Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Man är alltid en udda fågel"

Jag tror inte att jag hade hunnit så här långt så här pass ung om jag hade haft man och barn tidigare. Många tycker illa om att jag säger så, men jag försöker bara vara ärlig, säger Annika Falkengren om sin spikraka karriär till toppen i SEB.

FAKTA

Annika Falkengren, bankdirektör i SEB sedan ett halvår
Ålder: 44 år.
Familj: Maken Ulf, kollega i banken, och en liten dotter på snart 2 år.
Bor: Mitt i stan.

Sommarhus: I Torekov.

Yrke: Vd och koncernchef för SEB, med 20 000 anställda.
Lön: Drygt 6 miljoner plus max 3 miljoner i provision.
Har personaloptioner värda runt 20 miljoner.
Född: I Bangkok.

Bakgrund: Pappa diplomat, mamma diplomathustru, storebror advokat, lillasyster också SEB.
Utbildning: Internatskola, civilekonom.
Karriär i korthet: Började i SEB 1987 och har där klättrat rätt uppåt.

Läser: Allt från självbiografier till deckare.
Plöjer en pocket på en eftermiddag.
Motion: Före detta idrottsflicka.
Tränar ibland.

Fritid: Familj och vänner.

Gör vågen för: Lugna lördagsmorgnar med familjen.

Sågar: Falskhet.

Goda egenskaper: Ser möjligheter i nästan allt.

Sämre egenskaper: Otåligheten.

Dold talang: Har en konstnärlig ådra.

Motto: Allting kan göras bättre.

