Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

100 000-tals svenskar har för låga pensioner

”De som har lägst pension har större kostnader i dag än för tio år sedan. När räkningarna är betalda har man nästan inga pengar kvar. Man har inte ens pengar att köpa en födelsepresent till sitt barnbarn eller köpa nya vårskor. Det är ovärdigt”, säger Eva Eriksson, ny ordförande för SPF Seniorerna. Foto: Tomas Södergren och Shutterstock

Här är pensionärernas uppror till Stefan Löfven som ska ge hundratusentals äldre ett lyft:

Taket för bostadstillägget måste upp flera tusen kronor – fort.

– Vi har över 350 000 pensionärer som lever på gränsen till EU:s fattigdomsgräns, det är ovärdigt ett samhälle som vårt. Och gruppen ökar, säger SPF Seniorernas nya ordförande Eva Eriksson.

FAKTA: ANDEL ÄLDRE SOM RÄKNAS SOM FATTIGA

Fakta: Andel av svenska folket över 65 som lever under gränsen för fattigdom (EU-ländernas genomsnitt inom parantes):

2005: 10,1 procent (18,8)

2006: 11,3 procent (18,9)

2007: 9,9 procent (19,1)

2008: 15,0 procent (18,9)

2009: 17,7 procent (17,9)

2010: 15,5 procent (15,9)

2011: 18,2 procent (15,8)

2012: 17,7 procent (14,4) 

2013: 16,4 procent (13,7)

2014: 16,5 procent (13,7)

2015: 18,2 procent (14,0)

Fotnot: Gränsen för fattigdom går vid 60 procent av medianinkomsten.

Källa: EUROSTATS

 

Fakta: Andel av svenska folket över 75 som lever under gränsen för fattigdom (EU-ländernas genomsnitt inom parantes):

2005: 13,9 procent (21,7)

2006: 17,4 procent (22,2)

2007: 15,2 procent (22,0)

2008: 22.0 procent (21,4)

2009: 26,8 procent (20,4)

2010: 23,5 procent (18,1)

2011: 27,5 procent (17,9)

2012: 25,3 procent (15,7)

2013: 24,8 procent (14,8)

2014: 24,1 procent (15,1)

2015: 25,4 procent (15,4)

Fotnot: Gränsen för fattigdom går vid 60 procent av medianinkomsten.

Källa: EUROSTATS

 

Fakta: Antal svenskar över 65 år som lever under EU-gränsen för fattigdom.

2005: 148 000

2006: 161 000

2007: 149 000

2008: 223 000

2009: 284 000

2010: 266 000

2011: 318 000

2012: 317 000

2013: 304 000

2014: 314 000

2015: 355 000

Källa: EUROSTATS

 

ATT NOTERA OM STATISTIKEN: Statistiken som refereras till i artikeln och som ni ser ovan har publicerats tidigare, bland annat annat i Expressen. Den sträcker sig över åren 2005–2015 (ny statistik från Eurostats för 2016 kommer först i höst).

Den bör främst betraktas som jämförande för respektive land eftersom den baseras på de enskilda ländernas medianinkomst.

Exempelvis finns det ungefär lika många som når EU:s gräns för fattigdom i Sverige som i Rumänien. Den svenska medianinkomsten är högre i Sverige, vilket gör jämförelsen mellan länderna orättvis.

Däremot kan statstiken användas för att se respektive lands trend: blir det fler eller färre äldre som hamnar på fel sida gränsen?

Tydligt är att det de senaste åren blivit färre inom EU totalt sett – men fler inom Sverige.

På onsdagen tillträdde den tidigare riksdagspolitikern (L) och landshövdingen i Värmland som ordförande för pensionärsorganisationen SPF Seniorerna.

I en intervju med Dina Pengar beskriver Eva Eriksson, 70, frågan om gränsen för bostadstillägg som den mest akuta för Sveriges pensionärer.

LÄS OCKSÅ: Stryp antalet PPM–fonder från 800 till tio

– Det är glädjande att man tillsatt en grundskyddsutredning för att titta på detta, men man måste göra mer. Bostadstillägget har legat stilla länge och inte räknats upp i relation till den allmänna kostnadsutvecklingen, det är ett stort tapp för pensionärerna, säger Eva Eriksson.

1994: Pensionssystemet gjordes om

Bakgrunden är 1994 års omgörning av pensionssystemet. Tidigare baserades pensionen på de femton bästa åren av ens arbetsliv, efter 1994 började man räkna på hela yrkeslivet.

Det innebar att personer i låglöneyrken blev mer utsatta. Om man, som många kvinnor, gått ner i arbetstid för att ta hand om barnen gick det inte längre att hinna i kapp i pensionsekvationen.

 

LÄS MER: Kolla tabellen för din verkliga pensionsålder 

 

Detta såg man vid pensionsreformen, och införde bostadstillägget för att komplettera och kompensera de mest utsatta.

– Men sen har man inte räknat upp taket på detta i samma takt som prisökningar och hyreshöjningar, säger Eva Eriksson.

Vad man inte heller räknade med var att den här gruppen skulle bli så stor som den vi ser i dag.

”Taket för tillägget måste höjas”

Taket för maximal bostadskostnad i bostadstillägget ligger i dag på 5 000 kronor. Gränsen måste tryckas brant uppåt både rejält och fort, menar SPF Seniorerna.

– Det behöver höjas till mellan 7 000 och 8 000 kronor för att komma upp i rätt nivå, säger Eva Eriksson som fått signaler från ministerhåll att titta på detta.

Drygt 350 000 pensionärer lever på eller under EU:s fattigdomsgräns, enligt siffror från EU:s statistikorgan Eurostats.

 

LÄS MER: Så straffas pensionärer som äger sommarstuga 

 

Nya nivåer för bostadstillägget kan bromsa den här kurvan.

– De som har lägst pension har större kostnader i dag än för tio år sedan. När räkningarna är betalda har man nästan inga pengar kvar. Man har inte ens pengar att köpa en födelsepresent till sitt barnbarn eller köpa nya vårskor. Det är ovärdigt, säger Eva Eriksson.

Riktar uppmaning till politikerna

Tidigare i år bestämde regeringen att se över grundskyddet för svenska pensionärer, ett beslut som togs emot med öppna armar av pensionärsorganisationerna.

Men Eva Eriksson vill gå fortare fram och riktar en uppmaning till politikerna.

– Ser man brister efter drygt tjugo år av ett system måste man vara öppen för att ändra. Man måste se över hela pensionssystemet och tidigt gå in och kompensera för de som har det allra sämst. Då är bostadstillägget ett viktigt komplement.

 

LÄS MER: Efter 45 år av jobb – pengarna räcker inte

 

Hon betonar den sociala dimensionen av att vara pensionär och plötsligt inte få ekonomin att gå ihop.

– Att ha en låg pension efter ett långt yrkesliv gör att man plötsligt känner sig ensam. Man har inte möjlighet att fika med vännerna eller följa med på resor och det leder ofta till att man blir ledsen och isolerad. Man blir påverkad psykiskt och blir också sjukare. Det kostar samhället pengar i andra ändan, säger Eva Eriksson och konstaterar:

– Man blir förminskad som människa.

FAKTA: ANDEL ÄLDRE SOM RÄKNAS SOM FATTIGA

Fakta: Andel av svenska folket över 65 som lever under gränsen för fattigdom (EU-ländernas genomsnitt inom parantes):

2005: 10,1 procent (18,8)

2006: 11,3 procent (18,9)

2007: 9,9 procent (19,1)

2008: 15,0 procent (18,9)

2009: 17,7 procent (17,9)

2010: 15,5 procent (15,9)

2011: 18,2 procent (15,8)

2012: 17,7 procent (14,4) 

2013: 16,4 procent (13,7)

2014: 16,5 procent (13,7)

2015: 18,2 procent (14,0)

Fotnot: Gränsen för fattigdom går vid 60 procent av medianinkomsten.

Källa: EUROSTATS

 

Fakta: Andel av svenska folket över 75 som lever under gränsen för fattigdom (EU-ländernas genomsnitt inom parantes):

2005: 13,9 procent (21,7)

2006: 17,4 procent (22,2)

2007: 15,2 procent (22,0)

2008: 22.0 procent (21,4)

2009: 26,8 procent (20,4)

2010: 23,5 procent (18,1)

2011: 27,5 procent (17,9)

2012: 25,3 procent (15,7)

2013: 24,8 procent (14,8)

2014: 24,1 procent (15,1)

2015: 25,4 procent (15,4)

Fotnot: Gränsen för fattigdom går vid 60 procent av medianinkomsten.

Källa: EUROSTATS

 

Fakta: Antal svenskar över 65 år som lever under EU-gränsen för fattigdom.

2005: 148 000

2006: 161 000

2007: 149 000

2008: 223 000

2009: 284 000

2010: 266 000

2011: 318 000

2012: 317 000

2013: 304 000

2014: 314 000

2015: 355 000

Källa: EUROSTATS

 

ATT NOTERA OM STATISTIKEN: Statistiken som refereras till i artikeln och som ni ser ovan har publicerats tidigare, bland annat annat i Expressen. Den sträcker sig över åren 2005–2015 (ny statistik från Eurostats för 2016 kommer först i höst).

Den bör främst betraktas som jämförande för respektive land eftersom den baseras på de enskilda ländernas medianinkomst.

Exempelvis finns det ungefär lika många som når EU:s gräns för fattigdom i Sverige som i Rumänien. Den svenska medianinkomsten är högre i Sverige, vilket gör jämförelsen mellan länderna orättvis.

Däremot kan statstiken användas för att se respektive lands trend: blir det fler eller färre äldre som hamnar på fel sida gränsen?

Tydligt är att det de senaste åren blivit färre inom EU totalt sett – men fler inom Sverige.