Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES
 Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES

Oväntade oron – Sveriges statsskuld kan vara för låg

Publicerad

Svenska statsskulden är på lägsta nivån sedan 1977.

Den kan till och med vara på väg mot en för låg nivå.

– Det kan bli något som vi kommer att behöva titta närmare på, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

När Magdalena Andersson presenterar vårbudgeten i dag måndag kommer hon också redovisa en historiskt låg statsskuld.

Siffror som Dina Pengar redan nu tagit del av visar att den inte varit lägre sedan 1977.

 

Historik: Så stor har den svenska statskulden varit

Statsskulden mäts i procent av BNB.

Så här har skulderna vuxit och sjunkit genom åren.

1970: 18,9 procent

1971: 18, 7 procent

1972: 19,9 procent

1973: 20,3 procent

1974: 21,7 procent

1975: 21,9 procent

1976: 21,2 procent

1977: 23,7 procent

1978: 28,5 procent

1979: 34,0 procent

1980: 39,3 procent

1981: 46,3 procent

1982: 53,9 procent

1983: 58,6 procent

1984: 60,6 procent

1985: 62,1 procent

1986: 60,1 procent

1987: 54,8 procent

1988: 49,1 procent

1989: 43,7 procent

1990: 40,8 procent

1991: 42,7 procent

1992: 54,1 procent

1993: 69,3 procent

1994: 73,8 procent

1995: 73,6 procent

1996: 73,0 procent

1997: 70,9 procent

1998: 68,3 procent

1999: 61,4 procent

2000: 53,7 procent

2001: 46,7 procent

2002: 45,2 procent

2003: 45,9 procent

2004: 44,8 procent

2005: 45,0 procent

2006: 41,0 procent

2007: 35,4 procent

2008: 33,0 procent

2009: 36,2 procent

2010: 32,7 procent

2011: 30,3 procent

2012: 31,1 procent

2013: 33,9 procent

2014: 35,4 procent

2015: 33,4 procent

2016: 30,6 procent

2017: 28,8 procent

2018: 25,7 procent

2019: 22,4 procent (prognos)

2020: 20,2 procent (prognos)

2021: 17,3 procent (prognos)

 

Efter krisen på 90-talet, då statsskulden låg stadigt på drygt 70 procent av BNP har den i dag sjunkit till 25,7 procent av BNP.

Prognoser pekar på att statsskulden kryper under 20-procentsgränsen inom tre år.

Finansministern: Ekonomin kommer att vända

Men den som väntar på några presenter i budgeten till följd av detta låneutrymme kan glömma detta – den historiskt låga statsskulden kommer inte att märkas i vare sig investeringar eller skattesänkningar.

I stället handlar det om att spara i ladorna inför tuffare tider.

– Sverige har i dag en väldigt låg statsskuld. Alla får del av detta i form att svensk ekonomi står stark den dag det vänder neråt, säger finansminister Magdalena Andersson till Dina Pengar.

Varför vill ni inte använda utrymmet som nu finns till investeringar?

– Det här blir ett sätt att skydda oss och stärka svensk ekonomi inför den dagen det vänder, och det vet vi att det gör förr eller senare. Det här ger oss möjligheter den dagen vi hamnar i ett krisläge då har vi muskler att kunna stimulera ekonomin, säger finansministern.

Låneutrymmet blir en buffert för framtiden, i stället för investeringar på exempelvis nya snabbtåg eller ytterligare ekonomiska förbättringar för utsatta grupper.

– Man får del av det i form av att svensk ekonomi står starkare den dag ekonomin vänder neråt, säger Magdalena Andersson.

Skapar problem för Riksgälden

Sveriges statsskuld närmar sig nu en av de lägsta i Europa.

Men det finns en fara i den sjunker för lågt, menar många bedömare.

– Har man ingen statsskuld har man inga statsobligationer och det finns en poäng i att ha dessa. Så långe staten är solid och trovärdig är det bra att det finns värdepapper alla litar på säger John Hassler, professor i nationalekonomi.

Han fortsätter:

– Man kan komma i en situation när man behöver låna upp mycket och då är det bra att verksamheten med statsobligationer finns och man är startklar. Annars måste man starta om från början. Fortsätter statsskulden krympa alltför mycket kommer handlaravdelningarna på bankerna att läggas ner, och det skulle kunna vara en nackdel när tiderna förändras.

Magdalena Andersson (S):

– Här finns en diskussion. Börjar statsskulden bli så låg att det blir problem med likviditeten på marknaden för svenska statsobligationer. Blir det svårt för Riksgälden att ge ut statsobligationer? Det här kan vara något som vi kan komma att behöva titta närmare på.

”Sverige spurtar, men växer långsamt”

Den svenska statsskulden sköt i höjden vid 90-talskrisen när allt kraschade och budgetunderskottet gick från plus till minus 10–11 procent.

Statsskulden rusade och massor med åtgärder vidtogs.

”Den som är satt i skuld är icke fri”, förklarade dåvarande statsministern Göran Persson och fick brett politisk stöd i omgörningen av svensk ekonomi.

– Sedan dess har saker blivit mycket bättre och statsskulden har krympt. Det man ska ha i bakhuvudet är att statsskulden inte amorterats, utan den har legat på ungefär samma nivå av kronor hela tiden men man mäter skulden i förhållande till BNP och eftersom BNP vuxit under den här tiden så har statsskulden som andel krympt. Men det är inte amorteringarna som gjort detta, säger John Hassler, professor i nationalekonomi.

Han ser en viss i oro i att statskulden sjunker för lågt, men menar också att det finns betydligt större orosmoln på den svenska himmeln.

– De långsiktiga tillväxtprognoserna är väldigt låga. Tillväxten och BNP per capita ser ut att kunna bli ännu lägre än under 70- och 80-talet, säger Hassler och konstaterar:

– Just nu spurtar Sverige, men vi växer för långsamt på sikt.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen