Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Paradiset i solen lockar – men drömhuset kan bli en mardröm

Många svenskar köper bostad på Franska rivieran. Birgitta och Lars Tobisson har haft sin extrabostad i Nice i 25 år. Foto: KRISTOFER SANDBERG / Kristofer Sandberg

NICE. Varmt väder, god mat och bra flygförbindelser till Sverige gör att många köper bostad i södra Frankrike. 

Men det kan sluta med miljonförlust när svenskar inte förstår den franska bostadsmarknaden.

– Bostaden kan vara 50 procent för dyr, säger mäklaren Johan Wretman. 

I 25 år har Birgitta och Lars Tobisson haft samma utsikt från sin extrabostad i Nice: Medelhavet och de franska Alperna. 

Moderaternas tidigare partiordförande och hans fru är inte ensamma. 

Över 15 000 svenskar har bostad i södra Frankrike i dag. 

– Det tar bara en halvtimme från att flygplanet landat tills vi står här med första drinken, säger Birgitta Tobisson.

Hon ville ha lägenheten direkt, för utsiktens skull.  

– Jag undrar om pappa stängde in mig i garderoben någon gång för jag har sådant behov av utsikt, säger Birgitta Tobisson och skrattar.  

– Min hustru köper utsikten när det gäller boende, säger Lars Tobisson. 

 

LÄS ÄVEN: Tre experter på bolån: Då ska du binda räntan

 

Den exklusiva småbåtshamnen i Nice är full av utländska båtar – några av dem med svenska flaggor. Foto: KRISTOFER SANDBERG / Kristofer Sandberg

De flesta har en bas i Sverige

Birgitta och Lars Tobisson är ganska typiska exempel på de svenskar som har bostad på Franska rivieran. 

De bor här bara några månader om året. De är 60 år eller äldre. De har fortfarande en bas i Sverige. Och precis som många av sina landsmän i Nice, Cannes och Antibes pratar man om ljuset, värmen, kulturlivet, maten och lågprisflyg med kort restid när man förklarar varför det blev Frankrike. 

En som vet detta bättre än de flesta är Johan Wretman. 

Mäklarens pappa Tore var svensk mästerkock, men Wretman, som växte upp i Frankrike, läste på handelshögskolan i Stockholm och upptäckte att det fanns en marknad för en svensk-fransk bostadsförmedlare i Provence.

Förra året ökade omsättningen med 55 procent. Året dessförinnan var ett rekordår. Och just nu finns danska prins Joachims och prinsessan Maries hus i Montauroux i Wretman Estates utbud.  

– Det är inte så många som flyttar hit för att bli skriven här, säger Johan Wretman när vi ses i hans kontor i centrala Cannes. 90 procent skaffar ett slags sommarboende. Man vill ha en lägenhet för att komma hit i februari, mars och april när det fortfarande är lite kallt och mörkt i Sverige men då det nästan är som sommar här, säger han. 

Mäklaren Johan Wretman växte upp i Frankrike, läste på handelshögskolan i Stockholm och upptäckte att det fanns en marknad för en svensk-fransk bostadsförmedlare i Provence. Foto: KRISTOFER SANDBERG / Kristofer Sandberg

Mäklarnas teknik för att sälja dyrt

Men alla har inte lyckan med sig när de köper bostaden i solen. Fällorna är många. Och de svenskar som faller för första bästa bostad kan köpa alldeles för dyrt. Johan Wretman varnar sina kunder för fällorna i den franska bostadsmarknaden. 

– Det är väldigt svårt att få en uppfattning om priserna här. Och man har inte lika mycket transparens som i Sverige. Man har inte en budgivning uppåt. Här har man ofta en säljare som begär ett drömpris och då brukar man förhandla ned det. Om man kommer hit och bara köper något för att man faller för det och inte gör sin hemläxa och jämför med andra bostäder så kanske man köper väldigt mycket för dyrt, säger han. 

Johan Wretman varnar sina kunder för överpriser. 

– Det finns tekniker där man efter att ha visat en bostad med ett överpris visar fem andra bostäder till överpris för att de inte ska kännas överprisat. Vi kör inte med sådant. Vi tänker mer långsiktigt, säger han.

– Man måste fråga mäklaren varför det är ett dyrare pris än andra liknande bostäder I vissa fall är bara att säljaren begär ett för högt pris. Och här har mäklare dessvärre en tendens att acceptera för höga priser, annars får de inte säljuppdrag alls. Det kan vara 50 procent för dyrt. Vi sålde en lägenhet för 1 450 000 euro. De ville först ha två miljoner euro.

Strandpromenaden i Cagnes-sur-Mer, populärt bland svenskarna som väljer Frankrike som hem. Foto: KRISTOFER SANDBERG / Kristofer Sandberg

Byråkratin kan bli en chock

Många svenskar som köper bostad i Frankrike chockas över byråkratin. 

