På Äspölaboratoriet i Oskarshamn har man byggt ett utrymme 450 meter under marken för att se så att deras plan för ett slutförvar fungerar. Foto: SANNA DOLCK / KVPPå Äspölaboratoriet i Oskarshamn har man byggt ett utrymme 450 meter under marken för att se så att deras plan för ett slutförvar fungerar. Foto: SANNA DOLCK / KVP
På Äspölaboratoriet i Oskarshamn har man byggt ett utrymme 450 meter under marken för att se så att deras plan för ett slutförvar fungerar. Foto: SANNA DOLCK / KVP
Kärnkraftverket Forsmark. Foto: / DN / TT NYHETSBYRÅNKärnkraftverket Forsmark. Foto: / DN / TT NYHETSBYRÅN
Kärnkraftverket Forsmark. Foto: / DN / TT NYHETSBYRÅN

Myndigheten: Skattebetalare kan tvingas betala kärnavfall

Publicerad

Du som skattebetalare kan tvingas betala för industrins kärnavfall.

Riksrevisionen menar att kärnavfallsavgifterna är för låga – och ger nu regeringen en rejäl känga.

– Systemet är med stor sannolikhet underfinansierat, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

Kärnkraftsindustrin är skyldig att på ett säkert sätt hantera och förvara kärnavfall, och för att riva reaktorer som ska avvecklas.

Men det kostar stora summor pengar. Dessutom över lång tid.

För att täcka kostnaderna betalar företagen varje år in en summa till kärnavfallsfonden. Men nu har Riksrevisionen genomfört en granskning som visar att pengarna kanske inte räcker.

Och i slutändan är det du – som skattebetalare – som drabbas, enligt Riksrevisionen. Staten är i sista hand ansvarig för kärnavfallet.

Riksrevisionens kritik mot regeringen

I ett pressmeddelande skriver myndigheten:

"Riksrevisionens granskning visar att det är osäkert om de avgifter som kärnkraftsindustrin betalar för framtida hantering av kärnavfall kommer att räcka – eller om skattebetalarna måste stå för delar av notan".

Det är regeringen som beslutar hur stora kärnavfallsavgifterna ska vara. Och de kan ha varit för snälla mot företagen, enligt Riksrevisionen.

 

LÄS MER: Kärnkraftverk får beväpnade vakter

 

– Regeringen har vid upprepade tillfällen beslutat om kärnavfallsavgifter och ekonomiska säkerheter som varit tiotals miljarder lägre än vad Strålsäkerhetsmyndigheten bedömt nödvändigt, säger riksrevisor Ingvar Mattson i ett uttalande.

Han fortsätter:

– Och granskningen visar att finansieringssystemet med stor sannolikhet är underfinansierat.

SKB: "Kärnkraftsbolagen betalar allt"

Från kärnkraftsbolagens sida håller man inte med. Enligt Svensk kärnbränslehantering tar bolagen hela ansvaret för att finansiera det svenska kärnavfallsprogrammet.

– Om pengarna i fonden inte skulle räcka, är det ändå kärnkraftsbolagen som betalar alla kostnader, säger Anna Porelius, kommunikationschef på Svenska kärnbränslehantering (SKB), i en skriftlig kommentar.

Hösten 2014 meddelade den då nytillträdda regeringen att man skulle höja avgiften för kärnavfall för perioden 2015-2017. Från 2,2 öre per kilowattimme producerad kärnkraftsel till fyra öre.

Men det är inte säkert att det räcker.

Robust system enligt SKB

Enligt Riksrevisionen är inte kärnkraftsindustrin och Strålsäkerhetsmyndigheten överens om hur de framtida kostnaderna ska beräknas. Nu vill Riksrevisionen att Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret tar beslut som ökar transparensen och minskar "statens risk i systemet".

– Regeringen bör även låta en myndighet med expertkunnande om prognoser fastställa vilka makroekonomiska faktorer om ska gälla när de framtida kostnaderna för kärnavfallshanteringen beräknas, i stället för att som i dag överlåta det på kärnkraftsindustrin, säger Charlotte Berg, Riksrevisionens projektledare för granskningen.

SKB menar dock att systemet fungerar bra.

– Oavsett hur stor avgiften till kärnavfallsfonden är kommer kärnkraftsbolagen att stå för hela notan. Det innebär att systemet är robust och välfinansierat, säger Anna Porelius.

Regeringen ska i slutet av året ta beslut om hur stor kärnavfallsavgiften ska vara kommande år.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen