Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kolla dolda förmånerna – maxa nya pensionsåldern

Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL

Från nästa år kommer alla att behöva jobba längre – men inte nödvändigtvis hårdare.

Två av tre anser att möjligheten att gå ner i arbetstid sista åren av yrkeslivet är den viktigaste åtgärden för att orka – men få känner till kraven man kan ställa på arbetsgivaren.

– All diskussion handlar om åldersgränser men knappt något om hur arbetslivet ska se ut, säger Dan Adolphson Björck på AMF.

2019 börjar höjningarna av pensionsåldrarna. Förändringarna sker stegvis fram till 2026 då den gällande pensionsintervallen mellan 61–67 år höjs till 64–69 år.

De flesta av dagens yrkesverksamma kommer att jobba upp i högre ålder än man räknat med för bara några år sedan.

Orsaken är att medellivslängden fortsätter stiga snabbare än vad man räknade med vid 90-talets pensionsreform och som fått den allmänna pensionen att tvärdyka, liksom kompensationsgraden (pensionen i förhållande till slutlönen har sjunkit från runt 70 procent till i många fall under 60 procent).

Så förändras pensionsåldrarna

Den blocköverskridande överenskommelsen innebär:

1. Lägsta pensionsåldern höjs: I dag har svenskar rätt att ta ut sin allmänna pension från 61 års ålder, men nästa år höjs åldern till 62 år. 2023 höjs åldern igen till 63 år innan den 2026 höjs till 64 år. 

2. Svenskarna måste jobba längre: I dag har man rätt att jobba fram till 67 års ålder, men 2023 höjs åldern till 68 år. 2026 höjs åldern ytterligare till 69 år.

3. Gränsen för garantipension höjs: I dag är gränsen för garantipension 65 år. Den höjs till 66 år 2023 för att sedan höjas till 67 år 2026.

2026 planeras alla förändringar vara slutförda.

Tanken med det är att åldrarna automatiskt ska justeras upp med ungefär två tredjedelar av medellivslängdsökningen. Det innebär att livslängdens utveckling kommer att påverka hur mycket mer vi kommer att behöva arbeta.

Pensionsbolaget AMF publicerar i dagarna undersökningen ”Arbete, arbetsmiljö och pension”, där undersökningsföretaget Demoskop intervjuat svenskar om frågor kring de höjda pensionsåldrarna.

Viktigaste frågan för alla mitt i livet

I undersökningen, som består av 6 874 intervjuer i åldersgruppen 18 år och uppåt, framgår bland annat:

Möjligheten att gå ner i arbetstid de sista åren av yrkeslivet anses vara den viktigaste åtgärden för att orka jobba längre (65 procent av de svarande).

Mer är hälften (64 procent) tror att de kommer kunna välja själv, helt eller delvis, när och hur de går i pension.

En tredjedel (32 procent) tror inte att de kommer att äga detta beslut själva.

Män tror i större utsträckning på sina möjligheter till självbestämmande än kvinnor.

Bland privatanställda arbetare är det fyra av tio som tror att de inte kommer att kunna välja själv jämfört med en av fem privatanställda tjänstemän.

– Arbete, hälsa och pension hänger ihop och hälsan ska inte tas för given. Har man ett arbetsliv bakom sig med obekväma arbetsställningar så är risken stor att skador stoppar möjligheten att fortsätta jobba längre upp i åren, säger Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på AMF.

Åldersgruppen som oroar sig mest

Av de som närmar sig 65 år (åldersgruppen 51–64 år) anser mer än hälften att det är otänkbart eller mindre troligt att arbeta längre för att kompensera för medellivslängdsökningen.

Oron över att klara av ett förlängt arbetsliv är som störst strax över 50-strecket.

Men ofta finns det dolda möjligheter som kan lyfta de sista arbetsåren genom att gå ner i arbetstid.

Den stora ekonomiska smällan kommer när man helt lämnar arbetslivet och börjar plocka ut pensionen. Däremot om man går ner i arbetstid och därmed förlänger inbetalningarna blir det ekonomiska bortfallet mindre.

– Prata tidigt med med arbetsgivaren och det fackliga ombudet. På många arbetsplatser kan man gå ned i tid från 60 eller 61 år och även till viss del få det bekostat av arbetsgivaren, säger Dan Adolphson Björck.

Andra har ”80–90–100”-lösningar (jobba 80 procent, få 90 procent av lönen men 100 procents pensionsavsättningar), men även om man saknar avtal om ekonomisk kompensation kring förkortad arbetstid kan man tjäna på att ändå gå ner i tid.

– Att gå ner i arbetstid efter 60 behöver inte vara det samma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att ”hålla sig flytande” och finna sig i en lite lägre inkomst några år, säger Dan Adolphson Björck.

Viktigast: Fortsätt att betala in

Att under mellanåren lägga sig på en något lägre ekonomisk nivå och jobba 3–4 dagar i stället för fem kan innebära att kroppen verkligen orkar några extra år, samtidigt som de fortsatta inbetalningarna garanterar att pensionsnivån inte blir så lidande när dagen kommer.

– Men man ska vara vaksam på vad det innebär för lönen och pensionen om man går ner i arbetstid, säger Dan Adolphson Björck.

Uträkningar visar dock att pensionen påverkas mer av att lämna arbetslivet tidigt än jobba vidare med förkortad arbetstid.

Men trots att undersökningen från AMF visar att arbetsmiljöfrågorna blir allt viktigare finns ingen diskussion och inga politiska förslag i ämnet – allt handlar om vilka möjligheter man själv har att påverka.

– Vi pratar för lite om vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden. Informationen om arbetsplatserna måste bli bättre. Här kan både arbetsgivare och facklig partner spela en större roll, säger Dan Adolphson Björck.

Rädda pensionen med hälsan i behåll: 5 råd för de ”extra” åren

1. Avsluta inte ditt arbetsliv för tidigt eftersom det i de flesta fall leder till en lägre livsinkomst livet ut.

2. Om man har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör man ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller ditt skyddsombud.

3. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista åren innan pension, från till exempel 60 eller 61 års ålder och ibland kan arbetsgivaren även bekosta delar av denna nedtrappning. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det påverkar din lön och pension.

4. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre.

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär att ersätta sjukpenning med ett tidigt pensionsuttag. Kolla i stället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan.