Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Misstänkt omfattande penningtvätt i Swedbank

Misstänkt penningtvätt i Swedbank har pågått under nästan tio år. Foto: HENRIK ISAKSSON/PINIRO / /IBL
Minst 40 miljarder kronor har slussats mellan misstänkta konton, avslöjar Uppdrag granskning. Foto: VALDA KALNINA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Birgitte Bonnesen är vd för Swedbank. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

Swedbank kan ha använts för penningtvätt  i närmare ett decennium, uppger SVT:s Uppdrag granskning.

Minst 40 miljarder kronor ska ha slussats mellan misstänkta konton i Swedbank och Danske Bank i Baltikum.

Nu meddelar Estlands riksåklagare att man utreder Swedbank.

– Det är naturligtvis oerhört allvarligt, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en kommentar om skandalen.

Tidigare har en misstänkt penningtvättshärva i Danske Bank i Baltikum rullats upp.

Nu avslöjar SVT:s Uppdrag granskning att även Swedbank kan ha använts för omfattande och systematisk penningtvätt – i närmare ett decennium. Detta trots att den svenska storbankens vd Birgitte Bonnesen tidigare har försäkrat att hennes bank inte varit involverad i skandalen.

– Vi har kollat på alla de kunder som har kommit ut från Danske Bank. Det finns inga av dem som har varit eller är kunder i Swedbank, sa hon till SVT i oktober.

Miljarder kronor kan ha slussats genom Swedbank

Men enligt Uppdrag granskning har minst 40 miljarder kronor slussats mellan misstänkta konton i Swedbank och Danske Bank i Baltikum.

Programmet ska under fem månaders tid ha haft tillgång till en stor mängd hemliga dokument som visar hur det hela har gått till. 50 kunder i Swedbank ska ha kunnat slussa miljarder kronor genom banken under perioden 2007-2015. SVT skriver att de alla dessa kunder ”uppvisar tydliga varningssignaler på misstänkt penningtvätt”.

Det rör sig bland annat om bolagskunder som saknar någon tydlig verksamhet, som är skrivna i skatteparadis, företräds av misstänkta målvakter eller som har dolda ägare.

Även Swedbank granskas i Estland

– Det är en massiv skandal. Utifrån Uppdrag gransknings uppgifter har bankens tillåtande av misstänkta transaktioner utgjort en ansenlig del av verksamheten, i paritet med Danske Bank, säger Louise Brown, korruptionsexpert och ordförande i Transparency International Sverige, till programmet.

Riksåklagaren i Estland utreder alltså sedan tidigare Danske Bank. Nu meddelar man att utredningen utökas till att även omfatta Swedbank. Det rapporterar SVT. 

– Vi bekräftar att, eftersom en del av den publicerade informationen är relaterad till Danske Bank, så tittar vi på påståendena som en del av vår Danske-utredning, säger en talesperson för riksåklagaren till nyhetsbyrån Reuters.

Sveriges finansmarknadsminister Per Bolund säger till Nyhetsbyrån Direkt att han ser allvarligt på rapporterna om att Swedbank varit inblandat i penningtvätt.

– Det är naturligtvis oerhört allvarligt att svenska banker berörs av rapporter om penningtvätt och terrorfinansiering, säger Bolund till nyhetsbyrån och tillägger:

– Risken är att förtroendet minskar för det svenska banksystemet.

Raset på Stockholmsbörsen - tappat 32 miljarder

Swedbankaktien började rasa direkt vid börsöppning – med närmare sex procent. Det motsvarar uppåt 12 kronor per aktie. Vid börsstängning hade aktien raset med drygt 13 procent och aktien hade då tappat drygt 32 miljarder kronor  i börsvärde.

– Nedgången var väntad. Uppgifterna skapar en del osäkerhet kring Swedbank och i skuggan av Danske Bank är jag förvånad att aktien inte föll mer när börsen öppnade, säger Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners.

Tycker du att koncernchefen Birgitte Bonnesen måste ut och förklara sig?

– Ja, Bonnesen bör definitivt förklara vad som har hänt. Enda sättet att sköta detta är genom att vara öppen och transparent.

Swedbanks koncernchef Birgitte Bonnesen är tyst. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vd Birgitte Bonnesen vill inte bli intervjuad av SVT:s Uppdrag granskning om den misstänkta penningtvätten i Swedbank. Men kommunikationschefen Gabriel Francke Rodau säger till programmet:

– Det vi sa under hösten och det som fortfarande gäller det är att vi arbetar med att förebygga och förhindra penningtvätt. Och en av de indikatorer vi tittar på, det är just det om personer och företag har en koppling till de länder där vi är verksamma.

Enligt honom jobbar storbanken aktivt med att övervaka transaktioner för att upptäcka kriminell verksamhet. När man har hittat något har det anmälts, uppger han.

– Vi har identifierat misstänkt penningtvätt och då har vi agerat, säger Gabriel Francke Rodau till Uppdrag granskning.

Han vill inte kommentera hur mycket pengar det rör sig om.

”Vi är trygga med de system och processer vi har för att förebygga och förhindra penningtvätt. När vi får signaler agerar vi. Samtidigt är vi ödmjuka inför det faktum att den här sortens grova brottslighet är en av vår branschs största utmaningar”, säger Gabriel Francke Rodau, i ett skriftligt uttalande.

I uttalandet skriver Swedbank också att banken inte kan kommentera alla uppgifter i programmet på grund av banksekretess, men också på grund av meddelandeförbud.

Meddelandeförbudet innebär att det är förbjudet att tala om för kund eller för utomstående att en rapportering till Finanspolisen har skett, detta enligt penningtvättslagen.

Birgitte Bonnesen: ”Vi har nolltolerans”

Det började spekuleras om penningtvätt i Swedbank redan i oktober i fjol – vilket orsakade ett aktiefall för banken. I kvartalsrapporten den 23 oktober bemötte därför Birgitte Bonnesen frågorna, och sa till TT att banken inte hittat ”någon otvättad byk” i sin baltiska verksamhet.

”Vi har nolltolerans mot all typ av brottslighet i vår verksamhet och har alltid agerat bestämt och handlingskraftigt när vi fått signaler inifrån vår egen organisation eller från omvärlden om misstänkta transaktioner”, skrev hon i rapporten.

 

https://twitter.com/jsjostedt/status/1098127763305885696

– Budskapet från Bonnesen stämde inte. Den typen av kunder hon sa att de inte har hittade vi i materialet, säger Axel Gordh Humlesjö, en av reportrarna på Uppdrag granskning som har jobbat med kartläggningen.

Visste banken om det här?

– Vi kan inte säga vad de visste och inte visste – det får banken svara på – men det vi kan se är att precis den sortens aktivitet som fanns i Danske Bank, det vill säga högriskkunder med utlandskonton, slussar pengar år efter år efter år.

– Banken måste ha koll på att de här stora summorna slussas. Det handlar alltså om över 40 miljarder som har gått via de här kunderna. Om banken inte visste måste de ha en förklaring på varför. Om de visste måste de förklara varför de har hållit det undan för offentligheten, säger Axel Gordh Humlesjö.

 

Danske Bank–skandalen

Hösten 2006 tar Danske Bank över filialen i Tallinn, där de misstänkta penningtvättaffärerna ska ha gjorts, i samband med köpet av finländska Sampo Bank.

 

Hösten 2013 varnar en visselblåsare, som arbetade som chef på Danske Bank, för att filialen i Tallinn brutit mot regelverket mot penningtvätt. Utländska medborgare, främst från Ryssland, påstås använda konton i banken för att tvätta och gömma pengar från brottslighet och korruption 

 

2014 görs en internrevision. Anställda har hjälpt kunder att dölja transaktioner för myndigheter. 2015 stänger man ner filialen för alla icke-estniska kunder.

 

Våren 2017 avslöjar den danska tidningen Berlingske Business att den estniska filialen ska ha hjälpt tusentals kunder, bland annat kriminella nätverk i Ryssland, att hålla pengar borta från myndigheter. 

 

I maj 2018 presenterar den danska finansinspektionen en rapport som visar hur bankens ledning har försökt tona ner problemen i Estland under flera år. 

 

I augusti 2018 inledde statsåklagaren mot grov ekonomisk och internationell brottslighet en formell utredning av banken. 

 

I september 2018 avgår Danske Banks vd Thomas Borgen. Han ska enligt bankens egen advokatutredning ha känt till problemen i Estlandsfilialen sedan 2010. 

 

I november 2018 delges Danske Bank misstanke om brott mot penningtvättslagen i fyra fall. Utredningar pågår också i Estland, USA och Frankrike.

 

*Källa: DN och SVT

 

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!