Finansminister Magdalena Andersson lägger fram vårbudgeten på måndag. Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTURESFinansminister Magdalena Andersson lägger fram vårbudgeten på måndag. Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES
Finansminister Magdalena Andersson lägger fram vårbudgeten på måndag. Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES
Foto: TT NYHETSBYRÅNFoto: TT NYHETSBYRÅN
 Foto: TT NYHETSBYRÅN

Regeringens vårbudget hjälper inte din plånbok

Publicerad

Med en riktig valbudget bakom oss och en valrörelse framför innehåller regeringens vårbudget inte några satsningar alls på väljarnas plånböcker. 

Regeringen har gått efter ett klassiskt taktiskt mönster under mandatperioden – som kan brytas nästa år. 

40 miljarder. Så stora är de ofinansierade reformer som finansminister Magdalena Andersson presenterade inför 2018, och en stor del av den satsningen går till resurssvaga hushåll. Skatten för de fattigaste pensionärerna har sänkts, barnbidraget har höjts liksom underhållsstödet och sjuka har fått mer i plånboken. Och det bara i år. 

LÄS OCKSÅ: Magdalena Andersson skrotar exitskatten

Höstbudgeten var med andra ord en valbudget som hette duga.

Klassiskt mönster

Det är klassisk taktik att genomföra impopulära reformer i början av mandatperioden, för att sedan genomföra satsningar som känns i väljarnas plånböcker i slutet. Minnet är kort – ingen regering vill ta risken att väljarvänliga satsningar inte innebär en fördel i en kommande valrörelse. 

Det är en av anledningarna till att Vänsterpartiet fick ett stort inflytande framför allt i regeringens första budgetar. De karaktäriserades snarare av skattehöjningar för medelinkomsttagare än mer i plånboken för låginkomsttagare. Att regeringen sedan väntade i fyra år med att slutligen höja barnbidraget, ett löfte i valrörelsen 2014, är en del av samma taktiska mönster. 

Expansiv höstbudget

Därför blev det också så att Magdalena Andersson de två senaste åren genomfört reformer som gett oss mer i plånboken trots att det redan är högtryck i svensk ekonomi, mycket tack vare Riksbankens minusränta. 

I dagens vårbudget gör vi dock klokt i att inte vänta oss några reformer för vår privatekonomi. Det med tanke på valrörelsen som ligger framför oss och "plånboksbudgeten" vi har bakom oss. 

I valrörelsen lär det dock låta annorlunda.

LÄS OCKSÅ: Birgitta, 75: ”Pensionshöjningen känns som skitsnack” 

Bli inte förvånad om det är pensionärerna som återigen då utlovas ytterligare skattesänkningar. Pensionärerna är en stor och viktig väljargrupp, och vid vissa inkomstnivåer finns skatteskillnaden mellan lön och pension kvar. Det är en reform som visserligen behövs, men den är också retoriskt tacksam för en regering som vill säga sig stå på pensionärernas sida. 

Kistan kan öppnas 2019

Enligt ovan nämnda mönster borde då 2019 bli ett skralt år vad gäller plånboksreformer. Men så är det faktiskt inte säkert att det blir. 

Vi har ett mycket osäkert parlamentariskt läge. Det parti som hamnar i regeringsställning kan tvingas göra kompromisser – för att få nödvändigt stöd från andra partier. 

Så hoppas inte på några stora privatekonomiska satsningar i morgon. Men redan i höstbudgeten för 2019 kan kassakistan öppnas upp på vid gavel igen. 

 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen