Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ökad risk för svarta pengar efter sedelbyte

Efter bytet av de nya sedlarna ökar nu risken för för bedrägerier och svarta pengar i omlopp.

Foto: RIKSBANKEN

När alla sedlar byts ut ökar risken för bedrägerier.

Arbetet för att förhindra penningtvätt pågår på flera håll.

– Sedelbytet kommer medföra en ökad risk för att svarta pengar kommer in i det finansiella systemet, säger Åsa Arffman, bankjurist på Svenska bankföreningen.

Så småningom kommer alla kontanter vi har haft fram till nu, förutom tiokronan, att bli ogiltiga. I omställningen från gamla kontanter till nya öppnas luckor för bedrägerier och penningtvätt.

– De ”svarta pengar” som finns där ute måste bytas ut mot nya sedlar för att kunna användas, detta ökar givetvis risken för att svarta pengar kommer in i systemet. Bankkunder behöver därför vara beredda på att svara på fler frågor när de byter ut gamla sedlar mot nya, säger Åsa Arffman, bankjurist på Svenska bankföreningen.

Det är oklart hur många domar om penningtvätt som kommit de senaste åren, men i och med en uppdatering av penningtvättslagen 2014 så kommer det att finnas bättre statistik längre fram. Klart är att Sverige har en låg andel penningtvättsbrott i jämförelse med andra länder.

Kritik mot 1000-lappen

En kritik som kommit i och med de nya sedlarna är att 1000-kronorssedeln fortsatt tillverkas. Privatekonomiska experten Annika Creutzer ifrågasätter i en krönika i Din ekonomi-bloggen beslutet att fortsätta tillverka lappen, som hon menar är ansedd som en "skurkvaluta".

Mårten Gomer, teknisk expert på Riksbanken, berättar att frågan behandlades i projektet, men att argumenten för tusenlappen vägde tyngre än argumenten emot den.

– 500 kronor är en låg högsta valör, det är högt tryck på 500-lappen. Man måste ha möjlighet att spara i kontanter om man vill, då är 500-lappen låg, allt kan inte ligga på den, säger Mårten Gomer.

Dokumentationskrav vid inväxling

Pengar som har blivit ogiltiga kan växlas in hos Riksbanken. Vid inväxlingen tillämpar Riksbanken penningtvättslagen, vilket bland annat innebär att i vissa fall efterfråga kvitto eller annan dokumentation om var pengarna kommer ifrån.

– Om det är över 10 000 kronor så begär vi underlag för var pengarna kommer ifrån. Man kan inte heller dela upp summan genom att skicka in flera ärenden, det har vi koll på, säger Mårten Gomer.

Om något verkar misstänkt, exempelvis om någon skickat in flera ärenden, kan underlag begäras även för mindre belopp.

Ökad säkerhet inom handeln

Bengt Nilervall på branschorganisationen Svensk handel har inte upplevt att deras medlemmar är oroliga över säkerheten i och med de nya sedlarna.

– Bytet sker i handeln, så det påverkar oss – det kommer till exempel vara mycket mer kontanter i butikerna. Men vi informerar våra medlemmar om hur de kan göra för att se över sina rutiner, att de behöver lära sig hur de nya sedlarna ser ut, och hur de uppgraderar kontanthanteringssystemet bland annat, säger han.

Penningtvättslagen påverkar inte deras medlemmar i så stor utsträckning, berättar Bengt Nilervall.

– Det är när kunden handlar för mer än 15 000 euro som handlare behöver ta uppgifter, det är mer aktuellt för båt- och bilförsäljare. Hos våra medlemmar är det någon enstaka guld- och smyckesbutik som berörs.

NYTT NYHETSBREV: Dina Pengars krönikör Frida Bratt guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!