SVT:s utrikeskorrespondent, Claes JB Löfgren, träffade Neth, som är i 30-årsåldern, i ett omöblerat rum på 15 kvadrat med madrasser uppställda mot väggen.
Ett rum hon delar med två andra sömmerskor i den svällande, kambodjanska textilindustrin som beräknas omsätta 50 miljarder kronor om året.
LÄS MER: Ikea – Sveriges mest värdefulla varumärke
SVT:s reporter: "Inget värdigt liv"
– Det liv som Neth och hennes omkring 700 000 medsystrar i Kambodja lever som sömmerskor är inget värdigt liv. De är borta från sina familjer, jobbar väldigt mycket och får dåligt betalt för ett monotont jobb, säger Claes JB Löfgren.
Fram tills nyligen så jobbade Neth på en fabrik som huvudsakligen levererar kläder till svenska H&M, som är den största köparen i landets textilindustri.
Fabriken drivs av Hongkong-registrerade företaget Easttex.
Neth och några kolleger ville bilda en lokal fackförening för att kämpa mot magra löner och osäkra anställningsförhållanden.
LÄS MER: Fortsatta protester mot H&M i New York
Neth: "Inte lätt att sy hundra skjortor på en timme"
Då valde arbetsgivaren att inte förlänga deras korttidskontrakt.
– Fabriken har ju ett eget fack, men de gör som fabriken säger. Det är inte så lätt att sy hundra skjortor på en timme när du redan jobbat åtta timmar och chefen tvingar dig att jobba tre till. Jag är så upprörd över den där fabriken, säger hon i SVT.
När hon berättar om händelsen så brister hon i tårar.
– Jag är så upprörd eftersom jag aldrig gjort något fel, jobbat övertid även när jag varit sjuk. När produktionen legat nere för att symaskinerna gått sönder har jag tagit kortare lunchraster för komma i kapp. Så varför sparkade fabriken mig?
LÄS MER: Mystiska chefsavhoppet från H&M:s nysatsning
Claes JB Löfgren fick dålig magkänsla
Hos Claes JB Löfgren satte mötet med Neth spår.
– I princip jobbar de sex dagar i veckan med 60 timmars arbetsvecka. Jag har själv stått där på H&M och väljt och vrakat, tyckt att det varit bra priser och schyssta produkter. Det är inte så att jag vill uppmana till köpbojkott. Men det är svårt att inte göra en koppling mellan hur Neth och hennes medsystrar lever och det faktum att vi kan handla skjortor, tröjor och t-shirts till ett billigt pris. Någonstans känns det i magen att det inte är okej, säger reportern.
H&M:s pressavdelning meddelar att de inte har några fler kommentarer kring fallet med Neth än vad klädjättens hållbarhetschef, Cecilia Tiblad Berntsson, tidigare gett i SVT:s Aktuellt.
LÄS MER: H&M släpper ny parfymkollektion
90 procent kvinnor i Kambodjas textilindustri
– Hennes kontrakt förlängdes inte på grund av arbetsbrist, precis som flera andra arbetare, sa hon då.
I Kambodjas textilindustri, där 90 procent är kvinnor, är 80 procent anställda på korttidskontrakt, enligt organisationen Fair Action som driver frågor om arbetares rättigheter och företags ansvar.
– Användandet av korta kontrakt, som ibland bara förlängs med en månad i taget, är väldigt utbrett och används för att se till att sömmerskorna inte protesterar. För om de gör det så riskerar de att arbetsgivaren inte förlänger kontrakten. Arbetsgivaren kan även välja att inte förlänga kontrakten om de blir gravida, för att slippa betala förmåner som sömmerskorna då har rätt till, säger Maria Sjödin, kommunikationsansvarig vid Fair Action.
LÄS MER: 286 miljoner i utdelning till H&M-familjen Persson
Organisationens krav på H&M: Stoppa korta kontrakt
Efter två år på samma arbetsplats har arbetstagarna rätt till fast anställning, enligt kambodjansk lag, men få lyckas uppnå detta innan arbetsgivaren väljer att inte förlänga kontrakten.
Enligt H&M är en tredjedel av arbetsstyrkan på fabrikerna som de använder sig av anställda på korttidskontrakt.
– Fair Action har under flera år krävt att H&M ska sätta ett datum för när de här olagliga kontrakten ska vara utfasade från fabrikerna. Tyvärr har de inte gjort det. Vi hade ett möte med H&M:s lokalkontor i Phnom Penh förra året, men H&M kunde inte visa att de lyckats minska andelen korta kontrakt hos leverantörerna, säger Maria Sjödin.
Enligt H&M själva räcker det inte bara att ställa krav för att lösa problemen.
– Korttidskontrakt är en utmaning för hela industrin och om det vore så enkelt att bara ställa krav hade vi gjort det för länge sedan, men det är mer komplext än så och det vet alla aktörer med insyn i och kunskap om textilindustrin. Vi stöder utvecklingen att fabriker går över till tillsvidarekontrakt, säger Katarina Kempe, presschef H&M group.
