Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nu skärps lagen mot bluffakturor

Frida Sundström är en av tusentals småföretagare som drabbats av bluffakturor.
– Det gäller att knäcka den här typen av brottslighet, säger näringsminister Mikael Damberg (S) om bluffakturorna. Foto: PAVEL KOUBEK/TT
Per Geijer, säkerhetschef för Svensk Handel, tror inte att lagen hjälper mot den vanligaste typen av bluffar. Foto: BJÖRN MATTISSON

I morgon tisdag lägger regeringen fram ett förslag som ska göra det lättare att stoppa bluffakturor.

Det införs ett nytt brott, grovt fordringsbedrägeri, som kan ge upp till sex års fängelse.

Men lagen stoppar inte de vanligaste bluffarna, anser Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

I februari fick skådespelaren Frida Sundström en blankett hemskickad av det Estlandsbaserade företaget Bolagsupplysningen. 

Bolagsupplysningen står på Svensk Handels varningslista och har anmälts till Konsumentverket nästan 300 gånger.

– Blanketten är packad med minimal text och ser ut att komma från en myndighet, berättar Frida Sundström.

Affärsidén är att blanketten innehåller felaktigheter – och när företagaren rättar till felen och skickar in blanketten förbinder man sig till att betala tusentals kronor. 

Frida Sundström hade dock redan tidigare fått en bluffblankett och kände personer som blivit lurade av bolaget, så hon visste att hon inte skulle skicka in blanketten. Men hon förstår dem som blir lurade och går med på att betala.

– Folk är oroliga för att bli prickade. 

80–90 procent av de svenska företagen utsätts för blufförsök, uppskattar branschorganisationen Svensk Handel. Och många blir lurade till att betala för sådant de aldrig beställt. 

Det rör sig om hundratals miljoner kronor varje år, uppskattar Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Ny lag kan ge sex år i fängelse

I morgon tisdag lägger regeringen fram ett förslag för att stoppa bluffakturor. Det införs ett nytt brott, grovt fordringsbedrägeri, som kan ge från sex månader till sex år i fängelse.

– Det blir en tuffare syn på den här typen av brottslighet, säger näringsminister Mikael Damberg, Socialdemokraterna.

Den nya lagen gör det straffbart att i vilse­ledande syfte skicka ut fakturor till många mottagare. 

Enligt dagens lagstiftning måste mottagaren ha lidit, eller riskerat att lida, ekonomisk förlust på grund av bluffakturan. Lagändringen innebär att bluffakturorna blir brottsliga på ett tidigare stadium. 

Även privatpersoner drabbas

I fortsättningen behöver polisen endast detaljutreda en mindre del av fakturorna för att kunna döma ut alla liknande fakturor från samma företag som bluff.

Mikael Damberg säger att det är många tusen företag, men även privatpersoner, som drabbas av bluffakturor varje år. 

Det handlar om både pengar och tid. Företagare måste lägga kraft på att utreda vad som ligger bakom fakturan och göra anmälningar.

– Om vi inte får bukt med det här snabbt riskerar tilliten i samhället att rasa. De här bedragarna är skickliga och det de skickar ut ser ut som vanliga fakturor, säger Mikael Damberg.

– Det gäller att knäcka den här typen av brottslighet.

Hjälper inte mot vanligaste bluffen

Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel, anser att lagstiftningen är ett väldigt bra första steg. 

Men han bedömer att den hjälper främst mot blufföretag som skickar ut fakturor utan någon tidigare kontakt. Därmed skulle den nya lagen inte bita på företag som Bolagsupplysningen och dess systerföretag Nummerupplysningen, som först lurar företagare att skicka in en blankett. 

Samtidigt är det den typen av bluffar som branschorganisationen ser mest problem med just nu.

Enligt Per Geijer är det ganska få individer som ligger bakom de hundratusentals bluffakturor och -blanketter som skickas till svenska företag och privatpersoner.

– Det har varit en relativt riskfri sysselsättning för bluffmakarna.

Han hoppas att några domar enligt den nya lagen ska fungera i avskräckande syfte mot bluffmakarna.

 

Så gör du om du får en bluffaktura

Råden från Svensk Handel riktar sig i första hand till företagare.

1. Om det handlar om ett erbjudande som ser ut som en faktura, riv och släng pappret.

2. Får du en faktura utan att tidigare ha varit i kontakt med företaget ska du skriva följande rakt över underlaget:

”Motsätter oss betalningsansvar beroende på att vi inte beställt dessa varor/tjänster, Svensk Handel informerade. Polisanmälan kommer att göras.”

Skicka en kopia av underlaget till företaget och till varningslistan@svenskhandel.se. Gör polisanmälan.

3. Får du en felaktig faktura från ett företag du varit i kontakt med ska du kontakta företaget och begära rättelse. Be att företaget skickar en kopia på avtalet eller inspelningen. Saknas avtal som styrker kravet, eller du får inte kontakt med företaget, skriver du följande text rakt över underlaget: "Motsätter mig betalningsansvar eftersom fakturan inte stämmer med överenskommelsen, Svensk Handel informerade."

Skicka en kopia av underlaget till företaget samt till varningslistan@svenskhandel.se. 

4. Anser du att säljare vilselett dig på ett sätt som kan anses bedrägligt ska du göra som i punkt 3 och lägga till i texten: "Polisanmälan kommer att göras." Gör polisanmälan.

5. Får du en faktura eller ett erbjudande från ett utländskt företag skriver du:

"We reject this claim due to misleading information, the Swedish Trade Federation has been informed. A complaint will be filed with the police".

Mejla en kopia på underlaget till varningslistan@svenskhandel.se.

 

Källa: Svensk Handel

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!