Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Mariannes ilska: Regeringens pensionsförslag räcker inte till

Marianne Eriksson vill se ett nytt, mer rättvist pensionssystem. Foto: Privat
”Man visste redan från början att det här systemet är underfinansierat”, säger Marianne Eriksson. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL

Regeringens förslag om att höja bostadstillägget och garantipensionen är ett steg på rätt väg, menar Marianne Eriksson, vice ordförande i Tantpatrullen. 

Fast det duger inte. 

Helst vill hon ha ett helt nytt, mer rättvist pensionssystem som tar hänsyn till äldre kvinnors ekonomiska villkor.  

– Man visste redan från början att det här systemet är underfinansierat. Alla instanser är eniga om att man måste pumpa in mer pengar i pensionssystemet. Då ska man väl inte hatta med den ena lösningen efter den andra, säger hon. 

Marianne Eriksson har en lång politisk karriär bakom sig i Vänsterpartiet, bland annat som vice ordförande och EU-parlamentariker.

I dag är hon engagerad i Tantptarullen, som beskriver sig som ”en politiskt fristående och antirasistisk organisation som arbetar för ett nytt och rättvist pensionssystem och för äldre kvinnors villkor.”

Just kvinnor är i en överväldigande majoritet bland landets ungefär 660 000 garantipensionärer. Runt 500 000 av dessa är kvinnor.

Kvinnorna hör till pensionssystemets stora förlorare. Här råder det stor enighet. 

– Vi kvinnor lever längre och blir därefter ensamma. Kvinnan har tagit hand om det vi kan kalla ”vård av frisk man i hemmet” men också barn. Därför har vi inte haft fulltidsarbete. 

”Haft lägre inkomster”

Ole Settergren, chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten, håller med: 

– Den största orsaken är att kvinnorna haft lägre inkomster under sin aktiva tid, men kvinnor lever längre än männen och pensionerna följer prisernas utveckling. Kvinnor lever också ensamma längre tid än männen. Det bidrar inte till lägre pensioner men det bidrar till en lägre standard eftersom man tappar en del av de fördelar man har som sammanboende. Man delar på kostnader för mat och boende, säger han.

Marianne Eriksson nämner att många inom Tantpatrullen har kommit upp i åren och räknade en gång i tiden med det gamla ATP-systemet, där 15 av de bäst betalda inkomståren av 30 yrkesår skulle vara pensionsgrundande. 

– Med den kunskapen var det många som jobbade deltid för att sen satsa hårt på 15 år på heltid när det var dags. Sen blev det kris i ekonomin i världen och så ändrade man pensionssystemet snabbt som attan. Då fick man ett nytt pensionssystem som är näst intill obegripligt, säger hon. 

Marianne Eriksson ser helst ett helt nytt pensionssystem. Foto: TT NYHETSBYRÅN

”Inte mycket att hänga i julgranen” 

Ole Settergren säger att det fanns en slags garantiregel i samband med att man förändrade ATP-systemet. Om den pension man jobbat ihop till fram till och med 1994, blev bättre än den pension man fick enligt övergångsreglerna, så skulle man få den pension man hade jobbat ihop till. 

– Det var en viss trygghet. Men den var inte absolut. Om man hade räknat med att jobba ihop de 15 bästa åren och inte hunnit med det till och med 1994, då hjälpte inte den regeln, säger han.

Marianne Eriksson säger att ett annat problem som drabbat många kvinnor är att de ofta varit, och fortfarande är, anställda inom den offentliga sektorn. 

– Och där är tjänstepensionerna inte speciellt höga om man inte är statligt anställd. Är man anställd inom kommun eller landsting är inte tjänstepensionerna mycket att hänga i julgranen. 

– Bara för att man gått i pension är det ju inte så att livet stannar upp. Man lever ju i nuet även om man passerat 67-årsgränsen.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!