– Det är väldigt tungt att göra en försäljning, säger Wretman. Det är mycket administration. Det är förkontrakt och slutkontrakt. Man använder notarie och då går man igenom en tjock bunt med papper och det finns ingen chans att man hinner gå igenom det under de två timmar då man ses. Därför väljer vi att tolka informationen åt dem. 

– Jag har varit med om kunder som har köpt med andra mäklare och notarie och de har skrivit under allting, trots att bygglovet inte är i enlighet med det som byggts och att det finns en chans att de kommer tvingas riva huset. När jag frågar: ”Visste du om att du skrivit under det?” så svarar de: ”Nej, det visste jag inte”. Då är det ett helvete när jag ska sälja den vidare.

 

LÄS ÄVEN:  Det okända supertillägget som pensionärer går miste om

 

Sari Niinikoski, 51, och sambon packade bilen till Frankrike 2012. Foto: KRISTOFER SANDBERG / Kristofer Sandberg

”Det är sjukt”

Fransk lag kräver att en notarie, en juridikutbildad tjänsteman, övervakar affären. Fel notarie kan dock ställa till problem för husköpande svenskar. 

– En säljare som kanske har vissa juridiska svagheter kan ha en historik med en familjenotarie som försöker hjälpa honom att få igenom affären och det är ett misstag man kan göra, säger Johan Wretman. 

– Vi försöker råda svenskar att ta en egen notarie om säljaren envisas med att sin egen notarie. Det händer inte så ofta, men det förekommer. 

Sari Niinikoski, 51, känner igen bilden av omständig byråkrati. Hösten 2012 packade Sari och hennes sambo bilen. 

Målet var ett nytt liv i Madeira 

I Solna lämnade de bakom sig sitt byggföretag, familj och vänner. Hon minns fortfarande känslan av att ha hela sitt liv i bilen. 

– Det var en jättebefriande känsla för hela världen var öppen för oss. Även om vi bestämt oss för att åka till Madeira så var vi fria att ändra oss. Det var spännande, men man var bara full av förväntan, säger hon. 

Utsikten från Birgitta och Lars Tobissons. ”Ljuset var viktigt när vi valde Franska rivieran”, säger Birgitta. Foto: KRISTOFER SANDBERG / Kristofer Sandberg

Öppnade mataffär: ”Vi är lite galna”

De nådde aldrig Madeira. De kom inte längre än till Antibes. 

– Vi fastnade för värmen, friden och att människorna var så glada och hjälpsamma. Det är väldigt lättsamma människor här. Solen och värmen betydde mycket också så klart. 

I Antibes startade de en mataffär med kafé och galleri.

– Vi är lite galna på det sättet att vi bara slänger oss in i grejer, som att vi slängde oss in i den här mataffären. Vi har aldrig bakat. Vi har aldrig haft sådan här detaljhandel, säger hon och ler. 

Butiken är populär. Affärerna går bra. I fiket sitter en grupp finska pensionärer och äter lunch och diskuterar konsten på väggarna. Sari Niinikoski får hela tiden lämna oss för att gå till kassan. Men trots framgångarna ångrar hon i dag att de stannade i just Frankrike. I dag hade Niinikoski valt ett land utan tungrodd byråkrati. Hon beskriver hur det kan ta ett år bara att säga upp ett telefon- och internetabonnemang.

– Hade jag haft möjlighet att välja nu skulle jag välja ett land där kunden alltid har rätt. På det viset har jag ångrat mig. Allt som du gör är ditt fel här och även om det är klart att det är deras fel så är det jag som får betala för det. Det är helt sjukt, säger hon. 

Lars Tobisson är i dag författare. Han skriver om politik och Göteborgs skärgård. Foto: KRISTOFER SANDBERG / Kristofer Sandberg

En bostadsaffär kan ta flera månader

Lars Tobisson tror det är viktigt att man är medveten om Frankrikes system innan man börjar leta efter en bostad i solen. – Jag blev utskälld av en notarie som visste att jag var politiker i Sverige. Han sa: "Ni har ett sådant uselt system för säkerhet när det gäller överföring av fast egendom". Jag svarade: "Jag har köpt många hus i mina dagar och har aldrig känt ett behov av det mötet jag just haft med en notarie, men han var väldigt fördömande och sa att det var slarvigt. Jag håller inte med. Jag tycker vi har klarat oss bra med vårt eget system som är mindre byråkratiskt. 

Lars Tobisson är inte heller en vän av den franska byråkratin. 

– Det är mycket byråkrati. Det är framför allt det system de använder. Man ska ha massor av tester gjorda. Det ska konstateras att det är fritt från termiter och sådant. Och allt enligt ett visst schema. Det är mycket förberedelser. Det räcker inte att man har en mäklare som förmedlar kontakten och uträttar formella handlingar det ska sedan vidare till en notarie som registrerar handlingar och prövar att alla papper finns med. Det är en affär på flera månader att pressa sig igenom. 

 

LÄS ÄVEN: Semesterklipp: Så maxar du ledigheten under 2018

NYTT NYHETSBREV: Dina Pengars krönikör Frida Bratt guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!