Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

LO: Sverige måste sluta betala av på statskulden

Byggbranschen bromsar in... Foto: SARA STRANDLUND
...liksom hushållens konsumtion. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Svensk ekonomin befinner sig in en högkonjunktur, men nu mattas tillväxten av.

Bidragande är minskat bostadsbyggande, lägre övriga investeringar och att hushållens konsumtion stiger relativt långsamt. 

Det skriver LO-ekonomerna i en konjunkturprognos som presenterades på tisdagen.

Sveriges BNP väntas öka med 1,4 procent i år och 1,7 procent nästa år. 2018 ökade BNP med 2,3 procent.

LO noterar att inflationen har stigit, framför allt till följd av högre energipriser, och är uppe runt Riksbankens mål på 2 procent. Den underliggande inflationen är dock lägre, runt 1,5 procent.

– Det är en sådan inflationsnivå man kan väntas sig när det är ett sådant svagt tryck från lönerna, sade LO-ekonomen Håkan Hellstrand och tillade att eftersom LO ser framför sig fortsatt måttliga löneökningar väntas den underliggande inflationen förbli under 2 procent, även om den stiger något.

LO räknar med löneökningar på 2,7 procent i år vilket väntas stiga till 3,1 procent nästa år, i ett ”tekniskt antagande”.

Arbetsmarknaden svalnar av och arbetslösheten väntas stiga till 6,4 procent under 2019 och 2020, jämfört med 6,3 procent under 2018.

LO: Utrymme för välfärdsatsningar

Det finns stora behov av att satsa på välfärden i kommunerna och möjligheterna är också goda att också göra detta om man bara håller den offentliga skulden konstant i stället för att fortsätta att betala av den.

Det sade LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström vid en pressträff på tisdagen där LO-ekonomerna presenterade sin nya konjunkturprognos.

– De offentliga finanserna är mycket goda och vi skulle kunna satsa på kommunerna och fortsatt ha långsiktigt hållbara finanser, om vi bara slutar att betala av på statsskulden. Det finns också möjligheter att höja skatterna om man ser över skattesystemet, sade hon.

Hon sade att LO-ekonomerna räknar med att kommunerna kommer att behöva minst 90 miljarder kronor under denna mandatperiod, för att klara behoven i välfärden. Det beräknade reformutrymmet räcker dock inte till dessa stora behov.

– Men vi har väldigt väldigt goda offentliga finanser, sade Åsa-Pia Järliden Bergström och pekade på den låga bruttoskulden som redan i år sjunker till nivå med det nya skuldankaret på 35 procent av BNP.

Hon sade att denna sjunkande skuld innebär stora möjligheter till reformer. LO-ekonomerna har gjort en alternativ beräkning där skuldkvoten i stället för att fortsätta sjunka hålls kvar ungefär i nivå med skuldankaret på 35 av BNP. Då uppstår 138 miljarder kronor i ökat reformutrymme.

– Det finns ett utrymme att använda mer pengar, sade Åsa-Pia Järliden Bergström och påpekade att om man använder reformutrymmet får man också en något högre tillväxt och högre sysselsättning.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!