Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

LSS: Oro inför förslaget om personlig assistans

Foto: FOTOGRAFERNA HOLMBERG / TT NYHETSBYRÅN
Socialminister Annika Strandhäll (S). Foto: ANNA-KARIN NILSSON

På torsdag blir det känt hur regeringens utredare tänkt sig villkoren för personlig assistans i framtiden.

Bland de berörda finns sedan länge en uttalad misstro.

– Stämningen är förtvivlad, säger Mikael Klein vid Funktionsrätt Sverige.

Turerna kring utredningen har varit många: byte av utredare, utkast som läckt, vallöften och – när inte mycket tid återstod – regeringens helomvändning. Krav på sparförslag togs bort i elfte timmen.

För när regeringen försommaren 2016 beslutade att låta utreda lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), inklusive rätten till personlig assistans, var uppdraget att föreslå besparingar. Regeringen beskrev de ökade kostnaderna för assistansersättningen som "starkt oroande".

 

Ökad skepsis

Innan utredningen tillsattes hade regeringen redan uppmanat Försäkringskassan att försöka bryta kostnadsutvecklingen för den statliga assistansersättningen. Det innebar en strängare tillämpning av reglerna, bland annat blev det svårare att få assistanshjälp med sondmatning.

– Det har blivit tuffare för både barn och vuxna att få personlig assistans. Utvecklingen har pågått länge men eskalerat i en takt jag inte trodde var möjlig. Jag hör fler och fler föräldrar som säger att de inte orkar längre utan behöver ansöka om plats på boende för sitt barn. Jag har inte ord för hur fruktansvärt jag tycker att det är, säger Maria Persdotter, ordförande i Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU).

 

Skruvats till

Att regeringen så småningom drog i bromsen för att dämpa effekterna av den nya regeltillämpningen minskade inte skepsisen bland de berörda. I stället tilltog upprördheten när arbetsmaterial från utredningen läckte ut i början av 2018. I utkastet föreslogs bland annat att barn under tolv år inte längre ska ha rätt personlig assistans utan få andra former av stöd.

Utredaren Gunilla Malmborgs försäkran att inte lämna förslag som innebär försämringar hade föga lugnande effekt. Det hade inte heller regeringens nya besked i maj 2018, att utredningen inte behöver föreslå besparingar.

– När regeringen äntligen backade från besparingskraven tänkte vi ”bra, då kommer utredningen inte att föreslå att personlig assistans för barn ska dras in". Men det är ju ett av de förslag som fortfarande ligger kvar och som har skruvats till ytterligare så att det berör barn upp till 16 år, säger Mikael Klein som är intressepolitisk chef vid Funktionsrätt Sverige (tidigare Handikappförbunden) och har ingått i LSS-utredningens expertgrupp.

 

I papperskorgen

Funktionsrätt Sverige vill att hela betänkandet kastas i papperskorgen. Organisationen förutser att inte bara barn utan också personer med mycket omfattande stödbehov och personer med psykiska funktionsnedsättningar drabbas, om de väntade förslagen om personlig assistans genomförs.

– Men det har pågått en kraftig nedmontering av alla LSS-insatser de senaste åren. Det är till exempel svårt att få särskilt boende och ledsagning. Folk är förtvivlade därför att de inte får livet att gå ihop. Men i stället för att rätta till detta kommer utredningen att föreslå ytterligare försämringar. Det kommer att bli ramaskri, säger Mikael Klein.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!