Nå, Annika Falkengren, hur många 50-plussare tror du har lyft sina pengar ur banken sen du förklarade att vi är en ointressant målgrupp? - Jag hoppas verkligen att ingen har gjort det eftersom jag inte alls tycker så och jag har personligen svarat på de 30-tal mejl banken fått i ämnet. Men varför ställdes då intervjun med Amelia Adamo in? - Det var ett missförstånd. Jag får osannolikt många intervjuförfrågningar. Jag har varit vd i ett halvår och lägger all energi på banken, jag säger därför nej till i stort sett alla personintervjuer. Och då tog det eld i Amelia Adamo och hon skrev en upprörd spalt om att du nekat träffa henne för att du ansåg oss i målgruppen över 50 oviktiga. Men så var det alltså inte. Kan det i själva verket ha varit så att en tidningsdrottning kände sig kränkt av en bankdrottning - Nej, ett rent missförstånd var det. Som inte hade uppstått om hon och jag talat direkt med varandra. Men i och med att hon blev så arg och bråket fick sådan uppmärksamhet sålde den där tidningen i en upplaga den säkerligen inte uppnått om det i stället hade funnits en intervju med mig i den. Oavsett detta, olyckligt var det. Jag har talat med några av dina kolleger om dig, frågat hur du är. Hon är alltid så glad, sa de allihop. Det har jag aldrig hört någon säga om Svanberg på Ericsson eller någon av de andra höga herrarna i näringslivet. - Man tittar på kvinnor med andra ögon, så är det. Och vi ska vara glada och jag är en grundpositiv person. Jag skrattar ofta. Vilket lär ha fått till följd att det nu även förekommer skrattande män i spalterna. Alltid något jag åstadkommit. Vilka är nackdelarna och fördelarna med att vara den enda kvinnan i alla toppsammanhang? - Man märks, vilket är bra om du gör väl ifrån dig. Men gör du mindre väl i från dig blir detta tre gånger större än det varit för en man. Man är alltså alltid en udda fågel. Men jag ser det ju inte själv, ser inte att jag är annorlunda eller tänker på mig som annorlunda för att jag är kvinna. Jag har ofta bara män omkring mig. - Jag var enda kvinnan bland 52 bankchefer på ett internationellt möte nyligen. Det var lite speciellt. Särskilt för min man som fick delta i damprogrammet, åka runt och titta på kyrkor och ha trevligt. Tycker han att du är hemifrån för mycket? - Kanske. Men han är ett stort stöd, han får dra ett betydligt tyngre lass än jag hemma. Trots att han också har ett viktigt jobb. Och jobbar heltid till skillnad från många andra vd:ars respektive. - En positiv sak med att vi träffades sent i livet är att han bara har sett mig i den här rollen. Han har alltid varit medveten om vad han har gett sig in i. En färsk utredning har visat att antalet kvinnor på ledande poster inom vårt näringsliv inte ökar, snarare tvärtom. - Det är alarmerande. Vi tror att vi är ett föregångsland men sen visar det sig att vi inte alls är det längre. I banken söker vi förklaringar och ser att det är kvinnor mellan 35 och 45 som blir sjukskrivna. Skulle de ha gjort som du, väntat med att bilda familj tills karriären var säkrad? - Jag tror inte att jag hade hunnit så här långt så här pass ung om jag hade haft man och barn tidigare. Många tycker illa om att jag säger så, men jag försöker bara vara ärlig. Fast det är svårt att rekommendera någon att göra på det viset. Och för mig handlade det inte om strategisk planering utan om att jag inte hittade rätt man. Det tog tid. Madeleine Albright ska ha sagt att kompetensen är grunden, men det är dina nätverk och allierade som tar dig dit du vill. Vilka var dina? - Det där stämmer inte vad mig beträffar. Jag kommer från en helt annan miljö än bankvärlden och jag har alltid känt att jag tagit mig fram på egna meriter. Du är framgångsrik, du är vacker, du är rik, du tjänar svindlande summor. Har du aldrig känt avundsjuka någonstans i från? - Nej. Jag tycker att jag möter värme och stöd överallt. Flygvärdinnorna på SAS kan komma fram och knacka mig på axeln och säga: "Bra!" - Däremot är jag förundrad över jämförelserna i skriverierna. Om mig skrivs att jag är den svenska kvinna som tjänar mest - vilket jag inte vet om jag är - och sen jämförs min lön med en sjuksköterskas. Jag är vd i börsens sjätte största bolag och jag borde jämföras med andra manliga vd:ar i stora bolag. Kan du ändå inte någon gång, kanske i ögonblick av vargtimmesångest, tycka att det känns det minsta otillständigt att uppbära en lön som din? - Egentligen inte. Jag känner en stor respekt för alla dem som tjänar lite och sliter hårt för att få ihop sina liv. Jag vet hur det är att inte ha råd. Hittills har det nästan aldrig stått något negativt om dig någonstans. Men "Toppkrafter hoppar av när Falkengren visar musklerna" kunde man läsa häromdagen. 22 procent av dem på SEB Enskilda drog när de skulle införlivas med moderbolaget. Det lät inte bra. - Och det är absolut inte sant. För det första är det åtta personer av ett femtiotal som under kontrollerade former har lämnat. De är oerhört eftertraktade på marknaden och vill gå vidare. Så ser spelet ut. I detta finns ingen dramatik överhuvudtaget. När du nu sitter där du sitter, drömmer du då mardrömmar om att förlora din position? - Nej, det har jag aldrig gjort. Jag gör så gott jag kan och sen får vi se hur långt det bär. Skulle styrelsen känna att jag inte räcker till, då gör jag någonting annat. Det dyker alltid upp något. Din dotter är nu snart två år. Tycker du själv att du ser tillräckligt mycket av henne? - Ja, vi hittar vår tid. På morgonen, i ottan, har vi ofta våra bästa stunder. Och när jag reser eller är kvar sent på jobbet håller vi kontakt via videomobil. Sen viker jag i stort sett helgerna för familjen. I hur många år kommer du att orka hålla den här takten? - Ingen aning. Jag har bara varit vd i ett halvår. Jag tar en dag i taget. Men trycket liksom fokus på mig är enormt. Den dag jag känner att arbetet inte ger mig lika mycket tillbaka, inte är lika kul, då kommer jag inte att lägga ner all den här energin på det. Min ambition är i alla fall att sitta kvar tills jag fyller 60. Finns något i ditt liv som du skulle vilja ändra på? - Jag skulle vilja ha mer tid till allt.

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!