40 miljarder. Så stora är de ofinansierade reformer som finansminister Magdalena Andersson presenterade inför 2018, och en stor del av den satsningen går till resurssvaga hushåll. Skatten för de fattigaste pensionärerna har sänkts, barnbidraget har höjts liksom underhållsstödet och sjuka har fått mer i plånboken. Och det bara i år.
LÄS OCKSÅ: Magdalena Andersson skrotar exitskatten
Höstbudgeten var med andra ord en valbudget som hette duga.
Klassiskt mönster
Det är klassisk taktik att genomföra impopulära reformer i början av mandatperioden, för att sedan genomföra satsningar som känns i väljarnas plånböcker i slutet. Minnet är kort – ingen regering vill ta risken att väljarvänliga satsningar inte innebär en fördel i en kommande valrörelse.
Det är en av anledningarna till att Vänsterpartiet fick ett stort inflytande framför allt i regeringens första budgetar. De karaktäriserades snarare av skattehöjningar för medelinkomsttagare än mer i plånboken för låginkomsttagare. Att regeringen sedan väntade i fyra år med att slutligen höja barnbidraget, ett löfte i valrörelsen 2014, är en del av samma taktiska mönster.
Expansiv höstbudget
Därför blev det också så att Magdalena Andersson de två senaste åren genomfört reformer som gett oss mer i plånboken trots att det redan är högtryck i svensk ekonomi, mycket tack vare Riksbankens minusränta.
I dagens vårbudget gör vi dock klokt i att inte vänta oss några reformer för vår privatekonomi. Det med tanke på valrörelsen som ligger framför oss och "plånboksbudgeten" vi har bakom oss.
I valrörelsen lär det dock låta annorlunda.
LÄS OCKSÅ: Birgitta, 75: ”Pensionshöjningen känns som skitsnack”
Bli inte förvånad om det är pensionärerna som återigen då utlovas ytterligare skattesänkningar. Pensionärerna är en stor och viktig väljargrupp, och vid vissa inkomstnivåer finns skatteskillnaden mellan lön och pension kvar. Det är en reform som visserligen behövs, men den är också retoriskt tacksam för en regering som vill säga sig stå på pensionärernas sida.
Kistan kan öppnas 2019
Enligt ovan nämnda mönster borde då 2019 bli ett skralt år vad gäller plånboksreformer. Men så är det faktiskt inte säkert att det blir.
Vi har ett mycket osäkert parlamentariskt läge. Det parti som hamnar i regeringsställning kan tvingas göra kompromisser – för att få nödvändigt stöd från andra partier.
Så hoppas inte på några stora privatekonomiska satsningar i morgon. Men redan i höstbudgeten för 2019 kan kassakistan öppnas upp på vid gavel igen.
