Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lär dig avslöja bedragarnas bluffar

Bluffmakarna hittar ständigt nya sätt att lura dig på pengar.
Foto: COLOURBOX
Per Olsson, 51, fick en faktura för värdering av en bil han inte äger. Kampen för att få rätt har tagit flera månader - och han vet inte än i dag om det är över.
Foto: PRIVAT

Falska adressändringar, rabatter som inte finns och "gratis" bilvärdering som visar sig kosta pengar. Bluffmakarna hittar ständigt nya sätt att lura dig på pengar. Konsumentverket visar hur du genomskådar de senaste tricken.

Så undviker du fällorna

• Kontrollera vem du har att göra med. Sök på företaget, besök hemsidan och se om du hittar företagsnamnet och fullständiga kontaktuppgifter.

Om du är osäker på om företaget är äkta, kolla med Bolagsverket eller om företaget finns på Svensk Handels svarta lista.


• Läs villkoren noggrant innan du beställer något och gör en kopia/skärmdump av dem. Om du inte kan se villkoren i erbjudandet, gå till företagets hemsida.

Se till att hemsidan är krypterad så att de uppgifter du lämnar inte kan läsas av någon annan. Det ser du på att webbadressen inleds med https i stället för http.


• Betala med kreditkort, då omfattas du av konsumentkreditlagen. Om du får problem senare kan banken hjälpa dig att få tillbaka pengarna.

Om du får en faktura du inte känner igen, kontakta först företaget och försök få en rättelse. Om det inte går, bestrid fakturan genom att skicka ett brev till företaget där du förklarar att du inte vill betala eftersom du inte beställt varan/tjänsten. Anmäl fakturan till polisen.


• Om du får en produkt med fakturan, skicka tillbaka den oanvänd. Ta kvitto på försändelsen. Du har lagstadgad ångerrätt på 14 dagar vid köp av varor inom EU.

Om du får betalningspåminnelser behöver du inte bestrida dem, det räcker med att du bestridit fakturan. Vid inkassokrav, meddela inkassobolaget att du har bestridit fakturan.


Källa: Konsumentverket, Bestrid.nu, Varningsinfo.

Konsumentverket får många anmälningar från konsumenter som känner sig lurade av olika företag. En stor del av klagomålen gäller så kallade abonnemangsfällor, där folk luras in i abonnemang eller prenumerationer på hälsoprodukter, skönhetsvård eller bantningskurer.


LÄS OCKSÅ: Per Olsson, 51, tog strid mot falsk faktura

Läs igenom villkoren

- Många konsumenter uppger att de har svarat på en annons på internet som lockar med gratis testprodukter. Problemen börjar kort därefter när de fastnar i avtal de inte vill ha, säger Jolanda Girzl, chef för Konsument Europa på Konsumentverket.

Därför gäller det att läsa igenom avtalsvillkoren och det finstilta innan du nappar på erbjudanden.

- Skicka ett ångerbrev till företaget där du förklarar att du inte vill genomföra köpet.

Samma råd ger hon till de som råkat ut för kostsamma bilvärderingar, ett nytt knep som kan bli dyrt för den drabbade. Det ser ut som en gratis värdering av din bil, men efter att du fyllt i dina uppgifter skickas en faktura.


7 nya sätt att bli lurad

1. Lotterier och spel utan tillstånd

Telefonförsäljare som erbjuder dig att delta i lotteridragningar eller spel där du kan vinna pengar. Ibland uppges att du redan har valts ut till final i spelet, fast du aldrig har deltagit. Lotteriinspektionen varnar särskilt för Europaspelet, Garantispelet och Superspelet. De drivs av samma företag och saknar tillstånd för lotteriverksamhet i Sverige.

2. Falska myndighetsutskick

Blanketter som skickas till företagare där de ombeds uppdatera sina adressuppgifter. Utskicken ser ut att komma från en myndighet, men är egentligen ett abonnemang som kostar flera tusen kronor. Flest anmälningar har Nummerupplysningen.se och Bolagsupplysningen fått. Båda står på Svensk Handels varningslista och Nummerupplysningenhar två domar mot sig om felaktiga fakturor.

3. Oseriösa bil- värderingstjänster

Ser ut som en gratis tjänst på nätet där du kan värdera din bil genom att fylla i registreringsnumret, men är egentligen en betaltjänst. Dyker ofta upp som pop up-fönster eller som reklam på Facebook. Efter att du har fyllt i dina uppgifter på sajten och fått din bil värderad skickas en faktura. Autopriser.net och Carprice.se har flest anmälningar hos Konsumentverket.

4. Marknadsundersökningar med erbjudanden

Undersökningar på nätet där du erbjuds en gåva eller att få köpa en produkt billigare efter att ha svarat på frågorna. Men när du tackar ja till erbjudandet binder du dig till ett abonnemang som kostar pengar varje månad. Konsumentverket varnar särskilt för företaget Jobform, som erbjuder billiga sneakers mot att du svarar på deras undersökning.

5. Provpaket med bantnings- eller hudvårdsprodukter

Erbjudanden om att få prova på bantningsprodukter eller hudvårdsprodukter till ett rabatterat pris. Men med provpaketet följer också en prenumeration på produkter för tusentals kronor. Flera klagomål har kommit in till Konsument Europa mot företaget Skincenter, som annonserar främst på Facebook.

6. Rabatt på flygresor

Efter att du bokat en flygresa erbjuds du en mindre rabatt på bokningen. Men när du fyller i dina uppgifter godkänner du ett medlemskap som kostar pengar varje månad. Konsument Europa varnar särskilt för företaget Älskar att spara som ger rabatterbjudanden i samband med bokningar på Ryanair. Företaget har ingen koppling flygbolaget.

7. Bluffakturor

Fakturor som skickas till företagare på en tjänst eller vara som du inte beställt. Om du inte betalar skickar företaget betalningspåminnelser, inkassokrav och drar i värsta fall dra ärendet vidare till tingsrätt. Vissa betalar fakturan av misstag eller för att slippa krångel, men kan då tvingas in i ett avtal som fortsätter att kosta pengar. Svensk handel har en varningslista där du kan hitta bluffföretagen.


LÄS OCKSÅ: Här hittade ID-kaparna sina offer

Falska adressändringar

Även falska adressändringar har blivit vanligt. De riktar sig främst mot företag och ser ut som en blankett från en myndighet, men är egentligen en betaltjänst.

Ett generellt tips som Jolanda Girz har till konsumenter är att använda sitt sunda förnuft när det gäller sådana erbjudanden.

- Om det låter för bra för att vara sant, är det förmodligen det.


LÄS OCKSÅ: Lisa, 28, tröttnade startade eget telebolag


Följ Dina Pengar på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!