Dina Pengar kan publicera i dag.

– Det är inte acceptabelt att vi halkat så långt efter, säger Anna Eriksson, sakkunnig på SPF Seniorerna.

EU:s statistikorgan Eurostat, som tagit fram siffrorna, benämner risk för fattigdom efter hur stor pension man har jämfört med den svenska medianinkomsten.

Alla äldre som lever på en pension som är 60 procent av den svenska medianinkomsten, eller lägre, bedöms enligt EU för att löpa risk för fattigdom.

I Sverige går denna inkomstgräns vid 12 300 kronor (12 000 vid förra mätningen).

Siffrorna som EU publicerar gäller för 2018. Enligt EU-statistiken fanns det i Sverige i fjol 294 000 pensionärer (över 65 år) som levde under särskilt ekonomisk ansträngda privatekonomier. 

Sverige halkade plötsligt efter

Orsakerna till minskningen finns att hitta i pensionshöjningar, skattesänkningar för pensionärer och höjt tak för bostadstillägget under perioden.

För pensionärer med låga eller medelinkomster innebar detta en ökad nettoinkomst på tre procent, medan löneökningarna i allmänhet låg på två procent under motsvarande period.

Större fokus har riktats mot pensionärers ekonomiska situation och ytterligare skattesänkningar för gruppen med pensionsinkomster på över 17 000 blir verklighet 2020, vilket då innebär att skatteklyftan mellan lön och pension helt suddats ut.

Men EU:s mätningar visar att Sverige halkat efter sina nordiska grannländer och utmärkt sig som det land där äldre löper störst risk för det som EU definierar som fattigdom.

Detta framgår tydligast när man jämför fattigdomstalet i procent:

2010 löpte 14,2 procent av plus 65-befolkningen risk för fattigdom i Sverige, medan samma siffra i Finland låg på 18,3 procent och 17,7 procent i Danmark.

Några år senare var förhållandet omkastat. 2016 låg 16,8 procent av samma grupp under mediangränsen. I både Finland och Danmark pekade kurvorna neråt med siffror på 12,3 procent (Finland) och 8,5 (Danmark). Norge låg under båda mätperioderna klart bättre i Sverige.

Vid mätningarna för 2018 och som EU nu publicerar uppges 14,6 procent av den äldre befolkningen ligga under gränsen. Fortfarande klart sämre än motsvarande siffror i Finland (13,2) och Danmark (8,7). Siffran för Norge låg 2017 på 8,3 procent (statstik för 2018 ännu inte tillgänglig).

Så har antalet äldre i riskzonen ändrats år för år

Siffran för 2018 är något lägre än åren 2015–2017, men betydligt högra än åren 2009–2014.

Tabellen visar antalet svenskar över 65 som löper risk för fattigdom:

2009: 266 000.

2010: 240 000.

2011: 277 000.

2012: 284 000.

2013: 275 000.

2014: 254 000.

2015: 305 000.

2016: 328 000.

2017: 312 000.

2018: 294 000.

Källa: EUROSTAT

”Pensionssystemet levererar inte”

– Sverige har fortfarande högst siffror i Norden och det är tyvärr inga nämnvärda förbättringar vi ser och kan sannolikt inte förvänta oss sådana heller. Det är inte acceptabelt att svenska pensionärer halkar så långt efter sina nordiska grannar och kommer att fortsätta göra det med alla sannolikhet framöver, säger Anna Eriksson, sakkunnig på SPF Seniorerna.

I SPF Seniorernas mätningar framgår att pensionerna utvecklas mycket svagt i relation till köpkraften de senaste åren. Utan skattelättnaderna och höjt tak i bostadstillägget hade pensionärerna haft en i det närmaste obefintlig förändring av köpkraften sedan 2010. 

– Detta är en form av konstgjord andning för pensionssystemet. Pensionssystemet levererar inte som det var tänkt. Den inkomstrelaterade pensionen är ju tänkt att utvecklas starkare än att bara vara knappt följsam med köpkraftsförändringarna, men så blir det inte i verkligheten, säger Anna Eriksson.

Dyrare mat, transport och boendekostnader innebär stora utmaningar för alla pensionärer som varje månad ligger på gränsen.

– För många seniorer är det tufft att hänga med kostnadsutvecklingen i allmänhet och bostadskostnaderna i synnerhet. Det måste snarast in mer pengar i systemet. Pensionsavgiften behöver höjas och komma både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre allmänna pensioner. Vi vill se ett helhetsgrepp om pensionsfrågorna och en översyn av hela systemet, säger Anna Eriksson.